Integration

Fru talman! Låt mig inleda med att konstatera att Moderaterna självfallet står bakom samtliga sina reservationer. För att vinna tid och underlätta processen för alla nöjer jag mig dock med att yrka bifall till reservation 7 i betänkandet.

Fru talman! Låt mig inledningsvis vara tydlig: Integrationen är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Att vi lyckas bättre de närmaste decennierna med att se till att människor kommer in på arbetsmarknaden, blir en del av det svenska samhället och får en egen inkomst att försörja sig på kommer att vara avgörande för att säkerställa sammanhållningen i vårt samhälle. Att återigen begå de misstag som vi har begått historiskt, med relativt stora invandrargrupper som kommer till Sverige och en situation där det har varit relativt enkelt att komma hit men relativt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, kan inte få vara ett alternativ. I spåren av detta riskerar vi sociala problem, utanförskap och motsättningar.

Fru talman! Sverige tuffar på, men inte riktigt alla får följa med på tåget. Samtidigt som det i dag är svenska arbetsgivares absolut största problem att hitta personal biter sig arbetslösheten fast på höga nivåer för vissa grupper. Jobbklyftan mellan inrikes födda och utrikes födda är i Sverige oroväckande stor. Tyvärr har den också vuxit de senaste åren, trots högkonjunktur. Det är i dag fyra gånger vanligare att man som utrikes född är arbetslös i Sverige jämfört med om man är inrikes född. Det är en faktor som är större än i de flesta jämförbara länder i vår omgivning.

Problemen är stora, men här finns också en enorm potential för Sverige. Lyckas vi halvera jobbklyftan skulle det innebära att bnp skulle öka med över 40 miljarder kronor. Det är en enorm förändring och såklart en enorm tillgång som finns möjlig där. Om utländska kvinnor skulle jobba i lika stor utsträckning som svenska kvinnor gör i dag skulle bnp öka med hisnande 93 miljarder kronor, enligt riksdagens utredningstjänst. Det är välfärdens finansiering, mina vänner!

Fru talman! De män och kvinnor som i dag fastnar i ett utanförskap är inte bara män och kvinnor - många av dem är också föräldrar. Vi har ett ansvar inom politiken att se till att den långa och mödosamma resa som det innebär för många att ta sig närmare arbetsmarknaden och till sist ta sig in på den är möjlig att göra, detta av den enkla anledningen att vi inte kan tolerera att utanförskapet går i arv till nästa generation. Kort och gott: Ska vi stärka sammanhållningen i Sverige och se till att fler unga människor kan uppleva framtidstro i sitt nya hemland behöver fler barn se sina föräldrar gå till jobbet.

Fru talman! Ska vi lyckas med det här har vi ett antal reformer som behöver komma på plats. Man behöver lägga mer fokus på att snabbt lära sig svenska när man kommer till Sverige, och man behöver snabbare få tillträde till arbetsmarknaden. Det tar i dag över åtta år innan 50 procent av de nyanlända är integrerade på arbetsmarknaden. Men även efter de åtta åren finns det fortfarande ett stort behov av bidrag för att få ekonomin att gå ihop. Efter nio år är bara 60 procent av inkomsten från egen lön. Resten kommer fortsatt från bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi ser nu hur nyanlända under de senaste åren allt snabbare har tagit sig in på arbetsmarknaden, vilket är oerhört glädjande. Samtidigt som vi ser det vittnar alla seriösa experter om att inga större reformer i politiken egentligen har skett för att möjliggöra det, utan det handlar uteslutande om en stark högkonjunktur som driver på och ser till att de som står längst från arbetsmarknaden får lättare att komma in. Det är med andra ord fortsatt viktigt att se till att reformer kommer på plats för att säkerställa att den grupp som står längst ifrån och har svårast att komma in på arbetsmarknaden och som sedan har det osäkrast på arbetsmarknaden i dag får chansen att behålla jobbet även när vi kliver in i en lågkonjunktur.

Det är alltid de som har svagast anknytning till arbetsmarknaden som får det svårast när lågkonjunkturen slår till. Om reformer inte har genomförts då för att faktiskt öka flexibiliteten på svensk arbetsmarknad och stärka integrationen kommer det att leda till konsekvenser.

Fru talman! Sverige behöver göra ett val. Vi behöver bestämma oss en gång för alla om vi främst vill arbeta med integration genom passiviserande bidrag där människor garanteras en lägstanivå men helt ärligt inte garanteras integration i samhället eller om vi i stället vill göra valet att var och en faktiskt ska ha rätt att vara med och bidra och känna sig behövd. Det kommer att ställa avsevärt mycket högre krav på oss och på politiken. Det är svårare, och det är ingenting som löser sig med några enkla quickfixar. Det handlar om att göra det lönsammare att arbeta. Det handlar om att sänka skatten på låga inkomster så att människor faktiskt kan tjäna pengar på att ta det där första jobbet och komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver göra det möjligt att trappa ned försörjningsstödet så att det blir ekonomiskt hållbart för den som i dag lever på bidrag att faktiskt ta ett jobb och tjäna egna pengar.

Vi behöver få större fokus på språket i etableringen. Vi behöver tidiga insatser, och vi behöver ställa högre krav på svenskinlärning för permanenta uppehållstillstånd och till sist medborgarskap i Sverige. Så uppvärderar vi svenska språket och medborgarskapet, och så ser vi till att skapa drivkrafter för integration för alla parter.

Fru talman! Vi behöver också en bidragsreform i Sverige. Vi behöver faktiskt ställa krav på den som får bidrag att man gör sig anställbar och tar sig närmare arbetsmarknaden. Det måste bli möjligt att ställa krav på utbildningsinsatser från den som lever på försörjningsstöd, och det kan inte få vara så att det är mer lönsamt att stapla bidrag på varandra än att faktiskt arbeta. Här behövs faktiska förändringar.

Riksdagen har redan tidigare fattat beslut om skärpningar i kraven för ersättningar. Det är hög tid att regeringen faktiskt följer de besluten och agerar därefter.

Tyvärr har regeringen under de senaste fyra åren valt att göra precis tvärtom kontra de beskrivningar som nyss målades upp. Orden har varit stora men insatserna har varit desto färre. Tur då, fru talman, att många kommuner har valt att gå före och visat att det finns möjlighet i Sverige i dag att bedriva en aktiv integrationspolitik som faktiskt fungerar och som för människor närmare arbetsmarknaden. De kommuner som har gått före måste få möjlighet att göra det fullt ut. Vi anser därför att de kommuner som vill överta etableringsuppdraget för nyanlända också måste få den möjligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det blir ännu viktigare, fru talman, mot bakgrund av de förändringar som vi nu ser att regeringen hetsar igenom när det gäller Arbetsförmedlingen. Missförstå mig rätt: Reformeringen av Arbetsförmedlingen är bra. Det vittnar till och med Arbetsförmedlingens egen personal om. Men det sätt som man nu gör neddragningar på där man drar undan befintlig organisation utan att ha ett nytt system på plats innebär att bördan och arbetsinsatsen i stället kommer att landa där de alltid landar när Sveriges riksdag och regering fattar ogenomtänkta beslut, nämligen i knät på våra kommuner.

Detta riskerar att slå hårt mot etableringen och mot den kommunala ekonomin. Det handlar inte bara om att göra rätt saker utan också om att göra på rätt sätt. De kommuner som vill ta över etableringsuppdraget måste få den möjligheten, och då behöver de också få de ekonomiska resurser som behövs.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att ställa mig bakom samtliga reservationer från Sverigedemokraterna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 3.

Fru talman! Vi befinner oss i en tid när våldet breder ut sig i vårt samhälle. Det grova hänsynslösa våldet ökar, och numera höjer man knappt på ögonbrynen när man läser om skottlossningar och mord som sker på öppen gata. Faktum är att vi i Stockholm, Göteborg och Malmö har lika mycket skottlossningar som i maffians Neapel. När det gäller handgranatsattacker - smaka på det ordet - ligger Sverige på samma nivå som knarkkrigets Mexiko. Det är en fruktansvärd utveckling som vi har sett under de senaste åren.

Utanförskapsområdena som man brukar prata om - det som i Danmark kallas för getton - har vuxit under de senaste åren. Om man skulle slå ihop alla utanförskapsområden i Sverige skulle det blir Sveriges näst största stad. I Danmark skulle man säga att det i Sverige finns ett getto som är större än Göteborg.

Fru talman! Resursbristen inom välfärden innebär att det är för få medarbetare inom sjukvården och den kommunala omsorgen. De brukare som behöver sjukvård och kommunal omsorg får inte alltid tillgång till den vården när de behöver den, och de som jobbar där behöver slita därför att de har alldeles för få kollegor. Vi ser hur en stor andel av Sveriges pensionärer har det sämre än på mycket länge. Samtidigt ser vi hur man tar resurser från de här områdena - från välfärden och från pensionerna och andra delar av det offentliga - och använder dem till ökad invandring, integrationsprojekt, bidrag och omsorg. Ibland går de till och med till vuxna män som kommer hit och ljuger om att de är barn.

Vi ser hur hedersvåldet breder ut sig i Sverige. Vi får alltmer av det. Det är alltid svårt med siffror på det här området eftersom det finns en stor osäkerhet, men enligt vissa är det runt 100 000 minderåriga i Sverige som själva upplever att de kanske inte kommer att få välja vem de ska gifta sig med utan kommer att bli bortgifta. Enligt Socialstyrelsen finns det runt 40 000 kvinnor i Sverige som har blivit omskurna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Det här är bara några ögonblicksbilder av den katastrofala utveckling som vi har sett i Sverige de senaste åren. Det ska vi ha i bakhuvudet när vi nu samlas här i riksdagen för att diskutera integration och närmare bestämt det här betänkandet, som jag visar upp för kammarens ledamöter. Det innehåller ett antal integrationspolitiska förslag som riksdagen ska ta ställning till.

Fru talman! Det finns ingenting i betänkandet som kommer att vända utvecklingen på någon av de punkter som jag precis har nämnt. Det är tyvärr på det sättet. Man kan inte läka såren efter en oansvarig invandringspolitik med omfattande integrationspolitik. Det går inte. Det har inte fungerat någonstans i något land i hela världen. Det kommer inte att fungera i Sverige heller.

Det är en lärdom som allt fler internationella politiker drar. Man förstår att det är på det sättet. Tyvärr gör man ofta det eftersom man ser på Sverige som det avskräckande exemplet. Man ser att vi har försökt med det och att det inte går. Det är ett problem för oss.

I till exempel Danmark tittar man med förskräckelse på Sverige när man ser att det grova våldet breder ut sig, att organiserad brottslighet blir allt vanligare och att skjutningar numera sker på öppen gata i ganska stor utsträckning i Sverige. Man ser på det med förskräckelse, eftersom man inte har de problemen i samma utsträckning i Danmark.

Varför har man inte samma problem med grovt våld i Danmark som vi har i Sverige, fru talman? Det beror inte på att man har haft en mer omfattande integrationspolitik i Danmark. Det är inte därför. Det är för att man har haft lägre asyl- och anhöriginvandring.

Samma sak gäller Finland. Där har man på senare tid varit upprörd och orolig över ökade sexualbrott. Och man kopplar det till den ökade invandringen. Men Finland är inte ens i närheten av att ha lika stora problem med sexualbrott som Sverige har. Utvecklingen på det området har varit fruktansvärd de senaste åren. I den nationella trygghetsundersökningen som kom häromåret uppgav var fjärde ung svensk kvinna att hon hade blivit utsatt för ett sexualbrott under 2017. Samtidigt kunde Uppdrag granskning visa att 85 procent av alla överfallsvåldtäkter begicks av människor som är födda utanför Europa.

Fru talman! Hur kommer det sig att Finland inte har samma problem som vi har med ökade sexualbrott? Det beror inte på att de har satsat mer på eller har haft mer utbyggd integrationspolitik. Det beror på att de har haft en lägre asyl- och anhöriginvandring.

I Norge förfäras man när man tittar på Sverige och ser de parallellsamhällen som växer fram i vissa förorter i Sverige, med alternativa rättssystem där man nästan försöker tillämpa sharialagstiftning för att hålla människor i någon sorts schack. Man tittar på det med oro. Och man tittar med oro på de ökade klyftorna och så vidare.

Man har liknande problem i Norge, i viss utsträckning, men inte alls i samma utsträckning som i Sverige. Vad beror det på, att Norge inte har samma problem som vi har? Det beror inte på att de har lagt mer pengar på integration. Det beror på att de har haft en lägre asyl- och anhöriginvandring. Det är på det sättet det hänger ihop.

Fru talman! Det finns adresser i Sverige, gator, där brevbärarna inte kan dela ut brev. Om de försöker göra det blir de nämligen angripna. Det är sant. Det är knappt att man tror på det. Men det är faktiskt på det sättet. Både Postnord och UPS har valt ut vissa adresser där de helt enkelt inte kan dela ut brev. I vissa områden kan ambulanspersonal och brandkår inte åka på utryckning utan poliseskort. Om de försöker göra det blir de angripna med stenar och påkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Om jag hade försökt berätta det för min mormor och morfar eller andra för ett par decennier sedan tror jag inte att de hade trott på en sådan utveckling. Man hade inte kunnat tro att det skulle kunna hända i Sverige. Men det ser faktiskt ut på det sättet i dag. Tyvärr finns det ingenting i det här betänkandet, som jag nu visar för kammarens ledamöter, som kommer att vända den utvecklingen.

Vi ser också att allt fler utländska myndigheter på olika sätt försöker varna sina medborgare för att resa till Sverige. Vi har sett det i Storbritannien, i Kanada och i Thailand. De varnar för att det finns en förhöjd terrorrisk. De varnar för att det är stor risk att utsättas för till exempel rån om man rör sig ute på kvällarna. De varnar framför allt för vissa bostadsområden i Sverige där man absolut inte bör röra sig.

Fru talman! Det finns ingenting i det här betänkandet som kommer att vända den utvecklingen.

Den resursbrist vi ser inom vården fortsätter. Vi ser att vårdköerna fortfarande är bland Europas längsta. Vi ser att alldeles för få människor arbetar inom den kommunala omsorgen, hemtjänsten. Vi ser att en stor andel av Sveriges pensionärer har det sämre än på mycket länge. Vi ser också att man fortsätter ta pengar från de områdena och i stället lägger dem på invandring, dyra integrationsprojekt och olika typer av bidrag till och omsorg för människor som ibland har ljugit och kanske till och med kommit hit som vuxna men hävdar att de var barn när de kom.

Fru talman! Det finns ingenting i det här betänkandet som tyder på att man skulle ha ändrat uppfattning i den frågan eller lagt om politiken. Det här är mer av samma gamla katastrofpolitik som man har bedrivit i ett antal decennier i Sverige.

Fru talman! Det finns bara två tydligt verkningsfulla åtgärder som man skulle kunna vidta för att råda bot på problemen och vända den utveckling som jag har beskrivit. Den första åtgärden är att vi måste kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen till Sverige. Det har kommit hit alldeles för många människor under alldeles för lång tid. Vi kan inte hantera den situationen. Det är uppenbart mot bakgrund av den här utvecklingen.

Den andra åtgärden är att vi måste våga ställa krav på människor som har kommit hit. Vi måste säga att den som kommer till Sverige ska ta seden dit man kommer och anpassa sig till det svenska samhället. Man ska naturligtvis följa de lagar och regler som vi har här men också anpassa sig till vårt sätt att leva. Man ska inte komma hit och försöka pådyvla oss hederskultur eller andra typer av kulturella avarter. Man ska ta seden dit man kommer. Om det inte passar, om man inte kan acceptera det, finns det andra länder som man kan få bo i.

Det är de två åtgärder som vi bör vidta för att kunna vända utvecklingen på riktigt. Om vi gör det har jag dessutom förslag på en tredje åtgärd, fru talman, en bonusåtgärd som jag tycker att vi ska vidta. Vi borde ta det här betänkandet och sätta det på ett museum för ineffektiv och i många fall kontraproduktiv politik. Då kan framtidens generationer av politiker gå på museet, läsa betänkandet och förhoppningsvis undvika att göra samma misstag som vi har gjort i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Det är en ganska nattsvart bild som Sverigedemokraternas Henrik Vinge målar upp i talarstolen. Visst finns det mycket som behöver förändras i svensk politik. Visst finns det mycket som behöver bli annorlunda när det gäller etablering av nyanlända på svensk arbetsmarknad, integrationen i stort och inte minst den sociala integration som följer av möjligheterna som ges av att ha en egen inkomst och ett eget arbete. Och visst har migrationspolitiken påverkan på integrationspolitiken och vice versa.

Jag slås ändå av en underlig fundering när jag hör sverigedemokraten Henrik Vinge i talarstolen. Henrik Vinge står och viftar med det här betänkandet, som jag nu också visar för kammarens ledamöter, och konstaterar att det inte finns någonting i det som gör svensk integrationspolitik bättre.

Betänkandet innehåller två motioner från Sverigedemokraterna, varav en är från Henrik Vinge själv. Det kanske blir en retorisk fråga, men jag ställer den ändå till ledamoten Vinge, fru talman. Är det inte bara ett brutalt och ärligt underkännande av Sverigedemokraternas egen obefintliga integrationspolitik när man konstaterar att ens egna förslag på området, enligt en själv, inte är någonting värda?

Fru talman! Tack, Erik Bengtzboe, för en utmärkt fråga! Det här ger mig möjlighet att belysa precis vad jag menar.

Precis som du säger har Sverigedemokraterna två förslag på området. Det ena rör samhällskunskap, och det andra rör mottagandet av nyanlända. Men de två förslagen, som visserligen säkert skulle kunna göra viss nytta, kan bara göra en liten skillnad på marginalen, kanske för vissa och i viss utsträckning. Men på det stora hela kommer de två förslagen inte att kunna råda bot på de problem som jag återgav i mitt anförande. Detsamma gäller alla de andra förslagen i betänkandet.

Det som finns i betänkandet är små justeringar på marginalen. Man kan möjligen justera någonting hit eller dit. Men de stora förändringarna, det som på riktigt skulle kunna vända den katastrofala utveckling som vi har sett, är minskad invandring och tydligare krav. Det är det man måste göra. Innan man har gjort det är förslagen i betänkandet inte mycket värda. Det är min poäng.

I första hand måste vi göra de stora strukturella och strategiska förändringarna, de som faktiskt kan göra skillnad. Sedan kan vi börja titta på de lite mer perifera frågorna och detaljerna, som i vissa fall säkert skulle kunna göra lite skillnad för någon men som inte kommer att lösa problemet på djupet.

Fru talman! Jag delar inte riktigt beskrivningen att svensk arbetsmarknadslagstiftning och arbetsmarknadspolitik är små perifera frågor, även om det självfallet otvivelaktigt är så som det redan har konstaterats - att migrationen har stor påverkan på integrationen. Självfallet beror Sveriges förmåga att snabbt integrera fler människor in i samhället på hur många som kommer, vilken utbildningsnivå de har och vilka insatser som sedan sker. Det hela beror också på hur väl svensk arbetsmarknad mår. Om vi gör det möjligt för högkompetenta arbetsinvandrare att komma till Sverige kommer det att stärka svensk ekonomi, vilket kommer att gynna alla som har en svag ställning på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Migrationen har dock absolut en stor påverkan. Praktiskt taget har nog alla partier i Sveriges riksdag, vågar jag påstå, under de senaste tio åren gjort ganska kraftiga omprövningar av sin migrationspolitik. Trots vad som till och från sägs från denna talarstol finns en utbredd medvetenhet om att migrationen påverkar integrationen och hur den sociala sammanhållningen i samhället ser ut - därav de stora omsvängningar som den förra regeringen gjorde och därav de stora omsvängningar som andra partier också har gjort under perioden.

Det har varit mycket fokus på andra partier som har bytt uppfattning eller så att säga vridit sin syn på migrationspolitiken. Men den utveckling under perioden som jag nästan tycker är mest intressant är Sverigedemokraternas syn på migration. Liksom i denna debatt blottläggs hur besatta de är av migration. När svensk migrationspolitik stramas upp är Sverigedemokraternas svar alltid: Färre! Om det så vore noll invandrare som kom till Sverige skulle Sverigedemokraternas svar alltid vara: Färre!

Det finns i Sveriges riksdag partier som bara pekar på problem, och till dem sällar sig Sverigedemokraterna. Det finns också partier som låtsas om som att inga problem finns. Jag är stolt över att företräda ett parti som erkänner problem men också visar att de går att lösa.

Fru talman! Min uppfattning är att den viktigaste frågan när det gäller att komma till rätta med problemen med det ökade våldet i samhället, med de utanförskapsområden som finns, med den hederskultur vi har i Sverige och så vidare är att vi måste förstå att det är den stora invandringen som är roten till dem. Det är därför de har uppstått. Vi kan bara lösa dem genom att adressera frågan om invandringen.

Erik Bengtzboe menar att det är något slags besatthet som ligger bakom detta. Men det handlar bara om ett krasst konstaterande att man inte kan lösa dessa problem med en omfattande integrationspolitik. Det går inte. En del integrationspolitiska förslag kan säkert ha viss effekt och vissa förslag kan till och med vara bra, men de räcker inte. Det är inte där man löser det stora problemet. Det löser man genom att minska invandringen och genom att ställa krav.

Man måste våga säga till den som kommer till Sverige att här gäller vissa regler och vi lever på ett visst sätt. Detta måste man anpassa sig till om man ska bo här. Det är dessa två förslag som kan göra skillnad på djupet.

Nu har Erik Bengtzboe ingen möjlighet att svara på frågor, men jag kan i alla fall ge honom ett medskick. Erik Bengtzboe kan fundera, fru talman, på om de förslag som finns i betänkandet faktiskt kommer att minska skjutvapenvåldet i Sverige. Kommer förslagen att minska utanförskapsområdena i Sverige? Blir de färre tack vare de förslag som finns här? Kommer hedersvåldet att minska? Riskerar färre människor att bli bortgifta på grund av de förslag som finns här? Kommer utländska myndigheter att sluta rekommendera sina medborgare att inte resa till Sverige eller inte längre att varna dem från att resa till Sverige på grund av de förslag som finns i betänkandet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag tror inte, fru talman, att Erik Bengtzboe tror det. Utan jag tror att han också, liksom jag, förstår att det är migrationen som är den grundläggande frågan om man vill lösa dessa problem.

Fru talman! Det är alltid lika spännande att få ordet efter en sverigedemokrat. Den verklighetsbeskrivning som nyss förmedlades av Henrik Vinge för osökt tankarna till domedagen. Det är nästan så att jag måste rusa ut för att se om himlen verkligen har ramlat ned eller om Sverige fortsatt är ett av världens bästa länder att bo och leva i.

Jag slås också av att Sverigedemokraterna återigen kommer med massor av kritik men inga egna förslag på området. När jag skulle skriva mitt anförande roade jag mig med att läsa en mängd motioner, däribland Sverigedemokraternas motion i ämnet. På område efter område drar de in pengar. Men när jag letar efter vad Sverigedemokraterna har för förslag hittar jag inga.

Fru talman! Jag brukar inte hålla anföranden särskilt ofta. Och när jag väl gör det är det oftast för redan frälsta eller för människor som på förhand bestämt sig för att jag har fel och som därför slår dövörat till innan de ens hunnit få upp pulsen. Det blir inte heller bättre av att ämnet för dagen i mångt och mycket är sönderdebatterat på både längden och tvären, också i denna kammare.

Fru talman! De flesta av oss är medvetna om att "integration" är ett trubbigt begrepp som egentligen inte säger något om sakernas tillstånd. Ändock fortsätter vi envisas med att tillmäta detta intetsägande begrepp, alltså "integration", en överdriven tyngd i den politiska debatten. Det är som om en bättre fungerande integration per automatik är en mirakelkur mot motsättningar, arbetslöshet, utbildningsnivå och oönskade normer och värderingar.

Debatten gagnas inte heller av att integration rent sakligt är ett oerhört komplext ämne, även för mig som under två års tid dagligdags har arbetat med frågeställningen i rollen som integrationschef i en kommunal förvaltning. Förutom svårigheten med att komma överens om vad vi egentligen menar med integration, eller den ännu svårare uppgiften att avgöra när någon är tillräckligt integrerad, är staten knappast en lämplig bedömare av detta. När politiker vill definiera vad människor är eller borde vara ska alla varningsklockor ljuda för fullt.

Fru talman! Oavsett val av begrepp och tolkningar av deras innebörd finns det utmaningar i vårt land som kräver vår fulla uppmärksamhet. Vi ser en tydlig framväxt av parallellsamhällen där människor hindras från att utöva sina självklara rättigheter, och vi ser en stor integrations- och jämställdhetspolitisk utmaning med att komma till rätta med de skillnader som finns i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda kvinnor och män. Detta blir än mer beklämmande givet att vi befunnit oss i en brinnande högkonjunktur som nu håller på att mattas av, om än sakteligen.

Den här utvecklingen är bekymmersam på flera plan. Delvis handlar det om det uppenbara - minskade skatteintäkter och ökade kostnader för transfereringar, det vill säga bidrag. Men framför allt handlar det om sådant som kanske inte syns och mäts omedelbart, nämligen ökade kostnader för sjukvården, sämre skolresultat för barnen med alla dess konsekvenser för individens möjligheter att bryta utanförskapet och slutligen en betydande nota för den brottslighet som följer med detta utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Så vad kan vi göra? Rätt mycket, vill jag lova, i alla fall om vi är modiga och har den uthållighet som krävs. Januariavtalet ger oss nu en möjlighet att hitta en del lösningar för de utmaningar vi har på det här området. Exempelvis kan en reformerad arbetsmarknad med lägre trösklar för den enskilde bana väg för alla de fördelar som en egen försörjning har för människors utveckling. Det är med ett jobb som man får möjlighet att göra bostadskarriär, utveckla språket och ge sina barn förutsättningar att förverkliga sina drömmar.

Men det finns åtgärder som inte ligger inom ramen för januariavtalet, exempelvis kommunernas och civilsamhällets roll i integrationsarbetet. Det betyder dock inte att vi inom Centern inte ser eller har förslag för att ge kommuner, regioner och civilsamhället bättre förutsättningar att axla det ansvar som krävs för att ge nyanlända en snabbare väg in i vårt samhälle.

Fru talman! Kommunerna är nyckelaktörer i det svenska integrationsarbetet. De flesta kommuner vill vara med och ta sitt ansvar för flyktingmottagandet. Men de saknar verktyg för ett värdigt och väl fungerande mottagande. Centerpartiet vill därför se reformer som ger kommunerna rätt verktyg för att klara integrationen. Till exempel måste de statliga ersättningarna till kommunsektorn ses över och omfördelas på ett annat sätt än i dag.

Det finns också andra viktiga aktörer. Enligt färsk statistik från SCB uppgick värdet av den totala produktionen inom det civila samhället 2016 till 236 miljarder kronor. Betalningar från offentlig förvaltning till denna produktion var blygsamma 33 miljarder. Även om detta omfattar mycket mer än integration visar det tydligt på det ekonomiskt rationella för offentlig sektor att samverka med den ideella sektorn för att öka värdet av varje satsad skattekrona.

Fru talman! Integrationen är ett komplext ämne. Det är ett ämne som berör och det diskuteras ofta, både här i denna kammare och vid köksborden. Låt oss höja nivån på debatten, se helheten och lägga resurserna där de bäst gör nytta.

Det är många miljarder som årligen satsas på diverse integrationsinsatser. Men i dag finns det ingen som har huvudansvaret för att samordna insatserna och se till att de sätts in i rätt tid, för rätt person och i rätt fas. Det måste vi ändra på. I tider då resurser inte är oändliga måste vi se över, effektivisera och säkerställa att offentliga insatser är kvalitetssäkrade och framför allt inte motverkar människors rättighet och skyldighet att vara en del av det svenska samhället.

Jag vill avsluta mitt anförande med att yrka bifall till Centerpartiets reservationer 4 och 15 i betänkandet.

Fru talman! Jag tackar Alireza - jag får väl uppfatta det som lite smickrande att jag blev apostroferad redan i huvudanförandet.

Fru talman! Alireza framhåller det faktum att jag lyfter fram det ökande våldet i Sverige. Vi har i dag skjutvapenvåld och skottlossningar på öppen gata på samma nivå som i maffians Neapel. Bara i Stockholm har polisen runt 140 öppna förundersökningar om mord och mordförsök. Sverige har aldrig någonsin varit så otryggt. År 2017 uppgav en fjärdedel av de unga svenska kvinnorna att de blivit utsatta för sexualbrott. När jag lyfter fram de här sakerna skulle det enligt Alireza vara något slags domedagsprofetia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag lyfter fram att utanförskapsområdena har ökat. Inte minst under Centerpartiets tid i regeringen ökade utanförskapsområdena markant. Detta faktum ligger naturligtvis i väldigt stor utsträckning till grund för det ökade våldet i samhället. När jag lyfter fram det skulle det alltså vara något slags domedagsprofetia. Men om inte jag hade lyft fram det här, vem hade då gjort det? Är det inte rimligt att vi i Sveriges riksdag diskuterar en sådan utveckling? Jag tycker att det är märkligt att man på något sätt försöker raljera över att jag lyfter fram det här, för det är någonting som påverkar människor på riktigt och spelar roll för väldigt många människor i vårt land.

Fru talman! Vidare hävdade Alireza att jag inte presenterade några som helst förslag. Som Erik Bengtzboe förtjänstfullt påpekade finns det två förslag i betänkandet. Men jag nämnde också i mitt huvudanförande två centrala förslag som gäller sådant vi behöver göra. Det ena är att minska asyl- och anhöriginvandringen. Min fråga till Alireza är: Tror Alireza att integrationsproblemen på något sätt är kopplade till storleken på invandringen? Det andra förslaget är att vi ställer krav och berättar för människor att den som kommer till Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället och till vårt sätt att leva. Min andra fråga till Alireza är: Tycker Alireza att man bör göra detta, eller ska vi tycka att det är okej att människor kommer hit och försöker pådyvla oss hederskultur och andra typer av kulturella avarter?

Fru talman! Jag tackar Henrik för repliken. Jag tycker absolut att det är rimligt att man lyfter fram de utmaningar man ser. Men man kan lyfta fram saker på väldigt många olika sätt. Man kan lyfta fram utmaningar och belysa dem men samtidigt komma med konkreta förslag till lösningar. Jag tillhör den kategori som ser problemen. Jag har växt upp i utanförskap och sett konsekvenserna av samhällets misslyckanden på en del områden. Men det betyder inte att jag kollektivt skuldbelägger människorna och ser dem som hindret. Jag ser möjligheterna. Jag ser vårt gemensamma ansvar, Henrik Vinge, för att se till att vi skapar ett samhälle där alla människor får en möjlighet att förverkliga sig själva och att vi tar itu med de problem som finns i samhället. Det är det som skiljer mig från Sverigedemokraterna - samtidigt som vi i Centerpartiet ser många av de problem som Henrik Vinge lyfter fram kommer vi också med förslag till lösningar.

Självklart är det så att människor som kommer till Sverige har både rättigheter och skyldigheter. Det gäller att man anpassar sig till de regler, lagar och normer som finns i vårt land. Men normer och värderingar är inget statiskt, Henrik Vinge, utan de förändras över tid. Vi har ett gemensamt ansvar för att se till att vi inte ställer grupper mot varandra och skapar konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Jag är inte säker på att jag har förstått Alireza rätt, och jag ser gärna att vi får ett klarläggande, men jag måste erkänna att detta skrämmer mig lite grann. När vi pratar om hedersvåld, om förtryck av kvinnor i hederns namn och om att man blir bortgift eller könsstympad pratar Alireza om att värderingar inte är något statiskt utan förändras. Menar Alireza att vi får finna oss i att det i Sverige sker något slags värderingsförskjutning där vi går mot att acceptera sådana saker? Jag hoppas att det inte är det som Alireza menar, men man kan faktiskt tolka det han säger på det sättet.

Min uppfattning är att vi i vissa fall har värderingar i Sverige som vi kan vara stolta över och glada för. Vill man bo i vårt land ska man acceptera de värderingarna. En av dem är att män och kvinnor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Det ska inte få ske någon värderingsförskjutning på det området över huvud taget, utan vi ska ha den typen av värderingar och slå vakt om dem.

Jag noterar att Alireza inte riktigt svarar på frågan: Är det så att integrationsproblemen är kopplade till storleken på invandringen, eller är de inte det? Min uppfattning är att de i allra högsta grad är det och att det snarast är den stora invandringen som är själva roten till integrationsproblemen. Håller Alireza med om den bilden eller inte?

Vad gäller det som Alireza nämner om alla dessa förslag som Centerpartiet och andra partier har tycker jag mig kunna känna igen både retoriken och förslagen. Det har låtit ungefär så här i ett antal år från de etablerade partierna. Min tredje och sista fråga till Alireza är: Hur tycker han att det här har gått?

Fru talman! Jag tycker att frågeställningen är tillräckligt komplex ändå - vi ska inte hålla på med medvetna misstolkningar. Vi ska hålla oss ifrån det. Jag har inte stått här och försvarat hedersförtryck eller könsstympning. Vi är helt överens om att sådant inte hör hemma i Sverige 2019. Låt oss vara tydliga med det.

Vi i Centerpartiet har alltid värnat en generös migrationspolitik, av många skäl. Dels har vi i Sverige ansvar för att göra vår del i en orolig värld för att hjälpa människor som flyr från religiös förföljelse, förtryck, krig och annat, dels tror vi på djupet att en generös invandrings- och migrationspolitik är till gagn för vårt samhälle och att Sverige utvecklas genom att fler människor kommer hit och bidrar till vårt gemensamma. Svaret är alltså nej - jag ser ingen tydlig koppling mellan migrationens storlek och integrationsutmaningarna. Jag ser det snarare som ett ansvar för oss att säkerställa att vi tar itu med de problem som skapar de följdverkningar som migrationen kan ha med sig.

Jag har glömt Henrik Vinges tredje fråga. Jag ber om ursäkt för det och ska försöka komma ihåg den till nästa gång.

Fru talman! Vänsterpartiet vill se en mänsklig och välkomnande flyktingpolitik i Sverige och Europa. En sådan politik tar sin utgångspunkt i ett rättighetsperspektiv och bygger på en stark och generell välfärd. Alla ska ha möjlighet att söka skydd undan krig, förtryck och förföljelse och kunna få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. EU-länderna måste ta ett betydligt större ansvar för mottagandet av människor på flykt. Lagliga vägar måste ersätta dagens livsfarliga resor över Medelhavet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det svenska mottagandet av människor på flykt behöver utvecklas. Handläggningstiderna för asylärenden måste kortas ned. Etableringen av nyanlända måste gå snabbare, och de nyanländas kompetenser måste bättre tas till vara. Utbildning och språkundervisning måste utvecklas och stärkas. Vänsterpartiet vill att staten ska ha det övergripande ansvaret för att ta emot flyktingar och migranter i Sverige. Flyktingmottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering.

Flyktingpolitiken handlar om att kunna ge människor skydd och ett nytt hem där de ska kunna känna sig välkomna och delaktiga i samhället. Varje människa ska ses som en tillgång och aldrig en belastning, men en människas bidrag till samhället ska aldrig avgöra hennes värde för det. Genom ett välfungerande mottagande kan de människor som söker sig hit få den trygghet och de verktyg de behöver för att etablera sig i samhället och bidra till det gemensamma fullt ut. Det är också endast så, genom att visa vägen, vi kan övertyga andra stater om att välkomna människor i nöd och att ta sitt fulla ansvar.

Fru talman! Arbete är en viktig förutsättning för att människor ska komma in i samhället, men inte vilket arbete som helst och aldrig till varje pris. Skäliga löner, goda arbetsvillkor och fungerande kollektivavtal måste vara centrala förutsättningar för alla jobbskapande insatser. Vänsterpartiet föreslår en rad åtgärder för att se till att asylsökande ska kunna komma i arbete så snabbt som möjligt utan att förstärka ojämlikheten på arbetsmarknaden.

Bilden av nyanländas etablering på arbetsmarknaden är ofta överdrivet pessimistisk, vilket delvis beror på orimliga förväntningar och en bristande förståelse för utmaningarna med att komma in i ett nytt samhälle efter att ha flytt sitt hemland. Men det beror också på att det finns en politisk agenda bakom att överdriva problemen och utmaningarna. Vid jämförelser med andra länder klarar sig Sverige väldigt bra. Avgörande för nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är, utöver att motverka diskrimineringen, att det finns jobb att söka.

Fru talman! Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken finns olika former av subventionerade anställningar. Syftet med dem är att stimulera arbetsgivare att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Det är långtidsarbetslösa, nyanlända eller personer med funktionsnedsättning. Subventionerade anställningar kompenserar arbetsgivare ekonomiskt om de anställer arbetssökande som uppfyller de kriterier som ställs för de olika stöden. Antalet utrikes födda med olika former av subventionerade anställningar har ökat de senaste åren. Mellan första halvåret 2017 och samma period 2018 ökade de subventionerade jobben bland utrikes födda från ca 38 000 till 43 000 under perioden.

Vänsterpartiet anser att subventionerade anställningar är en bra och nödvändig åtgärd för att hjälpa nyanlända att få en fastare anknytning till arbetsmarknaden. Det är positivt med arbetsgivare som i hög utsträckning välkomnar personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden. Användandet av subventionerade anställningar har även stöd i forskningen. Studier visar att personer som haft en subventionerad anställning i allmänhet snabbare får ett jobb utan stöd jämfört med dem som varit öppet arbetslösa. Vänsterpartiet kan dock konstatera att nuvarande system med subventionerade anställningar under lång tid har varit behäftat med risker och problem. Oseriösa arbetsgivare kan exempelvis utnyttja systemet på sätt som sätter nyanlända i en svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Nyanlända som tar ett jobb som inte matchar deras kompetens möter svårigheter att avancera till ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer. En av anledningarna till detta är, enligt Sacos undersökningar, att dörrarna mellan jobb och rätt jobb väldigt ofta är stängda. Arbetsbelastningen för handläggare på Arbetsförmedlingen är redan alltför stor, om det finns en arbetsförmedling. Den som kommer in på ett av förmedlingens kontor och säger att den redan har ett jobb men skulle vilja ha ett nytt kan nog inte förvänta sig jättemycket hjälp. Detta drabbar utlandsfödda akademiker extra hårt, då de uppskattas ha åtta gånger högre risk att ha ett okvalificerat arbete jämfört med en svenskfödd akademiker.

En nyligen publicerad forskningsrapport från Jusek - Rätt jobb åt utrikes födda akademiker - visar att utrikes födda akademiker är överrepresenterade bland dem som har ett arbete under sin kvalifikationsnivå. Antalet överkvalificerade har dessutom ökat och uppgår i dag till 55 000. Av dessa har 10 000 ett arbete som endast kräver grundskola. Rapporten visar att de offentliga finanserna skulle stärkas med 13 miljarder kronor per år om utrikes födda akademiker skulle ha samma ställning på arbetsmarknaden som inrikes födda akademiker.

Ett sätt att förbättra rörligheten och matchningen skulle kunna vara att införa ett valideringsår. Valideringsåret innebär att en person som har ett jobb som inte matchar hens kvalifikationer skulle få möjlighet att under tre till tolv månader upplåta sin tjänst till någon som är arbetslös. Under valideringsperioden skulle individens utbildningsbakgrund kartläggas, utbildningen kompletteras samt individen erbjudas praktik för att få in en fot i rätt bransch. På detta sätt skapas en flexibel lösning för att i efterhand rätta till matchningen för personer som har ett arbete som de är överkvalificerade för. Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda möjligheterna att införa ett valideringsår.

Fru talman! Med detta sagt vill jag säga att vänsterpartiet givetvis står bakom alla sina reservationer, men jag väljer att lyfta fram reservation nr 8.

Fru talman! Kristdemokraternas utgångspunkt när det gäller integration är att människor som har kommit till vårt land ska ges förutsättningar att kunna ta ansvar för sina egna liv. Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, inte ta död på den egna drivkraften genom lång väntan och passivitet.

Sverige har under de senaste åren tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men ett stort flyktingmottagande förutsätter en väl fungerande integration. Tyvärr uppvisar Sverige dåliga resultat i det avseendet. För utrikes födda är arbetslösheten mer än tre gånger så hög jämfört med inrikes födda. För personer från länder utanför Europa är skillnaden väsentligt större. Efter åtta år i Sverige har bara 25 procent av de skyddsbehövande eller anhöriga till skyddsbehövande fått en helårsanställning. Sverige ska vara ett land där alla får bidra och arbeta 100 procent av sin förmåga. Ytterst handlar det om att ta vara på alla människors inneboende drivkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Asylsökande möts i dag oftast av en lång tid av passivitet med varken regelrätt språkundervisning eller någon form av sysselsättning under asyltiden. Som asylsökande förväntas man inte lära sig språket direkt eller bidra med det man kan. Signalen till de nyanlända blir att integration inte är så viktigt. Det är något som kan vänta. De som får uppehållstillstånd har förlorat tid, energi och motivation. Deras förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort har därmed försämrats.

Vi vill införa krav på deltagande i undervisning i svenska och samhällsinformation med fokus på lagar och värderingar från dag ett, och vi anser att det ska finnas ett arbetskrav redan från första dagen. Det kan handla om ett reguljärt arbete eller om att bistå med lokalvård, matlagning eller vaktmästartjänster på det asylboende där man bor. Kommunen eller ideella föreningar borde också kunna tillhandahålla möjligheter för asylsökande att vara med och bidra.

Fru talman! De som kommer till vårt land ska helt enkelt erbjudas en snabb väg in i samhällsgemenskapen. Sverige ska vara ett land där alla människor gör sin del, ett land där fler människor får en chans att bidra och där hårt arbete ska löna sig. Det handlar om att bejaka människors drömmar och ambitioner. Så kan Sverige bli ett land där drömmar blir verklighet.

Det krävs fler flexibla lösningar för att bättre matcha kompetens med lediga jobb. Våra förslag när det gäller en mer flexibel sfi och fler platser till yrkesvux är avgörande för integrationen, även om de behandlas i ett annat betänkande av ett annat utskott. Vårt förslag om inträdesjobb är exempel på en reform som ökar förutsättningarna för att fler jobb skapas och skulle kunna öka sysselsättningen bland främst nyanlända.

Som jag redan varit inne på kräver en välfungerande integration vissa sociala och värderingsmässiga skyldigheter. Jobb och språk är avgörande, men det måste också bli tydligt hur vårt samhälle fungerar och vilka värden som bygger det starkt. Det är uppenbart att vi inte har klarat balansgången mellan tolerans och tydlighet.

Segregationen i Sverige innebär att det finns en stor grupp människor som inte försörjer sig själva och som har ganska liten kontakt med det svenska samhället över huvud taget. Det finns förskolor där det talas så lite svenska att barnen riskerar att inte klara av skolan. Det finns barn i vårt land som lever i områden där otrygghet och grov brottslighet är en del av vardagen.

I boken Det lilla landet som kunde vill författarna Mustafa Panshiri och Jens Ganman få oss att påbörja en ärlig och öppen debatt om grundorsaken till den misslyckade integrationen. De beskriver "the soft bigotry of low expectations", som de översatt till "de låga förväntningarnas rasism" - ett förhållningssätt som går ut på att man inte kan eller ska förvänta sig lika mycket av exempelvis en minoritet. De menar att det är de låga förväntningarnas rasism som gör att vi valt att förklara, och i viss mån ursäkta, exempelvis hederskultur eller att unga rastlösa män i förorten hamnar i droghandel eller kastar sten på blåljuspersonal. De låga förväntningarnas rasism säger en hel del om hur vi har hamnat här. Den säger också en hel del om de lösningar som borde komma till.

Fru talman! Jag vill också i denna debatt lyfta fram civilsamhällets betydelse för integrationen. Det är nämligen ofta i de frivilliga sammanslutningarna som de värderingar som behövs för ett fungerande samhälle förvärvas. Det är här som möten uppstår, kunskap överförs och det främmande blir bekant. Den rollen varken kan eller ska staten ta över. Vi vill däremot se en politik som både värnar och uppmuntrar det civila samhället och där det offentliga med en noggrann uppföljning ger stöd till det arbete som sker utifrån människors lika värde och demokratiska principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Avslutningsvis står jag självklart bakom alla kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag i detta betänkande bifall endast till reservation nr 16 under punkt 6, som berör just civilsamhällets betydelse för en fungerande integration.

Fru talman! Jag blev 1998 ansvarig för ett integrationsprojekt som riktade sig till kvinnor i ett miljonprogramsområde i Norrköping. Jag jobbade där i åtta år, och det kom att bli den absolut mest lärorika tiden i mitt liv.

Jag fick möta fantastiska kvinnor från världens alla hörn och ta del av deras livsberättelser. De lärde mig att uppskatta Sverige. De fick mig att förstå hur privilegierad jag är som har vuxit upp i ett av världens mest jämställda länder. Och de fick mig känna en enorm respekt för tidigare generationer, som kämpat så hårt för det liv och det välfärdssamhälle som jag tagit för givet.

Men de fick mig även att se och inse att dessa rättigheter, som varit självklara för mig, aldrig hade varit en självklar del av deras liv, varken i deras ursprungsländer eller i Sverige. De satte fingret på vilka olika villkor vi levde under.

Jag pratade om delad föräldraförsäkring, och många av kvinnorna hade inte ens fått välja vem de skulle bli förälder med. Jag pratade om en svår skilsmässa - för många av kvinnorna var en skilsmässa helt otänkbar. Jag pratade om att kämpa för lika lön för lika arbete, men många av kvinnorna hade aldrig fått möjligheten att arbeta. Jag berättade om förälskelse, och de berättade om tvång. Jag pratade om frihet, och de beskrev ofrihet.

Samtidigt hade de en fantastisk förmåga att uttrycka nyfikenhet och längtan efter att lära sig nya saker. De drömde om att behärska det svenska språket. För vissa bestod längtan i att lära sig läsa och skriva, prata om jämställdhet och jämlikhet och lära sig om lagstiftningen. Men framför allt handlade det om att plocka fram drömmar som alltför många gånger kapslats in i uppgivenhet kring att deras öde var förutbestämt och att framtiden inte gick att påverka.

Men det fanns också arga kvinnor, som kommit välutbildade till Sverige och sökt arbete men inte ens fått svar på sina ansökningar, trots hög kompetens. Det fanns kvinnor som kämpat för demokrati och kvinnors rättigheter i länder där de riskerade sina liv i den kampen och kvinnor som inte varit begränsade av sina närstående utan av de strukturer som styrde i deras ursprungsländer. Det fanns kvinnor som drömt om att få vandra omkring fritt i det öppna, jämställda Sverige men som nu begränsades av självutnämnda moralpoliser som såg deras livsval som ett enormt hot mot moralpolisernas världsbild.

Det fanns dock en faktor som förenade alla dessa kvinnor: sveket från majoritetssamhällets sida - känslan av att vara osedd och av att ingen brydde sig om deras liv i det parallellsamhälle som vuxit fram i Sverige för att politiker låtit det ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Detta är ett uttryck för en totalt misslyckad integrationspolitik - en politik som snarare haft sin grund i att vi blir till genom att vi omhändertar dem. Det är en osolidarisk och kränkande bild och ett totalt osynliggörande av deras kapacitet och deras rätt att bli delaktiga i det samhällsbygge tidigare generationer startat i Sverige. Det handlar om deras rätt att få förutsättningar att bli jämställda, självständiga kvinnor med rätten att forma och påverka sina liv och äga sin sexualitet.

Vi vill ta hand om dem, men vi vill inte vara för nära. Vi tar hänsyn, men egentligen handlar det om att vi inte bryr oss. De fick bidrag, men de ville inget hellre än att bidra.

Integrationen i Sverige har haft tre ansikten. Det första är det passiva ansiktet - en beröringsskräck när det gäller att tala om det viktigaste. Vi har informerat om det som rör stat och marknad men blundat för det som rör relationer inom en familj och lagar som reglerar vad du ska ha tillgång till och vad du ska skyddas från och definierar rättigheter och skyldigheter. Vi vågar prata om att det är förbjudet att bryta kvistar i naturen men inte om att det är förbjudet att bryta armen på ditt barn eller din fru.

Jag har förståelse för att politiker kan vara rädda att spela främlingsfientliga krafter i händerna genom att tala tydligt om dessa frågor, men jag lovar att det går. Kampen mot främlingsfientlighet ska tas lika tydligt, men dessa frågor får aldrig stå emot varandra. Vi kommer att klara av att göra både och.

Det andra är det neutrala ansiktet. Vi har inte lyckats hålla isär att du som individ självklart ska ha rätten till din kultur, dina traditioner och din religion men att det är lika självklart att ta ställning mot varje handling som inskränker någon annans frihet eller bryter mot lagstiftningen. Den handlingen kan aldrig försvaras med vare sig kultur, tradition eller religion.

I Sverige löser vi föräldrars krav på segregerad undervisning med anpassning till deras normsystem. I Sverige driver vi på för genusmedvetna förskolor för att arbeta mot traditionella könsroller, samtidigt som fyraåringar tvingas bära slöja. I Sverige tar vi ställning för barns, kvinnors och hbtq-personers rättigheter så länge ingen är emot dessa rättigheter. Men när vi möter motstånd vacklar vi och anpassar oss i stället för att stå upp för principen om alla människors lika värde.

Fördömandet är det tredje ansiktet. Vi tar fullständigt avstånd från Fadimes pappa när han hedersmördar Fadime men ser inte att politikens två första ansikten bidrar till att detta sker.

Jag är glad för att regeringen i dag säger att den vill genomföra viktiga reformer mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Men om regeringen verkligen menar allvar med sitt ställningstagande handlar det inte enbart om nödvändiga satsningar inom detta område.

Den viktigaste uppgiften regeringen har framför sig är att göra en bred översyn av alla de satsningar och bidrag som går till verksamheter, föreningar och församlingar som understöder förtryck av barn, kvinnor, hbtq-personer, ateister och religiöst oliktänkande. De bidrag som satsas på föreningar som aktivt tar kampen mot hedersvåld och förtryck och gör ett fantastiskt arbete - som Gapf, Tris och Linnamottagningen - är kaffepengar i relation till det konfettiregn av medel som går till föreningar och församlingar som i stället motverkar individens grundläggande rättigheter i det liberala och öppna samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Ta till exempel Delegationen mot segregation. Om du söker på hedersrelaterat våld och förtryck på deras webbplats får du noll träffar. Hur förhåller sig Myndigheten för stöd till trossamfund till principen om hbtq-personers rättigheter i relation till de församlingar som får skattefinansierat bidragsstöd? När kommer Folkbildningsrådet, som betalar ut enorma summor skattefinansierade medel till folkbildning, att bli en myndighet så att det finns en öppen och transparent redogörelse för vad våra skattemedel används till?

Det handlar också om hur arbetet och ställningstagandet ser ut på våra myndigheter i Sverige, oavsett om det är på kommunal, regional eller nationell nivå. Chefernas roll avgör vilket stöd medarbetarna får när de ska fatta svåra och många gånger livsavgörande beslut.

Vi liberaler är tydliga med civilsamhällets viktiga roll, liksom folkbildningens. Men vi är lika tydliga med att inte en krona ska gå till verksamheter, föreningar eller församlingar som inte står upp för individens rätt att forma och påverka sitt liv, äga sin sexualitet, bestämma själv vem man vill leva med, jämställdhet, jämlikhet och att allt arbete ska genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv.

Jag tycker att detta är det minsta vi kan begära när vi politiker fördelar skattemedel i ett av världens mest jämställda länder med en regering som stolt beskriver att den är den första feministiska regeringen. Och för trovärdighetens skull behöver nog ledande politiker i Socialdemokraterna fundera över bildsättningen när ministrar tar på sig slöjan i Iran.

1998 var för 20 år sedan. Det är med sorg jag kan konstatera att parallellsamhällena har ökat. När Tris i Uppsala nyligen redogjorde för sin viktiga kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga framkom det att 66 procent av de flickor som hade två föräldrar födda utanför Norden förväntades vara oskuld när de gifte sig.

En sak är säker: För att lösa dessa fruktansvärda orättvisor som uppstått i kölvattnet av politisk oförmåga krävs krafttag. Vi kan inte välja att förbli handlingsförlamade utan måste i stället ta in vad de utsatta berättar och beskriver.

Jag vill avsluta mitt anförande med två citat från unga som deltagit i kartläggningen. De visar på det vardagsförtryck som de lever med:

"Jag får inte umgås med svenska tjejer. Jag är med på idrott i smyg, min kompis tvättar mina gympakläder. Vet inte hur länge jag orkar."

"Frågorna handlar om mitt liv. Ingen kommer tro mig om jag berättar. Det är inte bara tjejer som måste gifta sig med kusiner."

Fru talman! Vi liberaler står bakom alla våra reservationer - jag har inte riktigt koll på hur många de är - men jag yrkar bifall till reservationen under punkt 17 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Många människor från krigsdrabbade länder har under lång tid sökt skydd i vårt land. Sverige har tagit ett stort ansvar för att människor på flykt ska kunna få en fristad och starta sina liv på nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Sett till befolkning men också i faktiska tal var Sverige det land i Europa som tog det största ansvaret under flyktingkrisens 2015. Under förra mandatperioden förde den socialdemokratiskt ledda regeringen en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den syftar till att få fler i arbete, inte minst de som är födda i ett annat land. Vi såg att vi och regeringar före oss visserligen sett utmaningen men inte gjort tillräckligt.

Vi menar allvar med att alla som kan jobba ska jobba, och då behöver möjligheterna att rusta sig för jobb vara stora och kraven från samhället vara tydliga. Vi har påbörjat det arbetet och vill fortsätta att under mandatperioden ytterligare förbättra integrationen och snabba på etableringen av nyanlända.

Det är bra, inte bara för dig som individ, när du får ett jobb. Du kan försörja dig själv och vara fri att forma ditt eget liv. Det är också avgörande för att vi ska kunna lösa kompetensförsörjningen. Många arbetsgivare, både offentliga och privata, skriker efter kompetenta medarbetare.

Därför behöver vi se till att människor som i dag står utan jobb - majoriteten av dem har flyktingbakgrund - utbildar sig och kan bli den stora tillgång i vårt samhälle som jag och många här gärna vill att de ska vara. Men vi behöver också skapa andra vägar till arbete och delaktighet.

Under förra mandatperioden genomfördes en hel del viktiga reformer för att förbättra etableringen och förkorta tiden till jobb och egenförsörjning. Bland annat utvecklades snabbspår till bristyrken tillsammans med arbetsmarknadens parter, liksom extratjänster i välfärden för nyanlända och långtidsarbetslösa. Detta är oerhört viktiga satsningar för att ta till vara den kraft och de kunskaper som människor bär med sig och för att säkra kompetensförsörjningen.

Vi har infört utbildningsplikt för nyanlända och skyldighet att delta i etableringen. Nyanlända får numera liksom alla andra arbetssökande en individuell handlingsplan och anvisas till den insats som bedöms leda till studier eller arbete.

Lokala jobbspår har utvecklats i samverkan mellan kommunen, det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen. Det är numera en av de mest effektiva åtgärderna för att få människor som står långt från arbetsmarknaden att faktiskt komma i jobb. Av dem som genomgått ett jobbspår har över 64 procent någon form av anställning.

Bosättningslagen var också något som genomfördes under förra mandatperioden. Den gör att nyanlända sprids över hela landet och att de kommuner som har starkast förutsättningar får ta ett större ansvar. Den tidigare ordningen var ohållbar. Flyktingmottagande är ett gemensamt ansvar och kan inte läggas på ett fåtal kommuner, precis som det inte kan vara ett fåtal länder som ska ta hela ansvaret.

Vi har slagit samman de subventionerade anställningarna till introduktionsjobb, som är enklare för arbetsgivarna att använda och får fler som står långt från arbetsmarknaden i arbete. Dessa anställningar är många gånger helt avgörande för att de som står utanför ska få in en fot på arbetsmarknaden.

Fru talman! Det går allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. År 2007 tog det åtta år innan hälften av flyktingarna hade jobb. Nu är hälften i jobb efter fem år. Fler är i arbete 90 dagar efter avslutad etableringsplan. Både andelen av befolkningen och antalet som är en del av arbetskraften har ökat inom alla grupper. Den grupp som står för den absolut största ökningen av arbetskraftsdeltagandet är utrikesfödda kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Många av dem som kommit till Sverige de senaste åren kommer från sammanhang där man inte alls ser det som lika självklart som vi gör att kvinnor och män ska delta på arbetsmarknaden på lika villkor. Jämställdhet och kvinnors möjligheter och rättigheter är en oerhört viktig aspekt i det stora jobb som ska göras med integration och etablering.

"Både kvinnor och män ska från samhällets sida mötas av samma förväntningar och ges förutsättningar för att kunna försörja sig själva." "Det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsinsatser." Detta är två viktiga citat ur januariavtalet.

I januariavtalet har vi socialdemokrater tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet kommit överens om ytterligare reformer för snabbare etablering på svensk arbetsmarknad. Många av de förslag för snabbare och bättre integration som finns i betänkandet finns också i vår överenskommelse.

Vi vill ha obligatorisk samhällsintroduktion och undervisning i svenska från dag ett. Vi vill ha mer och förbättrad samhällsorientering och ett kvalitetslyft för sfi. Vi vill att möjligheterna att kombinera arbete, språkstudier och utbildning ska stärkas ytterligare. Men vi vill också införa ökade krav för fler på att delta i språkstudier.

Vi är också överens om att ersätta egenbosättning för asylsökande, EBO, med ett socialt hållbart eget boende, där kommunerna ges möjlighet att begränsa eget boende för asylsökande i vissa områden för att minska segregationen.

Parternas förslag om etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa ska införas. Det ska ge nyanlända och långtidsarbetslösa en anställning och möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Dessa anställningar ska också kunna leda till en tillsvidareanställning.

Fru talman! De allra flesta som kommer till Sverige vill jobba, försörja sig själva och vara en del av samhället. Jag besökte för någon vecka sedan Sommenbygdens folkhögskola i Tranås, där man som på många andra folkhögskolor gör en stor insats och anordnar etableringskurser och studiemotiverande kurser för nyanlända.

Deltagarna i kursen talade frustrerat om att vägen till jobb och delaktighet är alldeles för lång och att samhället och svenskarna inte är tillgängliga. Upplevelsen av rasism och kulturkrockar var också levande bland dem som jag pratade med.

När jag berättade att vi vill ställa om mottagandet och skapa snabbare och effektivare processer och införa samhällsinformation och språkundervisning från dag ett, var det som om jag svarade på precis det de efterfrågade.

Vi socialdemokrater vill bygga ett samhälle som håller ihop, där alla får plats och bidrar och där människor är fria och känner framtidstro. Lyckad integration är en av hörnstenarna för att det bygget ska stå stadigt. Därför behöver vi fortsätta att korta tiden till jobb med bättre och flexibla insatser och ständigt ompröva dem, så att vi hittar de bästa vägarna till arbete för olika människor med olika bakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi behöver fortsatt ha fokus på jämställdheten och jobba med riktade insatser så att fler kvinnor snabbare kan försörja sig själva och bli en del av vårt samhälle. Det vill vi göra för att skapa ett starkare samhälle och en bättre välfärd, men också för att barnen ska se att det är möjligt och våga drömma och planera för sin framtid. Tillsammans med satsningar på skolan och fler bostäder är jobb och egenförsörjning de viktigaste saker vi kan satsa på för att motverka segregation.

De som kommer till Sverige och som får stanna ska så snabbt som möjligt ges möjlighet att lära sig språket och se hur vårt samhälle fungerar. Människor måste ges förutsättningar att försörja sig själva samt förstå och delta i samhället. Det jobbet görs bäst när alla delar i samhället samverkar.

Med det, fru talman, vill jag yrka avslag på reservationerna och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! S-MP-regeringen har den gångna mandatperioden lagt grunden för en välfungerande etablering. Statistiken visar att antalet nyanlända som lämnar etableringsfasen för antingen arbete eller studier har ökat till 42 procent. Tidigare tog det cirka tio år för en nyanländ att komma in på arbetsmarknaden. Nu etablerar sig nästan hälften av de nyanlända på fem år.

Vad betyder det här för individen? Att få ett jobb och ett sammanhang med kollegor och rutiner är viktigt för självkänslan och skapar samhörighet.

Fru talman! S-MP-regeringen har gjort en rad framgångsrika satsningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. Våra samlade åtgärder har inneburit en betydande förändring och en stor vinst både för individen och för samhället. Mycket har gjorts, men mycket mer behövs innan vi kan säga att integrationen fungerar väl.

Trots S-MP-regeringens satsningar på integrationsområdet finns det en grupp som står särskilt långt från arbetsmarknaden - lågutbildade utrikesfödda kvinnor. Även om det har skett förbättringar de senaste åren och utvecklingen går i rätt riktning står dessa kvinnor fortfarande alltför långt från arbetsmarknaden. Om utrikesfödda kvinnor skulle jobba i samma utsträckning som kvinnor födda i Sverige skulle det innebära 134 000 nya jobb.

Att även mamman i familjen går till ett jobb har många goda effekter utöver att familjens inkomst ökar. Kvinnans ställning stärks, och hon får fler möjligheter att påverka och vara en bra förebild för barnen.

Jämställdhet för alla, oavsett bakgrund, främjar tillväxten och ger ekonomisk egenmakt. Det är därför centralt för Miljöpartiet att alla etableringsåtgärder har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Det har vi också säkrat i januariavtalet. Att vara kvinna och sakna gymnasie- eller högskoleutbildning ska inte vara ett hinder för att bli en del av den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! Med januariavtalet som grund för regeringens fortsatta arbete ska vi intensifiera etableringsprocessen. Ett förslag är integrationsåret. Målet med integrationsåret är att snabbt fånga upp dem som tycker att etableringsprocessen går alldeles för långsamt. Genom omfattande svenskundervisning och intensiv praktik ska särskilt motiverade personer få verktyg att snabbare komma ut på arbetsmarknaden, speciellt i bristyrken. Det ska vara lätt att integrera sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Integrationen i Sverige ska vara bäst i världen. Den ska öka jämlikheten och värna om jämställdheten. Varje medborgare som kan och vill ska kunna arbeta - det borde vara lika självklart som det låter. Vi vill ge människor de rätta verktygen för ett självständigt liv så att de kan förverkliga sina drömmar. Alla vinner på en bättre integration.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.

Fru talman! Leila Ali-Elmi nämnde resultaten från etableringsprogrammet. Ungefär 42 procent av dem som har gått i programmet har sedermera fått ett arbete eller en utbildning. Här inkluderas då alla siffror. Det gäller alltså siffror för subventionerade anställningar, det vill säga olika typer av anställningar där staten har gått in med större delen av kostnaden.

Man kan se på dem som faktiskt har fått ett jobb som inte är subventionerat, ett riktigt jobb, som man brukar kalla det. Det rör sig om ungefär 10 procent, eller det brukar ligga runt ungefär 5 procent.

Fru talman! Min fråga till Leila är: Är man fortfarande lika nöjd med detta när siffrorna läggs fram på det sättet? Det handlar inte om 42 procent som går in i något arbete, utan det handlar kanske om 5-10 procent.

Min andra fråga, fru talman, gäller att många av de subventionerade anställningarna är riktade till specifika grupper, precis som Leila nämner. De kan vara riktade till exempel till nyanlända och andra. Många hävdar att de särskilda insatserna leder till undanträngningseffekter. Om man riktar en satsning till en viss grupp, till exempel nyanlända, kan det vara människor födda i Sverige som blir undanträngda och som inte får det jobb som de annars skulle få. Hur ser Miljöpartiet på det? Är man okej med den typen av undanträngningseffekter, alltså att man ger jobb till exempel till en nyanländ med anledning av att personen är nyanländ på bekostnad av att någon annan som kanske inte är nyanländ och som annars hade fått jobbet inte får det?

Fru talman! Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är att ni ställer grupp mot grupp och att vi vill hålla samman folket. Ja, integration kräver satsningar. Det kräver en investering. Det kräver att vi satsar på integrationen. Ni har ingen integrationspolitik, så jag frågar er: Vad är lösningen på det du beskriver?

Fru talman! Jag noterar att jag inte riktigt får svar på mina frågor. Jag ställde frågan också till Arbetsförmedlingens generaldirektör: Hur kommer det sig att man har så pass låga siffror för dem som faktiskt hamnar i arbete? Hans svar var: När det gäller asylsökande kan man inte få högre siffror. Det finns inget land i hela världen som lyckas bättre. Han menade på att det egentligen inte spelar någon roll vilka åtgärder vi vidtar. När det handlar om asylsökande kommer vi inte att komma över 5, 6, 7 procent i riktiga jobb efter två år. Det är där vi kommer att hamna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är därför jag frågar hur man ser på det från Miljöpartiets sida. Håller man med om det som Arbetsförmedlingen säger, att det inte går? Det handlar om utbildningsbakgrund. Det handlar om kulturella frågor och så vidare. Det går inte att göra det bättre. Min fråga är: Hur ser Miljöpartiet på detta?

Sedan var det min andra fråga. Om man riktar en satsning mot en viss grupp och till exempel säger att nyanlända nu ska få en typ av subventionerade anställningar kan en annan grupp, till exempel de som inte är nyanlända, bli utan jobb. Man skapar så att säga en arbetslöshet i en annan grupp.

Jag blir anklagad för att ställa grupp mot grupp, fru talman, men min poäng är att jag tycker att sådana satsningar ska vara generella. Jag tycker inte att man ska rikta satsningar mot en viss grupp och säga: Nu ska den här gruppen få något litet extra. Jag tror att det i längden leder till mer splittring och segregation. Jag tror att det leder till en upplevd orättvisa. Man undrar då i den grupp som inte fick satsningen: Hur kommer det sig att de ska gå före mig i kön?

Jag tror att det är mycket bättre att man försöker ha generella satsningar. Det är därför jag försöker utröna hur Miljöpartiet ser på detta: Håller man med om det, eller tycker man i stället att det är helt okej att till exempel nyanlända får gå före till ett arbete, i det här fallet? Det kan även gälla bostadskön och andra sammanhang.

Fru talman! Arbetsmarknaden är inte statisk. Att man anställer människor som kommer från länder utanför Europa betyder inte att arbete försvinner från andra människor.

Integration, som jag har sagt tidigare, kräver att vi investerar och satsar på den. Ni vill ställa grupper mot varandra. Min fråga till dig är: Vad vill ni göra åt de integrationsproblem som ni målar upp? Vilka är era lösningar?

Fru talman! Jag ska inledningsvis säga att jag yrkar bifall till reservation 15. Jag ställer mig självklart även bakom reservation 4. Men jag tar här tillfället, precis som min kollega Alireza Akhondi, att ge en liten bakgrund till våra ställningstaganden som uttrycks i våra särskilda yttranden.

Jag ska också ta tillfället i akt och säga: Återigen märker vi på de tidigare inläggen vilken enorm pessimism det finns i denna fråga. På många sätt är det en alldeles oberättigad pessimism. Man ska inte vara överdrivet optimistisk, men när man med stöd av Arbetsförmedlingens defaitistiska och uppgivna påståenden säger att det är omöjligt att få nyanlända flyktingar i jobb talar det mot all rim och reson, eftersom många andra länder som har en bättre fungerande arbetsmarknad lyckas med det.

Med det sagt skulle jag också vilja göra en annan sak klar i den här debatten: Januariavtalet med dess reformer kommer inte att lösa alla problem. Vi kommer att behöva göra mycket mer. Men i det avtalet, utöver alla de stora arbetsmarknadsreformer som vi har diskuterat i de tidigare debatterna i dag, genomför vi ändå en stor reform som flera har nämnt tidigare för att skynda på etableringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag har genom åren träffat många av de nyanlända som har kämpat väldigt hårt för att komma till Sverige och som rimligtvis är laddade med energi, hopp och en enorm vilja att lyckas i det nya landet, och många har också lyckats. Men i praktiken möts de av oerhört mycket väntan och av passivitet som till slut leder till frustration. Bara en liten del av veckan ägnas åt det vi kallar integration - allt det vi så högtidligt diskuterar här i kammaren.

Det här måste helt och hållet göras om, med en helt annan intensitet, med hjälp av ett intensivår. Tanken är att man kommer in i samhället direkt med något slags grundidé om att jobba hårt, ta långa dagar, läsa svenska på kvällar och helger och ha praktik hela dagen. Man får jobba hårt, men i gengäld är de program och de etableringar som samhället kommer med av rätt kvalitet, och svenskan är inte undermålig.

Apropå det jag sa tidigare är det bedrövligt hur få som kommer in i jobb från de här programmen i dag. Ja, det är bara några procent som kommer in i dag. Ja, det är bara en minoritet som kommer in även i subventionerade jobb, och om det har blivit bättre är det framför allt genom extremt subventionerade jobb. Det är absolut inte bra i dag.

Ja, det är bedrövligt när det gäller svenskan. Det ska också sägas. Svenskundervisningen i dag leder inte ens till att hälften av dem som går sfi faktiskt lär sig svenska, enligt de utvärderingar och den statistik som finns. I dag fungerar det alltså inte. Inte nog med att man är laddad med energi, utan det man möts av är av helt undermålig kvalitet.

Vi måste alltså gå från detta läge till att man kommer som nyanländ till det nya landet och får jobba jättehårt med full energi för att kämpa sig in. Det handlar om många timmar och mycket ansträngning. Men detta ska mötas av verkliga, seriösa satsningar på praktik som fungerar för alla och inte bara för ett fåtal - det finns det som fungerar bra i dag också - och en svenskundervisning som är oerhört mycket mer effektiv än i dag.

Därför vill vi också, och vi är väldigt tacksamma för att det finns med i avtalet, att ersättningen för svenska för invandrare ska förvandlas till en resultatbaserad peng så att man får betalt om folk faktiskt gör framsteg, oberoende av vilken nivå man börjar från. Såklart ska det inte vara samma för alla nivåer, utan man börjar på en viss nivå. Gör man stora framsteg ska utbildningen få respons i form av mer medel medan de som inte gör det inte får det.

Med det här intensivåret, som vi har kallat det, är det tänkt att all den utdragna väntan och frustrationen ska bytas mot något intensivt. Jag är väldigt tacksam över att den idén nu har funnit acceptans hos många andra partier och många andra här i talarstolen i olika former. Men det kommer inte i sig att räcka. Vi kommer att behöva göra mycket mer för att det ska fungera mycket bättre än i dag. Vi kommer att behöva lyfta utanförskapsområdena, vi kommer att behöva lyfta människor och vidta många andra olika åtgärder. Vi kommer att behöva driva på med liberala reformer för att integrationen ska fungera, långt utöver vad januariavtalet innehåller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Reservation 15, som jag yrkade bifall till, handlar om civilsamhället. En annan sak vi ser i utvärderingarna är nämligen att varje satsad krona, även om det är stor variation på hur väl det fungerar, som vi sätter in i civilsamhället i föreningar, idrottsföreningar och kafferep där man socialiserar är så otroligt mycket mer effektiv än de offentliga byråkratierna. Vi behöver därför hela tiden expandera möjligheterna för dem som kan och orkar jobba med de här frågorna i civilsamhället så att de får chansen att organisera och bygga ut det.

Som det står i reservationen handlar det ofta om att de stängs ute från upphandlingar och att upphandling i praktiken inte går att rikta till civilsamhället så mycket som man borde. Det är ju civilsamhället som behöver svara upp mot frågeställningarna och som också lyckas så pass väl som de gör. Detta är ett exempel på hur vi ibland behöver gå längre än januariavtalet i andra frågor.

Återigen vill jag ha det sagt: Det går att lyckas med integrationen. Det går att lyckas med invandring. Flera av de största nationerna och ekonomierna som världen har skapat har byggts upp av människor som har kommit dit, fattiga med tomma händer och ibland helt utan utbildning. Om vi i den här kammaren bara fortsätter att utgå från att det bara inte kan lyckas utan ska stoppas och motverkas, då kan vi inte lyckas. Man måste vilja lyckas för att kunna lyckas.

Fru talman! Jag vill börja med två citat. "Alla får praktik, aldrig jobb. Vi är trötta på det. Att ha ett jobb är att få ett liv utan stress." Det säger Mariama.

"Nu kan vi äntligen köpa saker till våra barn, det kunde vi inte förut. Alla kvinnor ska sluta vara hemma, alla ska ut och jobba", säger Gülüzar.

Mariama och Gülüzar är två av de åtta långtidsarbetslösa kvinnor i Fittja som anställdes av det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen för två år sedan. Jag träffade dessa kvinnor när de var nyanställda, och jag har med glädje följt deras resa. Framför allt har jag sett glädjen i deras ögon när de sa till mig: Äntligen ska vi få lön och tjäna egna pengar!

Fru talman! För kvinnorna betyder jobbet trygghet och ekonomisk självständighet. Mammor med ett fast jobb och lön ger tryggare barn och i längden ett tryggare område. Det betyder så mycket för familjen. Många av dessa kvinnor har hoppat mellan praktikplatser i flera år, suttit hemma och gett upp tron på att de kan få ett jobb. Därför är jag glad att Botkyrkabyggens projekt Qvinna i Botkyrka uppmärksammades på internationella kvinnodagen och fick Arbetsförmedlingens jämställdhets- och mångfaldspris.

Fru talman! I en ny studie visar OECD att Sverige har en hög sysselsättningsgrad bland nyanlända kvinnor jämfört med andra liknande länder som Danmark och Tyskland. Efter tio års vistelsetid är Sverige det land som uppvisar den allra högsta sysselsättningsgraden bland nyanlända kvinnor. Det är glädjande att tidiga språk- och utbildningsinsatser lönar sig.

Tidigare OECD-studier visar att ju snabbare en nyanländ kvinna etablerar sig på arbetsmarknaden, desto bättre går det också för hennes barn som föds i Sverige, i synnerhet för döttrarna. Sverige uppvisar bättre resultat i detta avseende jämfört med andra länder i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Detta är så viktigt. Barn som växer upp och lever i ekonomisk utsatthet är nämligen mindre delaktiga i samhället, tenderar att ha sämre betyg i skolan, lever oftare under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. Barn som växer upp i fattigdom har sämre livschanser än sina klasskompisar och arbetskamrater.

Därför är ojämlikhet och fattigdom djupt skadligt för individer och samhället. Frustration och förtvivlan väcks bland de personer som halkar efter - frustration och förtvivlan som riskerar att bana väg för både kriminalitet och extremism.

Därför är arbetet mot fattigdom och segregation viktigt och kräver tidiga och långsiktiga insatser och samverkan mellan staten, kommunen, civilsamhället och näringslivet. Botkyrkabyggens projekt, som jag nämnde, är ett positivt exempel på när samverkan funkar.

Fru talman! Jag nämner Botkyrkabyggens projekt eftersom de lokala aktörerna är centrala i arbetet mot segregation. Många kommuner, liksom min hemkommun Botkyrka, bedriver redan ett aktivt och strategiskt arbete mot segregation och för ökad jämlikhet. Det handlar framför allt om olika sociala och arbetsmarknadsmässiga insatser som hjälper till att lyfta människor med hjälp av jobb och utbildning.

Därför var det så välkommet när regeringen aviserade ett reformprogram för att minska segregationen och lyfta upp fattiga områden. Till detta arbete hade regeringen för avsikt att sätta av 2,2 miljarder årligen för perioden 2020-2027. Botkyrka, min hemkommun, är en av de 32 kommuner som skulle få pengar av regeringen för att minska segregationen under en tioårsperiod.

Detta var den största riktade satsningen som skulle stärka kommunernas långsiktiga arbete för att bekämpa segregation. Men tyvärr tog M, KD och SD bort den satsningen i den budget som röstades igenom i Sveriges riksdag i december - utan några som helst noggranna konsekvensanalyser. Det var viktigare att sänka skatten än att bekämpa segregationen och fattigdomen. Det är oansvarigt.

Segregation är inte en budgetpost. Det handlar om människors möjligheter att delta i samhället och att bygga sina liv. Det är fråga om barnen och deras framtid, där kriminella krafter väntar, likt rovdjur, på rätt tillfälle att dra barnen med sig.

Fru talman! Vi behöver inge hopp och framtidstro till alla ungdomar som växer upp i fattigdom, till dem som står utanför arbetsmarknaden samt till dem som utestängs från bostäder och utbildning på grund av trångsynthet. Vi måste på allvar bekämpa segregationen. Då kan Sverige inte styras med hjälp av en servettskiss.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om SD:s integrationspolitik och jämställdhetspolitik. I betänkandet, som också har nämnts tidigare, finns två förslag från Sverigedemokraterna. Det ena förslaget handlar om samhällsorientering. Det andra förslaget handlar om att avskaffa bosättningslagen, det vill säga att vi inte solidariskt ska ta emot människor som kommer till Sverige utan att det även i fortsättningen ska vara några få kommuner som tar det ansvaret.

SD slår sig för bröstet i frågor som rör hedersvåld. Man kan nästan tro att SD kämpar för kvinnors frihet eller för ett jämställt samhälle. Men det är inte trovärdigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

SD-företrädare hyllar Polen, ett land som gått från fri aborträtt till att lägga fram ett lagförslag om nästan totalt abortförbud. Det är inte trovärdigt när SD vill inskränka aborträtten och införa samvetsfrihet för vårdpersonal som vägrar att utföra aborter. SD vill ta bort pappamånaderna i föräldraförsäkringen, vill avskaffa genuspedagogiken i förskolan samt införa sambeskattning - en kvinnofälla som togs bort 1971. Alla dessa förslag hotar den svenska jämställdheten.

SD slår sig för bröstet i talarstolen och visar att man bryr sig om alla tjejer som utsätts för hedersvåld.

SD har i riksdagen röstat emot varje reform som kan förbättra livssituationen för hbtq-personer. Listan är lång på homofoba och transfoba uttalanden bland SD:s företrädare.

SD för en konservativ familjepolitik som skulle försvåra vardagen för alla familjer som inte är traditionella kärnfamiljer.

Sist, men inte minst, vill SD återinföra och bygga ut vårdnadsbidraget, som är en kvinnofälla. SD betonar även att kvinnor och män har olika roller i barnuppfostran.

Fru talman! Sverige ska vara ett land som står upp för kvinnor, för jämställdhet och för aborträtten här i Sverige och ute i världen. Vi socialdemokrater kommer aldrig att kompromissa med kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, oavsett om det är shariapoliser eller SD som hotar denna rättighet. Det är en kamp som vi socialdemokrater kommer att ta varje dag.

(Applåder)

Fru talman! Det var starka känslor, men det var tyvärr inte helt sant. Mycket av det som sas var naturligtvis direkta lögner. Dessutom var det i viss mån hyckleri.

Jag tänker till exempel på att SD sitter i samma grupp i Europaparlamentet som ett polskt parti. Då menar man att det skulle vara problematiskt ur kvinnosynpunkt därför att det finns andra regler för abort i Polen. Men Socialdemokraterna tillhör också en grupp i Europaparlamentet där det finns partier från alla möjliga länder som har en helt annan syn på abort och andra frågor. Det angreppet är egentligen löjligt.

Låt mig gå vidare på det spåret. Då kan man diskutera hur statsminister Stefan Löfven har kallat Fatah i Palestina ett systerparti till socialdemokratin. Man kan fråga sig hur Fatah ser på abortfrågan och på frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män. Hur är egentligen den situationen i Palestina? Den frågan kan man ställa till Socialdemokraterna, om vi nu ska jobba med den typen av guilt by association.

I mitt anförande tog jag delvis upp denna fråga. Jag talade en del om hedersvåld. Det är något som Socialdemokraterna historiskt sett har haft svårt att prata om. De har velat balansera lite grann mellan islamistiska krafter och feministiska krafter. For the record i dag skulle vi kunna fråga om Socialdemokraterna kan ställa upp på de krav jag ställde, nämligen att om man kommer till Sverige ska man ta seden dit man kommer. Man ska acceptera våra värderingar om kvinnors och mäns lika rättigheter. Man ska inte komma hit och pådyvla oss hederskulturer och andra typer av kulturella avarter. Kan socialdemokrater tänka sig att ställa den typen av krav och säga att om man inte ställer upp på att kvinnor och män är lika mycket värda kanske man inte ska få flytta till Sverige utan försöka hitta något annat land att flytta till. Kan Socialdemokraterna ställa upp på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Tack för frågan, Henrik Vinge!

Det jag har nämnt är mer eller mindre klippt och klistrat från SD:s motioner som har väckts i Sveriges riksdag. Det är uttalanden som era företrädare har gjort. Det är den politik som ditt parti och era företrädare har kommunicerat under valrörelser på gator och torg.

Det vore intressant att få veta vilka av de förslag jag har nämnt som inte är sanna.

Jag nämnde inte att SD tillhör en grupp i Europaparlamentet, utan jag nämnde att era företrädare hyllar den utveckling som sker i Polen, Ungern och många andra delar av Europa.

Socialdemokratin är en fredsrörelse. Vi kommer aldrig att acceptera att människors frihet begränsas, oavsett varifrån de kommer.

Vi socialdemokrater kommer alltid att stå på barrikaderna och alltid att vara en mur oavsett om det är shariapoliser eller andra typer av förtryckare som begränsar kvinnors möjligheter att vara fria individer. Det kan jag lova dig!

Fru talman! Det är starka ord här! Vi vet alla här att socialdemokratin har haft stora problem med frågan om hedersvåld. Vi vet att det har varit konflikter inte minst i er förening i Göteborg, där personer till och med har lämnat föreningen därför att konflikten har varit svår. Man har inom socialdemokratin inte riktigt lyft upp frågan om hedersvåld eftersom man har varit rädd för att tala om det, varit rädd för att stöta sig med islamistiska krafter och andra krafter som tänker sig att det gynnar främlingsfientlighet. Man har varit orolig för att prata om hedersvåld, och det har bidragit till problemet.

Socialdemokraternas hållning i frågan har varit ett svek mot många kvinnor som har utsatts för hedersvåld, och det beror på att man inte har tagit itu med problemet i tid. Det är vi alla medvetna om, oavsett hur det låter nu från Serkan Köse.

Fru talman! Låt oss tala om det som var direkt lögn i Serkan Köses anförande, till exempel frågan om sambeskattning. Sanningen är att det är en enskild ledamot som vid något tillfälle har motionerat om frivillig sambeskattning, det vill säga att den familj som vill ska kunna välja att beskattas som familj på det sätt som sker i de allra flesta europeiska länder, men den familj som hellre vill ha individuell beskattning ska kunna välja det. Det är alltså en enskild motion. Serkan Köse är mycket väl medveten om att alla partier har enskilda motioner och att de inte nödvändigtvis följer partiets linje, så att anföra det som någon sorts sverigedemokratisk hållning att vi vill tvinga alla till sambeskattning är en direkt lögn.

Integration

Fru talman! Vi kan också ta upp frågan om att hylla Polen. Om det är så att någon över huvud taget har hyllat Polen är jag helt övertygad om att det inte har skett på grund av Polens abortlagstiftning. Möjligen har man hyllat att Polen är tydligt i sina ställningstaganden mot rysk upprustning, har gjort en fantastisk ekonomisk resa, gått från kommunism till att bli ett EU-land och så vidare. Det finns mycket bra med Polen, men i synen på abortlagstiftning skiljer vi oss faktiskt från Polen.

(Applåder)

Fru talman! En enskild ledamot har lämnat in en enskild motion som inte har passerat partiet. Innebär det att partiet inte står bakom den motionen?

Det finns också en motion om vårdnadsbidraget. Jag har till och med skrivit upp numret på den om ledamoten Henrik Vinge vill veta det. Den lämnades in från SD 2016/17.

Det är lite märkligt att en enskild motion kan passera partigruppen och lämnas in men inte är partiets politik.

Jag skulle kunna stå här och berätta om det arbete som den socialdemokratiska regeringen har gjort vad gäller jämställdheten, men timmarna kommer inte att räcka till. En del av detta arbete har handlat om att bekämpa hedersvåldet. Pengarna till kvinnojourer och satsningen på kommunerna är en del av detta. Att vi socialdemokrater och regeringen inte har prioriterat denna fråga är alltså inte sant.

Återigen: Som socialdemokrat kommer jag att göra mitt yttersta för att bekämpa alla de krafter som begränsar kvinnors frihet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Frågor om konst-arterna och film