Offentlig upphandling

Fru talman! Varje år upphandlar den offentliga sektorn varor och tjänster för över 700 miljarder kronor. Det motsvarar en sjättedel av Sveriges bnp. Det annonseras över 18 000 offentliga upphandlingar varje år. Mot denna bakgrund menar jag att den offentliga upphandlingen borde ha en betydligt större plats i den svenska debatten.

Hur upphandlingar utformas och genomförs har stor påverkan på det privata näringslivet, då en stor del av dess intäkter kommer från affärer med kommuner, regioner och stat. Rätt gjort nyttjas skattepengarna väl samtidigt som det offentliga bidrar till ett blomstrande privat näringsliv. Detta skapar jobb och tillväxt också i andra delar av ekonomin. Bra offentliga upphandlingar skapar ömsesidig nytta samtidigt som företag kan kliva ut i den globala konkurrensen med fungerande affärsmodeller när det gäller varor och tjänster.

Det offentliga ska få ut så mycket som möjligt för skattepengarna, med god kvalitet. Vi ska motverka korruption och slarv. Sveriges riksdag har ett stort ansvar för att medborgarnas pengar kommer till största möjliga nytta.

Vi moderater vill ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att sprida kunskap om möjligheten att inkludera livscykelanalys som en faktor vid offentlig upphandling. Ställer vi bättre krav vid offentlig upphandling kan även den offentliga konsumtionen på riktigt bidra till klimatomställningen. Ytterst handlar det om klimatsmart konsumtion som bygger på faktiska utsläpp i hela kedjan.

Sverige rankas som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga ekonomier. För ett litet handelsberoende land med långa avstånd i Europas utkant är ett fortsatt bra företags- och innovationsklimat helt avgörande. Det är genom handel vi har blivit ett av världens rikaste länder, och det är genom fortsatt handel med andra som vi kan fortsätta att vara ett av världens rikaste länder.

Vi moderater vill ha mer av innovations- och funktionsupphandlingar i offentlig verksamhet för att fortsätta stödja den utveckling som har gjort Sverige till ett rikt land. Öppna upphandlingsunderlag som efterfrågar funktion skapar kreativitet. Genom att beskriva den funktion en produkt eller tjänst ska ha kan man få företagen att tänka nytt. På detta sätt kan ett bra innovationsklimat skapas i hela den privata sektorn. Blir vi bättre på att upphandla funktion kan skattebetalarna få ut betydligt mer för sina pengar. Vi kan också få export av denna typ av varor och tjänster. Det skapar jobb och ytterligare välstånd i vårt land.

Offentlig upphandling är en stor del av svensk ekonomi. Hur vi utformar upphandlingsunderlag påverkar svenska företag i stor utsträckning. Ett område som behöver bli betydligt bättre är upphandling av mat inom offentlig sektor.

Svenska bönder lyder under EU:s hårdaste miljökrav och tuffaste djurskydd. Det är i grunden bra men gör att svensk mat blir dyrare att producera. Det är en följd av beslut som vi har fattat här i Sveriges riksdag. Problemet är att samma politiker som har fattat besluten om de hårdare miljökraven och det tuffare djurskyddet sedan väljer bort den svenska maten för att den blivit alldeles för dyr att producera. Kommuner, regioner och stat köper i stället mat producerad i andra länder med lägre miljökrav och sämre djurskydd.

Detta är helt orimligt. Vi bör värna den svenska matproduktionen och de krav vi ställer på svenska bönder. Offentlig sektor borde inte få upphandla mat som är producerad med lägre krav än vad den svenska lagstiftningen medger.

Fru talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 1.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer, och jag yrkar bifall till reservation 8.

Offentlig upphandling omsätter enorma summor årligen. År 2018 var beloppet 782 miljarder kronor, vilket var drygt 18 procent av Sveriges bnp.

Det finns många aspekter som behöver lyftas upp inom offentlig upphandling, men jag kommer precis som förra året att lyfta upp djurhållning och det faktum att vi i Sverige uppmuntrar slakt utan bedövning, samtidigt som det i Sverige har varit förbjudet med denna typ av djurplågeri sedan 1937 – 1937! Och här står jag nu.

3 miljoner måltider serveras inom den offentliga sektorn varje dag. Det blir stora mängder livsmedel från djur årligen.

Varje år motionerar flera ledamöter från flera partier om att import av kött från djur slaktade utan bedövning måste få ett slut. Det är skamligt att vi år efter år behöver upprepa denna vädjan om att stoppa Sveriges bidrag till att upprätthålla detta vedervärdiga sätt att behandla andra varelser. Det är skamligt att svenska skattemedel går till att främja slakt utan bedövning. För det är faktiskt detta som händer när vi år efter år struntar i att ta fram en lagändring som stoppar import av kött från djur slaktade utan bedövning.

Regeringens svar på motionerna om dessa fruktansvärda övergrepp är att man redan i dag kan välja att i upphandling kräva att djuren ska vara slaktade enligt svenska lagar. Här svarar upphandlare att det är mycket krångligt och osäkert hur man ska göra rätt för att inte bryta mot regler. Ofta handlar det om upphandling av komplexa livsmedel och flera steg.

Regeringens svar förra året var att det pågår en utredning. Givetvis hoppades jag redan då att vi skulle få se ett stopp 2020, men tyvärr ser vi ut att stampa på samma ställe som för ett år sedan. Jag hoppas att svaret i dag blir ett annat, nämligen att vi i en mycket snar framtid får se ett förslag om förbud.

En svensk veterinär med stor insyn i obedövad slakt summerar tillvägagångssättet på följande sätt: ”I alla andra sammanhang skulle jag som veterinär omedelbart bli fråntagen min legitimation om jag gjorde något liknande.”

En övervägande del av det kött som vi importerar kommer från djur slaktade utan bedövning. Visserligen är det förbjudet i EU med slakt utan bedövning, men undantaget är om slakten sker av religiösa skäl. Detta har resulterat i att vi har en enorm överproduktion av denna typ av slakt sett till antalet religiösa som kräver detta djurplågeri för att köttet ska anses ätbart.

Varje år slaktas flera hundra miljoner djur utan bedövning, och det bara i EU. För den som inte vet hur denna slakt går till kan jag kortfattat redovisa hur slakt av nöt går till.

Man stoppar in djuret i en stor tunna. Därefter fixerar man djuret så att det inte kan röra sig. Man fixerar även huvudet. Sedan snurrar man tunnan 180 grader så att djuret ligger upp och ned och halsen blottas. Stresspåslaget är enormt för djuret när det ligger upp och ned samtidigt som det är helt fixerat. Sedan tar själva dödandet vid genom att slaktaren sågar upp halsen. Den mängd blod som sprutar är obeskrivlig. Det är blod överallt, och djuret är fortfarande vid medvetande.

Om man tittar på filmer av denna typ av slakt ser man tydligt hur djuren försöker skrika av skräck och smärta. Andra filmer visar hur några djur lyckas ställa sig upp när de stjälps ur tunnan. De stapplar fram med enorma öppningar i halsen. Man kan se hur de försöker andas genom uppskurna strupar.

Fru talman! Det hade säkert varit lättare att förbjuda importen om inte kött från obedövade djur var ett krav inom judendom och islam. Men det kan inte vara vår uppgift att skydda dem som utövar eller kräver djurplågeri, även om det utförs på grund av en religion.

Får vi utöva kristendomen i Sverige? Jag tror att de flesta svarar ja på den frågan. Men om man läser Gamla och Nya Testamentet finner man många regler som inte är tillåtna att utöva i Sverige. Listan är lång. Till exempel är Bibelns syn på kvinnans ställning oftast inte förenlig med svensk lag. Bibelns syn på homosexualitet är något som vi i Sverige tack och lov har lämnat bakom oss. I Sverige är det självklart att svensk lag gäller över Bibelns påbud.

Jag tror inte att många svenskar anser att man för att vara en god kristen måste följa Bibelns texter bokstavligen. Även religionen behöver uppdateras och vara aktuell efter hur samhällen utvecklas och de framsteg som vi gör. En religion borde aldrig få vara täckmantel för förtryck, våld eller djurplågeri.

Fru talman! Är obedövad slakt human? De flesta svarar nej. Man behöver inte vara veterinär eller forskare för att fatta detta, särskilt inte om man klarar av att titta på de filmer som finns på Youtube. För djuren handlar det om ångest, smärta och lidande – obeskrivligt lidande.

Det är tillåtet med sågande rörelser med kniven i samband med slakten. Hur många drag man använder med kniven påverkar smärtsensationen för djuret. En studie visade på 1–60 drag per djur, färre för små djur och fler för större djur som nöt. Djuren förlorar inte medvetandet direkt. Flera studier visar att tiden varierar. Skickligt och precist och med en mycket välslipad kniv tar det från 5 sekunder till en och en halv minut. Tyvärr finns det flera studier som visar på mycket längre tid än så.

Veterinärkåren, hjärnfysiologer och djurorganisationer är eniga om att stora djur som slaktas utan att först ha bedövats utsätts för stort lidande och stor ångest.

Låt oss en gång för alla sätta stopp för att svenska skattemedel används till att främja detta förlegade djurplågeri. Vi kan bättre 2021. Låt oss stoppa något som har varit förbjudit i Sverige sedan 1937.

Allt fler EU-länder har öppnat ögonen, och vi ser en mer hållbar hantering vid slakt. Den 17 december i fjol slog EU-domstolen glädjande nog fast att det enligt EU är helt lagligt för medlemsländerna att förbjuda slakt av djur utförd utan bedövning. Det visar att fler har fått nog av detta grymma djurplågeri. Förhoppningsvis leder det även till att regeringen inom en snar framtid presenterar ett skarpt förslag om att vi vid offentlig upphandling förbjuder import av kött från djur slaktade utan bedövning.

Jag ser fram emot att inga ledamöter i höst behöver motionera om detta igen och att vi på riktigt tar ett steg mot en mer hållbar djurhållning som dessutom lever upp till våra sedan länge befintliga svenska lagar.

Fru talman! Under den tid som jag har stått här i talarstolen har flera tusen djur i EU fått sina halsar uppsågade utan bedövning, och detta bland annat på grund av den svenska offentliga upphandlingen och med våra skattepengar.

Fru talman! Offentlig upphandling är kanske inte dagens kioskvältare. Men faktum är att det är en väldigt viktig fråga som påverkar vardagen för många i Sverige. Skolmaterial som barnen använder är oftast upphandlade. Maten på äldreboenden är oftast upphandlad. Och vem som driver busstrafiken är oftast upphandlat.

Vi tar ut skatter från företag och arbetare för att finansiera välfärden. Då gäller det givetvis att använda pengarna så effektivt som möjligt. Ett sätt att lyckas med det är såklart att genomföra upphandlingar. Därför är det också en stor fråga. Den offentliga upphandlingens omfattning i Sverige är nästan 800 miljarder kronor om året. Det är alltså nästan 20 procent av vår bruttonationalprodukt på 4 883 miljarder kronor. Det är alltså en stor fråga.

Jag som har jobbat med upphandling som kommunalråd är faktiskt väldigt ödmjuk inför detta. Jag vet hur svårt det är för alla tjänstemän som jobbar med dessa frågor i kommuner och regioner dagligen. Vi har många svåra regler. Vi har krånglat till så mycket vi kan, både i denna kammare och i EU. Och vi gör rätt många stora förändringar. Det är speciellt svårt för de mindre kommunerna att klara av detta.

Som kommunalråd ser man också nackdelar med upphandlingssystemet, även om mycket är bra. Det är faktiskt rätt så dyrt att ta fram underlag för upphandlingar. Processerna är väldigt krångliga. De leder väldigt ofta till överklaganden, till exempel i byggprojekt, som leder till fördröjningar och faktiskt fördyringar. Ibland bromsar det direkt utvecklingen.

I vissa fall är det också väldigt svåra avvägningar att göra politiskt om man ställer effektivitet mot att gynna lokal utveckling. Det är alltså svårt. I vissa andra fall skapar det politisk strid som kanske inte är av godo, nämligen om man ska ha en offentlig eller privat utförare.

Fru talman! För Centerpartiet finns det några grundläggande principer vad gäller upphandling. All offentlig upphandling måste genomsyras av lika och rättvisa villkor. Det är en bas. Det måste gälla alla företag oavsett storlek. Men det måste också vara insyn och transparens som en grundläggande princip för att motverka korruption.

En grundläggande förutsättning för ett väl fungerande upphandlingsregelverk är förenklingar av regler. Vi vill alltså att de upphandlingar som är under EU:s tröskelvärden – med direktupphandling – ska ses över. Samtidigt tycker vi att det är hög tid att se över och utvärdera den upphandlingslagstiftning som kom till för några år sedan.

Fru talman! Det finns som bekant olika synsätt på upphandlingar och hur de sker i kommuner och regioner. Det finns några som ser upphandlingar som ett sätt att helt fokusera på att höja effektiviteten och att utnyttja skattemedel på bästa sätt. Det finns andra som ser lagen om offentlig upphandling och upphandlingen som ett sätt att förändra samhället och påverka samhällsutvecklingen. Det finns en tredje grupp som vill ha ett breddat offentligt utförande genom att skapa mångfald bland utförare och organisation och därmed också en mångfald av arbetsgivare.

Jag kan säga att Centerpartiet gillar alla dessa tre synsätt. Däremot behöver det vara en balans mellan synsätten; man får inte stirra sig blind på något av dem.

Fru talman! Offentlig upphandling kan, rätt använd, vara ett väldigt kraftfullt verktyg för att åstadkomma till exempel lägre klimatutsläpp och mindre gifter i vår vardag. Vi kan driva på i riktning mot cirkulära system i ekonomin.

Men det finns också tydliga förbättringspotentialer. Den tydligaste har redan varit omnämnd i debatten, nämligen livsmedelsupphandlingen. Jag tycker att det är lite skamligt att vi ännu i dag har en dubbelmoral och inte ställer samma krav på offentliga upphandlingar som vi gör på svensk jordbruksproduktion. Vi följer alltså inte den tuffa miljö- och djurskyddslagstiftningen när vi upphandlar. Det är ingen rimlig princip, och det här behöver vi verkligen ändra på.

Om vi ska komma dit att vi ställer samma krav på upphandlingar som vi gör på livsmedelsproduktion skulle det bli en viktig del av livsmedelsstrategin. Jag tycker att man kan göra en jämförelse och säga att under pandemin har svenskt kött gynnats rätt rejält tack vare att konsumenten handlar direkt, och inte restaurangen. Det visar just att konsumenten har makt, och att en tydlig märkning som gör att man kan välja gör att det svenskproducerade gynnas.

Om vi skulle få en offentlig upphandling med enbart svenska livsmedel skulle det bli ett kraftfullt instrument för att genomföra livsmedelsstrategin och få en ökad produktion i det här landet. Det skulle vara bra för allt, och jag tror att det är bland det starkaste instrument vi kan ta till. Vi behöver verkligen få det här på plats.

En annan förbättring vi ser är att det finns åtgärder för att följa Parisavtalet och för att nå ett nettonollutsläpp till 2045, som inte är på plats. Direktivet för EU-lagstiftning kom redan 2012, och det är det vi nu skapar lag av. Vi vill införa ett lägsta golv för miljö- och klimatinsatser som motsvarar basnivån i Upphandlingsmyndighetens krav och att det ska införas i samtlig statlig upphandling.

Fru talman! Med detta yrkar jag för Centerpartiets räkning bifall till reservation 9.

Fru talman! Först av allt kanske vi ska konstatera i den här talarstolen, med tanke på tidigare inlägg här, att det i Sverige inte är tillåtet med slakt av djur utan bedövning.

Jag skulle också vilja börja med att konstatera att vi debatterar lagen om offentlig upphandling. Det är en lagstiftning som har förbättrats under förra mandatperioden men som skulle kunna ha varit så mycket bättre om inte de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna hade avvisat krav på sjysta arbetsvillkor under tröskelvärdena.

När Sverigedemokraterna och övriga högerpartier går samman sker det ofta på bekostnad av arbetstagarnas arbetsvillkor och förutsättningar. Så ser deras gemensamma intressen ut i den här frågan.

Det finns en studie som IVL, Svenska Miljöinstitutet, har gjort. De har tittat på vilka hinder och möjligheter det finns för att skapa en bra och säker arbetsmiljö för entreprenörsanställda. Detta är en studie som visar att vanliga orsaker till olyckor är bristande kunskap om arbetsmiljö. Det handlar också om de risker som finns på arbetsplatsen. Det kan vara allt från att arbetskulturen skiljer sig mellan beställare och entreprenör till att ansvarsfördelningen kan vara otydlig. Det kan handla om att kommunikationen brister då den ofta ska passera flera led innan den som berörs, det vill säga den som så småningom ska utföra arbetsuppgifterna, nås av informationen.

Ansvaret för rätt kunskap ligger ju på den arbetsgivare som råder över arbetet, vilket ofta är entreprenörerna. Det finns självklart en stor variation, och förutsättningarna skiljer sig åt vad gäller kunskaperna. De större entreprenörerna har ofta bättre kunskaper inom arbetsmiljö och även resurser att tillämpa dessa.

I mindre företag har cheferna många gånger inte så god arbetsmiljökunskap, och där kan arbetsmiljöarbetet bli lidande. Då är det vanligt att nödvändiga rutiner saknas. Risker upptäcks och förebyggs inte, konstaterar man i studien. För att förebygga arbetsskador är det viktigt att ställa krav på entreprenörens arbetsmiljöarbete i samband med själva upphandlingen.

Det är självklart också viktigt med uppföljning och kontroll så att man säkerställer att de regler och rutiner som egentligen har bestämts på arbetsplatsen verkligen efterlevs. Långa kontrakt med få entreprenörer ökar möjligheterna att utveckla goda gemensamma rutiner för arbetsmiljö och säkerhet, konstaterar man i studien.

Man konstaterar också, vilket vi har motionerat om, att man borde begränsa entreprenörskedjorna, det vill säga att entreprenören anlitar underentreprenörer som i sin tur anlitar underentreprenörer. Det skapar stora problem. Vi har gång på gång sett att det leder till arbetsplatsolyckor och till att människor faktiskt dör på arbetet. Om man menar allvar med en nollvision för arbetsplatsolyckor borde man också ha ett krav på att begränsa antalet underleverantörer i dessa kedjor.

Det är alltså detta vi har motionerat om, och därför yrkar jag bifall till reservation 15.

Vi har också motionerat om att det ska gå att ställa krav i lagen om offentlig upphandling på att företag som är registrerade i skatteparadis ska uteslutas från upphandlingen, dels för att det är skatt som betalar den upphandlade verksamheten, dels för att det innebär en illojal konkurrens.

Tyvärr är väl inte intresset från övriga partier speciellt stort vare sig för att begränsa antalet underleverantörer i de här kedjorna eller för att titta på hur man kan utesluta företag registrerade i skatteparadis.

Innan jag avslutar vill jag bara säga att man i studien konstaterar detta: Ju fler som är inblandade, desto större risk är det för att säkerheten brister.

Fru talman! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande FiU34, ett motionsbetänkande om offentlig upphandling.

Precis som flera talare före mig har sagt är det stora summor som Sverige lägger på offentlig upphandling – ungefär 800 miljarder kronor årligen. Om man använder de här pengarna rätt kan de göra stor samhällsnytta. Förutom att bidra till att det allmännas resurser nyttjas på ett effektivt sätt kan den offentliga upphandlingen användas som ett verktyg för att nå samhällspolitiska mål, till exempel att främja människors hälsa, sjysta villkor på arbetsmarknaden, en god djuromsorg, en bättre miljö och innovationer.

För oss socialdemokrater är det viktigt att det finns en styrning och en organisation av inköpsarbetet som bidrar till att man får ut så mycket nytta som möjligt av dessa pengar.

Under den förra mandatperioden tog den socialdemokratiskt ledda regeringen många viktiga steg inom offentlig upphandling. Man inrättade Upphandlingsmyndigheten, och man beslutade om en nationell upphandlingsstrategi.

För cirka nio månader sedan, den 1 juli 2020, trädde den nya lagen om upphandlingsstatistik i kraft. Upphandlingsmyndigheten har fått uppdraget, och detta innebär att de har huvudansvaret för att ta in nationell statistik på upphandlingsområdet. De ska driva en offentlig nationell databas som ska göras tillgänglig för allmänheten och för alla som jobbar med upphandlingsfrågor.

Tack vare den nya lagstiftningen, införandet av Upphandlingsmyndigheten och deras arbete med att informera och ge stöd och vägledning samt arbetet med upphandlingsstrategin har fler myndigheter och andra upphandlande verksamheter fått ökad kunskap både om upphandling och om hur de ska upphandla mer strategiskt.

Regeringen har nyligen också gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att dels ta fram ett verktyg för att följa upp utvecklingen av ändamålsenliga inköpsorganisationer, dels arrangera och genomföra riktade insatser för ledningen för upphandlande myndigheter och enheter. Upphandlingsmyndigheten ska följa upp och utvärdera verktyget och effekterna av de genomförda insatserna samt lämna förslag till en flerårig plan för hur ett fortsatt arbete kan stödja etableringen av ändamålsenliga inköpsorganisationer.

Syftet med insatserna är att sprida kunskap, att ge insikter om vilka möjligheter ett strategiskt arbetssätt och en ändamålsenlig organisation för inköp erbjuder och att tydliggöra fördelarna med ett sådant arbetssätt. Uppdraget ska redovisas till regeringen i februari 2022.

Intresset för social hållbarhet och för att använda upphandling som ett verktyg för att nå samhälleliga mål har stadigt ökat. Man kan också se att även små myndigheter med förhållandevis begränsad upphandling kan göra stor skillnad och föregå med gott exempel.

I december 2019 presenterades en utredning om idéburen välfärd. Utredningen har varit ute på remiss, och ansvarigt statsråd har uttalat att samhället behöver bli mycket bättre på att ta vara på kraften i den idéburna sektorn. Regeringen har aviserat en proposition till riksdagen om idéburna aktörer i välfärden under 2021. Upphandlingsmyndigheten har också fått i uppdrag att under 2021 ha särskilt fokus på stöd för att underlätta för bland annat idéburna organisationer att delta i offentlig upphandling.

Fru talman! Årligen köps det in stora mängder livsmedel till offentlig verksamhet. Det innebär att kommuner, regioner och statliga myndigheter har ett stort ansvar att ställa krav på djurskydd och livsmedelsproduktion. På Upphandlingsmyndighetens hemsida finns en mängd olika förslag på hållbarhetskriterier som man kan använda sig av vid utformning av en upphandling vid inköp med fokus på miljömässig och social hållbarhet. Bland annat finns det ett område som handlar just om livsmedel och måltidstjänster.

I upphandlingslagstiftningen finns det möjlighet att vid offentlig upphandling ställa djurskyddskrav i nivå med svensk lagstiftning. Ett av dem är ett hållbarhetskriterium för slaktmetod som säkerställer att upphandlade köttprodukter ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning skett och helt medvetslösa fram till dess att döden inträffat, oavsett bedövningsmetod. Kriterier för fullständig bedövning vid avblodning enligt gällande regler i Sverige och EU finns för alla djurslag.

Ett annat exempel, fru talman, är en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Vi socialdemokrater vill att det ska vara obligatoriskt vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel att ställa krav på att produktionen ska ha skett med höga krav på djurskydd och att man ska ställa krav på låg användning av antibiotika. Detta är bra för oss konsumenter men också för det svenska lantbruket och för livsmedelsproduktionen. De höga krav på miljö och hälsa som vi har i Sverige och som de svenska bönderna lever upp till ska inte innebära en konkurrensnackdel gentemot de utländska producenter som inte uppnår samma nivå.

Ett annat kriterium handlar om rätten att ställa krav inom det arbetsrättsliga området. Under den förra mandatperioden lade den socialdemokratiskt ledda regeringen fram ett förslag till riksdagen om att kunna kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling. Precis som Ulla Andersson tidigare sa fanns det tyvärr inte majoritet för detta förslag här i kammaren.

Ungefär vid den här tiden förra året röstades det om förslaget att ge regionala skyddsombud utökad tillträdesrätt. Förslagen gällde att de skulle få rätt att besöka arbetsplatser som inte har fackliga medlemmar. Också detta röstades ned av en borgerlig majoritet i denna kammare. Jag tycker att det är beklagligt.

Man kan dock vid upphandling ställa krav på arbetsrättsliga villkor som baseras på kollektivavtal och som är i enlighet med ILO:s kärnkonventioner och på hållbara leveranskedjor. Bland annat handlar det om den arbetsrättslagstiftning som gäller i landet där arbetet utförs, inklusive bestämmelser om lön, arbetstid, ledighet och arbetsmiljö, och om att leverantören ska säkerställa att villkoren uppfylls av anlitade underleverantörer.

För oss socialdemokrater är ordning och reda på svensk arbetsmarknad självklart. Det är också därför regeringen under den senaste mandatperioden har vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Åtta myndigheter, däribland polisen och Skatteverket, har fått ett regeringsuppdrag att arbeta tillsammans med kontroller mot osund konkurrens.

Lex Laval har rivits upp. Nya utstationeringsregler gäller sedan den 30 juli 2020. Detta innebär lika lön för lika arbete för alla som jobbar i Sverige.

Arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 100 miljoner årligen. Man har anställt drygt 150 nya inspektörer, och antalet inspektioner har ökat kraftigt.

Den regionala skyddsombudsverksamheten, gemensamma utbildningsinsatser, ökade resurser till Arbetsmiljöverket, ökade kontroller på arbetsplatserna och ett entreprenörsansvar för lönefordringar är viktiga åtgärder för att människor ska känna sig trygga på sina arbetsplatser.

Upphandlingen är ett viktigt instrument för att nå samhällspolitiska mål, och regeringen har aviserat ytterligare förslag inom området. Man har aviserat tre propositioner under 2021. De handlar om ett förenklat upphandlingsregelverk, idéburna aktörer i välfärden och en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Vi lär få fortsätta debatten om offentlig upphandling här i kammaren framöver.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 mars.)