Handelspolitik

Fru talman! Detta betänkande behandlar, precis som har sagts, motioner från allmänna motionstiden i höstas om handelspolitik.

Det är en underdrift att säga att mycket har förändrat världen sedan dess. I en tidigare debatt har vi debatterat kommissionens meddelande om en översyn av handelspolitiken och hur den ska möta utmaningar som finns globalt med de erfarenheter som har gjorts under coronakrisen och de nya utmaningarna.

Det handlar om globaliseringen, den tekniska utvecklingen, Kinas snabba uppgång, accelererande klimatförändringar, digitalisering och de ekonomiska utsikterna för världen som helhet. Till listan kan läggas geopolitisk instabilitet med ett pågående krig i vår närhet, i Ukraina, som Ryssland invaderat.

Precis som under pandemin finns risker för protektionism, vilket leder till färre investeringar och lägre tillväxt. Därför är det oroande att det nu ropas efter ökad autonomi och självförsörjning inom EU, vilket är fel väg att gå för handeln. Europa behöver fortsatt vara globalt konkurrenskraftigt. Vår styrka ligger i öppenhet och i att knyta relationer med omvärlden.

När världen tappar i tillit måste Europa stå starkt för att motverka tullar och andra handelshinder som stör. Det sistnämnda är ett uttalande som OECD:s förre generaldirektör Angel Gurría gjorde vid ett parlamentariskt möte häromåret. Vi vet alla att bristande tillit ger instabilitet och oro. Därför är handelspolitiken så viktig, inte bara för att hålla affärer igång utan också för att det skapas band och dialog mellan länder när de handlar med varandra.

Det tål att påminnas om att EU-samarbetet startade i ruinerna efter andra världskriget med kol- och stålgemenskapen – eller, om man så vill, kol- och stålunionen – 1952 för att inte fler krig utan handel skulle vara vägen framåt. Italien, Frankrike och Tyskland startade tillsammans med Beneluxländerna det gränsöverskridande ekonomiska utbyte i form av handel och investeringar som i dag är EU:s inre marknad.

Här behöver det nu undanröjas hinder för den digitala marknaden och tjänstemarknaden. Förutsättningar för tjänsteexport behöver komma på plats.

Företagare som arbetar i olika länder besitter enorm kunskap om den resa de gjort med regelkrångel, myndigheter med mera. Vi menar att kunskapen måste nyttjas bättre mellan företag. Moderaterna anser därför att Kommerskollegium tillsammans med bland annat Business Sweden och Exportkreditnämnden bör arbeta med frågan om hur man underlättar för små och medelstora företag att börja exportera.

Frihandel och frihandelsavtal har tjänat oss väl. Sverige bör utöver det multilaterala forumet driva på för att EU förhandlar fram nya bilaterala handelsavtal. Aktuellt är exempelvis att slutföra förhandlingarna med Nya Zeeland och Australien. Dessa två länder är viktiga allierade för Sverige och EU.

Även förhandlingar med Indien har potential att skapa nya handelsmöjligheter. Därför bör den svenska regeringen driva på såväl inom EU som gentemot Indien för att dessa förhandlingar startar så snart som möjligt och att de därefter drivs med hög ambition och i ett högt tempo.

Moderaterna vill att Sverige ska verka inom EU för fler ambitiösa frihandelsavtal med omvärlden och länder från världens alla delar. Här kan man läsa in EPA, Economic Partnership Agreements, med länder i Afrika.

Vi ser ett EU som återstartar förhandlingarna om ett frihandelsavtal med USA.

Sverige bör agera kraftfullt i handels- och teknikrådet Trade and Technology Council, TTC, för att säkerställa fria dataflöden mellan EU och USA, för att få ett avtal om artificiell intelligens, AI, på plats samt för att motverka ökad protektionism och digitala skatter.

Handelsavtalen som är färdigförhandlade mellan EU och Mexiko, Chile och de länder som går under benämningen Mercosur, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela, ligger och väntar på att ratificeras antingen hos EU-parlamentet eller hos medlemsländerna. Vi framhåller vikten av att de kommer på plats.

Därtill vill vi att Sveriges regering inom ramen för EU-samarbetet verkar och trycker på för ett frihandelsavtal med Taiwan.

Moderaterna ser det också som angeläget att slutföra förhandlingarna med Nya Zeeland och Australien. Detta är två länder som är allierade med Sverige och EU.

Sverige bör följa upp det handelsavtal mellan EU och Storbritannien, TCA, som trädde i kraft för drygt ett år sedan för att maximera de potentiella effekterna. Det är viktigt att parterna arbetar proaktivt för att motverka nya handelshinder. Samma sak gäller för EU:s handelsavtal med Japan.

Moderaterna anser att det är viktigt att vi arbetar aktivt från svensk sida för att minimera de negativa effekterna av att britterna har trätt ur den inre marknaden och effektivt implementera frihandelsavtalet. Målsättningen för relationen mellan länderna måste vara att svenska och brittiska företag i praktiken inte märker någon större skillnad mot förr. Moderaterna menar därför att det är angeläget för båda länderna att agera handlingskraftigt för att påskynda återhämtningen.

Vi vill också att Sverige och EU gör gemensam sak med Storbritannien för att vara drivande för regelefterlevnad i WTO. Sverige, EU och Storbritannien behöver tillsammans verka med likasinnade länder.

Fru talman! WTO är fortsatt ett viktigt forum för global och regelbaserad handel. Moderaterna har länge sagt att Sverige bör verka för en reformering av WTO:s organisation, som verkligen behöver moderniseras, för upprättelse av den regelbaserade handeln och för att vidareutveckla världshandeln.

Vi ser fram emot att det ska bli en ministerkonferens i juni i år. Även om många allvarliga frågor står på agendan hoppas vi att det blir ett konstruktivt möte som tar frågorna framåt med USA:s nuvarande administration för att lösa upp de blockeringar som finns.

Fru talman! Moderaterna vill uppmärksamma handelns betydelse för att komma till rätta med klimatet och har i sin motion skrivit om vikten av att mäta den globala klimatnyttan av svensk export. Vi har ju i vår livsmedelsstrategi sagt att vi vill öka vår export av produkter som odlats under svenska goda förhållanden. Moderaterna har tagit fasta på Miljömålsberedningens förslag att ge Naturvårdsverket i uppdrag att mäta den globala klimatnyttan av svensk export och har med det i sin motion.

Nu har Svenskt Näringsliv tagit fram en studie som visar på att svensk export beräknas bidra med klimatnytta utomlands motsvarande 26 miljoner ton koldioxid. Detta ska motsvara hälften av Sveriges totala utsläpp. Svenska lösningar som är bra för klimatet och miljön bör därför exporteras.

Sist men absolut inte minst: Det är viktigt att bygga handelsrelationer och samtidigt säkerställa att utländska investeringar inte har illvilliga agendor som är orättvisa eller till och med farliga.

Fru talman! Det finns mycket att säga om handel, men jag stannar där.

Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 11.

Fru talman! Vi debatterar i dag näringsutskottets betänkande NU19 Handelspolitik.

Sverigedemokraterna har i detta betänkande inte mindre än 21 olika reservationer, och ämnena slår brett. Det handlar om handelsrelationer och avtal med enskilda länder och regioner. Det handlar även om livsmedelsexport och lite mindre frågor som exportförbud för snus och en hel del annat.

Jag och vi i Sverigedemokraterna står självfallet bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning väljer jag att yrka bifall endast till reservation 67, som heter Granskning av utländska direktinvesteringar.

Fru talman! Jag vill passa på att inleda mitt anförande med Sverigedemokraternas grundläggande syn på handel med andra länder. Vi har nämligen ofta felaktigt beskyllts för att vara emot frihandel och verka protektionistiskt, detta inte minst då vi varit ett tydligt EU-kritiskt parti. Men det ena utesluter faktiskt inte det andra.

Sverigedemokraterna är ett konservativt och nationalistiskt parti som värnar Sveriges suveränitet och självbestämmande. Detta gör att vi reagerar kraftfullt när EU uppvisar federalistiska tendenser, som när man bara nu i dagarna röstade igenom att luckra upp nationsgränserna i fråga om valet till EU-parlamentet, eller för den delen när man plundrade Sverige på miljarder i en så kallad coronafond för att upprätthålla sitt misslyckade valutaprojekt från att krascha.

Att vi är kritiska till federalismen inom EU och omfattningen av de politikområden som EU lagt under sig ska inte sammanblandas med vår syn på frihandel eller för den delen samarbete mellan europeiska länder i andra frågor. Hade EU varit en renodlad frihandelsunion hade Sverigedemokraterna med stor sannolikhet varit väldigt positivt inställda. Men tyvärr är så inte fallet. EU är så mycket mer.

Handel och frihandel gynnar alla parter. Det är ett faktum som Sverigedemokraterna gärna framhåller.

Fru talman! Med det sagt vill jag också lyfta problematiken med när icke-demokratiska stater gör investeringar i Sverige. Vi menar att det är viktigt att vara uppmärksam när krafter som har andra syften än just handel kommer hit och gör investeringar. Vi måste öka kontrollen av de här direktinvesteringarna inom såväl privat som statlig sektor. Vi behöver säkerställa att de inte hotar svenska säkerhetsintressen. Vi behöver någon form av granskningsmekanism för hur dessa investeringar görs i Sverige.

En av de stater som skapar oro är Kina. Med sina stora ekonomiska muskler har Kina tillskansat sig stort inflytande och stora utpressningsmöjligheter runt om i världen, kanske främst i övriga Asien och Afrika men också i Europa och Sverige. Genom sina ekonomiska muskler har Kina på en rad sätt satt sig själva i förarsätet genom att man tagit över stora delar av den globala industriella tillverkningen.

Saken har inte gjorts enklare av att Kina målmedvetet skapat sig en monopolliknande ställning i handeln med vissa kritiska mineraler och komponenter som behövs till den europeiska industrin. I dessa avseenden kan man inte säga annat än att västvärlden har misslyckats. Våra liberala principer om frihandel har försatt oss i klorna på diktaturer.

I ett retroperspektiv torde var och en kunna erkänna att USA:s förre president Donald Trump framförde viktiga poänger i sin kritik gällande både Europas beroende av rysk gas och energi och västvärldens handelsunderskott med Kina.

Kina har använt mycket av sina intäkter till att investera utomlands. Det har gällt elproduktion, transportinfrastruktur, informationsinfrastruktur och naturligtvis högteknologisk industri. Totalförsvarets forskningsinstitut har identifierat 65 bolag i Sverige med kinesiska ägare, och kinesiska ägare betyder som bekant kinesiska staten.

Vi vet samtidigt att Kina bedriver cyberspionage för att främja sina ekonomiska och militära intressen, något som Säpo menar har ökat i Sverige de senaste åren. Som ett led i att kunna stävja en farlig utveckling och värna svenska intressen anser vi att effekten av kinesiska direktinvesteringar i Sverige måste utredas noggrant.

Jag vill, fru talman, visa tacksamhet för att jag än så länge kan kalla Kina för diktatur från denna talarstol.

(Applåder)

Fru talman! Handelspolitiken är uppe för debatt. Att debattera handelspolitik i en tid när handel i Europa med fredliga produkter används som ett strategiskt vapen är en situation som bara för en tid sedan kändes avlägsen, i alla fall i den här delen av världen. Det innebär att handelsfrågorna, så viktiga de är, är belamrade med stora osäkerheter. Denna kammarbehandling är mer viktig och aktuell än någonsin, när vi ser på allt det som pågår i det Europa vi håller så kärt. Internationellt samarbete är en ödesfråga i att möta den gröna omställningen och värna demokratin och öppenheten.

Från den del av världen som jag kommer från, det vi kallar Småland, finns en långt gången insikt om handelns och företagens betydelse för utvecklingen. Det handlar om dumprar som innehåller den modernaste tekniken och är världsledande, möbelföretag som under decennier växt från postorderföretag till globala jättar som förändrar hela sättet att utrusta ett hem och truckfabriken i Ljungby som har ett toppmodernt innovationscenter för att behålla sin internationella konkurrenskraft. Men jag ser även små och innovativa företag som vågar ta steget ut och möta världen. De företagen skapar tillsammans välstånd och hållbarhet i min del av världen, det jag kallar Småland.

Centerpartiet menar att frihandeln är av avgörande betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, samtidigt som den ger en möjlighet att förbättra miljö- och arbetsvillkor i andra länder. Vi vill därför att EU ska ställa strikta krav på miljöhänsyn och mänskliga rättigheter i sina frihandelsavtal. Detta kan göra stor skillnad hos EU:s handelspartner och sätta goda globala standarder som andra anammar för att kunna sälja sina produkter i EU.

Förutom handelsavtal har EU en rad ekonomiska partnerskap med utvecklingsländer. De minst utvecklade länderna har dessutom tullfri tillgång till EU:s marknad för alla varor utom vapen. Till exempel arbetas det för att stärka EU:s relationer med Afrika och att göra det till ett större frihandelsområde. Det bejakar vi som centerpartister.

Globaliseringen och den internationella handeln bidrar till utveckling och ökat välstånd. Det är inte genom mindre handel och utebliven ekonomisk tillväxt som människors levnadsstandard förbättras. I stället vill vi se att näringsliv och offentlig sektor inom EU tar ett större ansvar för att säkerställa socialt hållbara produktionskedjor och materialflöden. Svenska och europeiska företag bör göra mer för att säkerställa att de och deras underleverantörer erbjuder goda arbetsvillkor och respekterar mänskliga rättigheter, även i de delar av verksamheten som finns utanför EU. Detsamma gäller deras miljö- och klimatpåverkan. Det är viktigt att det finns internationellt erkända definitioner och standarder av social hållbarhet och att certifieringar harmonieras på EU-nivå.

Fru talman! Klimatet räddas inte genom att man blickar bakåt. Det är inte genom att förkasta allt det goda som människans uppfinningsrikedom och tillväxten har gett oss som utsläppen minskar. Tvärtom är det just genom den mänskliga kreativiteten och en grön tillväxt som vi klarar klimatomställningen. Genom hållbar tillväxt skapas också de resurser som behövs för att bekosta omställningen.

Sverige har fantastiska förutsättningar att leverera gröna innovationer som världen efterfrågar i den stora omställning vi är mitt uppe i. Sverige har en tradition av innovativa människor och företag, en välutbildad befolkning och en stor trovärdighet när det gäller grön teknik. När framtidens tekniker utvecklas och produceras i Sverige för att därefter exporteras ger det inte bara fler jobb, företag och ökad tillväxt utan även klimatnytta i form av minskade utsläpp långt bortom Sveriges gränser.

Gröna innovationer kan alltså göra stor skillnad för klimatet samtidigt som de skapar exportintäkter för Sverige. Vi har många små och medelstora företag som ligger i framkant när det gäller att utveckla ny miljöteknik och hitta nya affärsmodeller i den gröna omställningen. För att Sverige ska ta till vara den potential som finns krävs en politik som främjar innovation och företagande. Centerpartiet anser därför att investeringar i grön teknik bör underlättas och att Sverige bör sträva efter att vara en internationell föregångare inom utveckling av den klimatsmarta tekniken. Vi ser det som en självklarhet att de exportfrämjande åtgärder som finns, till exsempel exportkrediter, ska gå i linje med Parisavtalet.

Fru talman! Sverige är en exportnation, men fortfarande är det stora företag som står för den största andelen av exporten. Av små och medelstora företag är det bara runt 10–15 procent som bedriver export. Många av företagen i denna kategori är underleverantörer. Enligt en undersökning från Kommerskollegium ser 74 procent av industriföretagen Sverige som sin huvudsakliga marknad, medan bara 12 procent anser att EU är hemmamarknaden. Med ungefär 10 miljoner potentiella konsumenter är Sverige en ganska begränsad testmarknad för små och medelstora företag för att utveckla egna innovativa produkter. Vi anser att ett logiskt politiskt steg för fler innovationer vore att underlätta steget till export för små och medelstora företag och därigenom skapa en större hemmamarknad för fler företag.

Fru talman! Vi i Centerpartiet står givetvis bakom samtliga av våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 66, Exportfrämjande för små och medelstora företag.

Fru talman! Detta är min första mandatperiod, och jag har pratat om handelspolitik under hela denna period. Sanningen är att fyra år utanför den här byggnaden är rätt lång tid, men innanför dessa väggar är tiden ytterst relativ. Det beror på hur mycket medial uppmärksamhet en fråga får, hur många partier som faktiskt är villiga att förändra något och för vissa partier också vem frågan drabbar om det är negativt. Ibland kan jag känna att arbetet med att modernisera handelsavtal tar ganska lång tid. Det intressanta är att det oftast är så att det som drabbar områden och personer som få i de här rummen kan relatera till i slutändan ändå kommer att drabba oss alla.

När vi pratar handelspolitik pratar vi oftast om att Sverige är ett land beroende av utrikeshandel. Sanningen är att mycket av det vi använder dagligen inte skulle finnas här eller kunna produceras här om det inte vore för utrikeshandeln. Så har det också varit historiskt. Handel med omvärlden är därför helt avgörande för Sveriges välstånd och utveckling. Många av våra företag är beroende av både import och export. De ingår i globala värdekedjor, och de globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning här i Sverige och i andra delar av världen.

Vi har ett ganska stort ansvar att förändra hur dessa värdekedjor och internationella avtal ser ut och att definiera vilken typ av tillväxt vi behöver. Tydligt är i alla fall att vi inte kan fortsätta som vi gör.

Fru talman! Vänsterpartiet vill ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla och inte bara vinster för storföretag. Vi vill ha en rättvis handelspolitik som inte innebär försämringar för medborgarna i de länder som omfattas. Handelspolitiken ska stå för en positiv utveckling.

Vi behöver ett omtänk i handelspolitiken. Problemet är oftast att när vi utvecklar handelspolitiken vidare utestängs de grupper som både påverkas mest och har lösningen till förändringar.

Vi måste vara villiga att erkänna att vår handelspolitik bygger på att gynna storföretag och att sätta Sverige och Europa i främsta rummet, ibland utan att ta in konsekvenserna av detta.

En fråga som vi lyfter i bland annat vår motion om handelspolitik är ett avtal som omfattar allt det jag beskrivit tidigare. Det handlar om Mercosuravtalet, och jag ska ta upp något om avtalets inkonsekvenser och konsekvenser.

Sammanfattningsvis kan man säga att Mercosuravtalets implementering kommer att påskynda miljöförstöringen och klimatkrisen, öka kränkningarna av mänskliga rättigheter och öka straffriheten för företag.

Småskaliga bönder, urfolk och andra människor som bor på landsbygden i både Mercosurländerna och Europa kommer att drabbas särskilt hårt av den exportorienterade och kemikalieintensiva jordbruksmodellen som gynnas av avtalet.

De stora jordbruksmodellerna och monokulturerna förstör biodiversiteten och ekosystemen. Importen av kött, kyckling och soja till EU väntas öka. En ökad import innebär så klart att produktionen kommer att öka i Mercosurländerna, vilket innebär att växthusgaser ökar och att större areal används till djur, till monokultur.

Den ökade arealen måste ju tas någonstans ifrån. Här får urfolk, småbrukare och regnskog betala priset. För att öppna upp skogarna kommer det att skövlas och brännas, vilket vi redan ser i statistiken. För bara ett par dagar sedan presenterade bland annat Aftonbladet rapporter om det. Det billiga köttet som importeras kommer också att slå hårt mot småbrukarna här i Europa, och transportutsläppen kommer såklart att öka. I stället borde vi uppmuntra till närodlat.

Nej, detta duger inte. Vi behöver handelsavtal som stärker småbrukarna och gynnar den biologiska mångfalden genom tydliga kontrollsystem för miljön och lagkrav på miljöhänsyn och demokrati. Vi behöver handelsavtal som stärker arbetares rättigheter och inte exploatering. Det är inte där vinsten ska läggas. Vi behöver handelsavtal som stärker länders förvaltning av naturresurser och där man delar med sig av teknologi. Vi behöver handelsavtal som tar hänsyn till hur kvinnor påverkas, både ekonomiskt och socialt.

Vi kan inte å ena sidan säga att vi står upp för landsbygd, småbrukare och närodlat här och samtidigt skapa handelsavtal som utarmar möjligheterna att uppnå detta. Vi kan inte å ena sidan säga att vi står upp för klimat och miljö och samtidigt ingå handelsavtal som leder till så mycket avskogning, miljöförstörelse och brand att massiva områden i Amazonas oåterkalleligt förvandlas till en savann med enorm förlust av biologisk mångfald, ökning av koldioxidutsläpp och störningar av nederbördsmönster, vilket påverkar jordbruket, som följd.

Vi kan inte förbjuda bekämpningsmedel i Europa för att de är så pass farliga att de tar död på allt levande och sedan inte använda handelsavtalen till att förbjuda exporten av dessa. Under en tioårsperiod dog 1 800 personer i Brasilien efter att de exponerats för dessa bekämpningsmedel, och under samma period förgiftades inte mindre än 3 750 barn i åldern 0–14 år, alltså mer än 350 barn per år. Bland dessa var fler än 500 spädbarn. Återigen är det urfolken som proportionellt drabbats mest.

Fru talman! På grund av Mercosuravtalets alla konsekvenser väljer jag att yrka bifall till reservation 13.

Jag vill passa på att lyfta upp andra verktyg som är viktiga för en bra progressiv handelspolitik. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bygger på statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna, företagens ansvar att respektera dem och individens möjlighet att få sin sak prövad vid kränkningar.

Vi har länge förespråkat att våra företag ska följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och att man använder sig av human rights och environmental due diligence. Det är verktyg som företag kan använda för att analysera riskerna och förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat, och vi blev glada när EU propagerade för att de skulle skapa en due diligence-lag. Vi hoppades men var ändå lite skeptiska kring att den här lagen skulle hålla måttet.

Tyvärr hade vi rätt i att vara lite skeptiska. Direktivet som kom är ett urholkat förslag och kommer inte att ha den effekt som många av oss förväntar oss. Kritiken från civilsamhället är omfattande. Lagen omfattar bara vissa företag, trots att man vet att även mindre företag kan bryta mot mänskliga rättigheter och skapa stor miljöförstörelse.

Sanningen är att det här endast omfattar 1 procent av företagen i Europa. Förslaget är att due diligence-processerna endast ska omfatta etablerade affärsrelationer – det är en annan punkt i direktivet – som är eller förväntas bli varaktiga. Detta är ytterligare en urholkning som kommer att innebära att det inte kommer att följa i alla stegen.

Vi önskar verkligen att Sverige ska ta ledartröjan i detta. Vi vill att lagkraven ska gälla alla, och vi vill verkligen att handeln ska kunna användas som ett verktyg för att driva fram samhällena till en bättre utveckling.

Fru talman! Det sista verktyget som jag väljer att lyfta fram är binding treaty. Om due diligence är ett verktyg för att företagen ska kunna förhindra att deras verksamhet får en negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö är binding treaty ett bindande regelverk för att hålla transnationella företag ansvariga för vad deras företag gör, även när de verkar i andra länder.

Det här har varit ett stort problem, eftersom många av de transnationella företagen delar upp sina verksamheter och företag för att kunna undvika att ta ansvar i dessa frågor. Här skulle vi verkligen vilja se att Sverige tar ett större ansvar och är med på mötena i FN. Det har man tyvärr inte varit i den omfattning man skulle vilja se.

Även små samhällen eller personer ska kunna få rättvisa när stora transnationella företag brister när det gäller avtal och lagar. Moderna handelsavtal bygger på andra premisser än dem vi har i dag. Moderna handelsavtal skulle kunna vara reella verktyg för att främja demokrati, grön teknik, miljö och klimat. Att vi behöver moderna handelsavtal har vi verkligen sett på sistone.

Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga våra 18 reservationer i betänkandet gällande handelspolitiken, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 67.

Handel är i grunden ett väldigt bra verktyg, och vi måste verkligen slå vakt om dess betydelse för vårt välstånd. Men först hade vi en pandemi där handeln inte har kunnat ske på de villkor som vi är vana vid, och nu triggar Rysslands invasion av Ukraina protektionistiska förslag världen över. Det är lätt att förstå, men vi måste stå fast vid frihandelns grundtankar. Vi måste ha både hjärta och hjärna med oss, kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och använda oss av frihandeln så långt det är möjligt.

Men beredskap och trygghet är också viktigt, och även det måste vi väga in i våra ställningstaganden. Jag har ett konkret exempel. Vi har numera endast en jästfabrik i Sverige. Den finns i Rotebro. Några vill lägga ned den för att bygga bostäder där, exempelvis. Men det är ett ganska dåligt beslut. Varför då? Jo, för utan jäst kan vi inte baka. Det är en ganska nödvändig produkt för våra bagerier. Vi kan använda oss av det där i stället för att importera och handla med den typen av varor.

Vissa delar behöver vi också ha en beredskap för. Vi behöver trygga detta. Med detta menar jag inte att vi är emot livsmedelshandel över gränserna, men det är viktigt att ta de här frågorna på allvar och se vad det är vi behöver trygga själva och vad vi kan göra tillsammans med andra länder.

Fru talman! WTO är en av våra viktigaste delar för global och regelbaserad handel, och som flera andra också har poängterat behöver det reformeras och moderniseras. Här vill jag särskilt lyfta fram digitaliseringen och tjänstehandeln. Vi vill se WTO som ett verktyg för att påverka förhållanden i andra länder, och jag tänker särskilt på Kina.

Handelsavtal har ändå tjänat oss väl, och handel skapar välstånd. Här tycker vi att man ska slutföra de förhandlingar som vi ser med Nya Zeeland och Australien. Vi ser att Indien är ett viktigt land, och vi ska knyta närmare kontakter med Taiwan.

När det gäller relationen med Storbritannien var det olyckligt med brexit. Nu måste vi vårda våra relationer och minimera effekterna utan att bestraffa. Det är viktigt att säkerställa svenskarnas möjligheter att bo och arbeta i Storbritannien. Detta är förstås ömsesidigt länderna emellan.

Vi ser också handeln som en katalysator för den gröna omställningen. Handeln är ett verktyg i klimatarbetet. Protektionism är en återvändsgränd.

Svenskt Näringsliv beräknar att svensk import bidrar till klimatnytta utomlands motsvarande 26 miljoner ton koldioxid. Detta är cirka hälften av Sveriges territoriella utsläpp, men man har glömt ett bolag som jag har tittat lite närmare på och haft förmånen att få besöka för inte så länge sedan, nämligen Westinghouse. 75 procent av deras kärnbränsle går på export – 600 ton uranoxid per år. Det genererar mer el än vad Sverige producerar under ett år, ungefär 120 procent.

Att ta bort 100 miljoner ton kol innebär att fabriken bidrar till att minska koldioxidutsläppen i världen med cirka 200 miljoner ton varje år. Jämför detta med Sverige som släpper ut cirka 50 miljoner ton koldioxid varje år. Det som de producerar och levererar till övriga världen är alltså sammantaget fyra år av våra totala svenska utsläpp. Detta gör klimatnytta på riktigt.

Fru talman! När det gäller utländska direktinvesteringar måste Sverige arbeta för att säkerställa ett fungerande informationsutbyte inom den granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar som har upprättats inom EU. Det är viktigt att vi analyserar de säkerhetspolitiska konsekvenserna när affärer görs. Vår grundläggande uppfattning är att världen vinner på det globala utbudet av varor och tjänster, men det är nödvändigt att vara uppmärksam på krafter som har andra syften än bara handel.

Här är granskning avgörande för att säkerställa rättvis konkurrens, värna äganderätten och motverka korruption. Det är viktigt att bygga handelsrelationer och säkerställa att de utländska direktinvesterarna inte har illvilliga, orättvisa eller till och med farliga agendor. Det är angeläget att öka kontrollerna av just de utländska direktinvesteringarna. Det gäller inom såväl privat som statlig sektor. Det får heller inte hota de svenska säkerhetsintressena.

Vi noterar samtidigt att utredaren Sten Heckscher presenterade sin utredning i november förra året och uppmanar regeringen att nu fortsätta att arbeta med denna komplexa fråga.

Jag vill ändå understryka behovet av att en granskningsmekanism för utländska direktinvesteringar införs i Sverige. Detta är någonting som EU har uttalat sitt stöd för men som regeringen hittills inte har lyckats få på plats. Det är viktigt, och det är viktigt just i spåren av pandemin.

Fru talman! Handelspolitiken har kommit i mycket starkt fokus i och med Rysslands aggressiva krigföring mot Ukraina. För varje liter olja och diesel, för varje kilo naturgas och för varje säck handelsgödsel som vi i västvärlden köper från Ryssland göder vi Putins krigskassa.

Vi i Sverige, vi i EU och vi i västvärlden möter Putins krig med ett starkare stöd till Ukraina och med sanktioner mot Ryssland, och vi i Sverige gör det genom att stärka vårt land.

I Sverige behöver vi säga nej till rysk energi. Men vi måste också producera större mängder fossilfri energi för att våra systerländer i EU ska kunna fasa ut den ryska energin som de är ännu mer beroende av än vad vi är.

Fru talman! Handel är samarbete, och handel är nödvändig. Men om handel leder till för stora och större klimatutsläpp eller gör Sverige sårbart måste vi diskutera hur vi moderniserar handeln.

Ett exempel är hur vi nu måste stärka Sveriges och EU:s självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel. Ser vi på jordbruket är vi i Sverige i dagsläget mycket beroende av import av livsmedel. Vi skulle inte behöva importera så mycket kött, ost och grönsaker som vi faktiskt gör.

Även om det skulle vara konkurrenskraftigt att producera jäst i någon annan del av världen jämfört med i Sverige – med tanke på vad den förra talaren sa – finns det inget skäl att lägga ned en jästfabrik i Sverige. Det är en säkerhetsfråga.

Men jordbruket är inte bara en fråga där vi är beroende av att importera livsmedel. Vi är också beroende av import av energi, handelsgödsel, foder, utsäde, maskiner och arbetskraft. Fokus måste nu läggas på att det svenska jordbruket i större utsträckning kan utnyttja fossilfri energi och att vi säkrar en kadmiumfri gödseltillgång från cirkulära system från svensk gruvnäring. Fokus måste ligga på att göra jordbruket mindre sårbart och mer klimatsmart.

En annan viktig handelsfråga är frågan om att ställa högre krav på importerat kött och andra animalieprodukter. Sverige ligger i framkant i arbetet med att inte alls använda antibiotika i djurhållningen i förebyggande syfte. Friska djur och djurvälfärd är Sveriges modell. För att övertyga andra länder behövs starkare styrmedel än att bara vara ett föredömligt exempel. Det behövs krav inom handelspolitikens område.

Fru talman! I går presenterade Miljöpartiet en budget för det gröna folkhemmet. Våra prioriteringar är självklara: en rättvis grön omställning, radikalt minskade utsläpp, starkare skydd för biologisk mångfald, stora investeringar för att skydda vår miljö, en tryggad välfärd, ökad jämställdhet och mer rättvisa.

Det är nu som Miljöpartiet behövs i svensk politik. Miljöpartiet vill se en investeringssatsning på 100 miljarder kronor per år i tio år för klimatet. Det är en stor historisk satsning – en investering i vår framtid, i nya gröna jobb och en stärkt grön ekonomi.

Mänskligheten existerar på en enda planet, men vi konsumerar som om vi hade fyra. Ett ökat uttag av naturresurser står för hälften av klimatutsläppen och mer än 90 procent av världens vattenbrist och förlust av biologisk mångfald.

Vi tar små steg framåt. Nu ser vi att andrahandsmarknaden av produkter faktiskt växer. Men branschen domineras fortfarande av affärsmodeller som bygger på en linjär ekonomi.

Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen är det lika mycket klimatpåverkan och kilo naturresurser från en ny soffa som från sex begagnade. Miljöpartiet anser att det är nödvändigt att ställa tuffa krav på regeringen att införa stimulanser för att främja en kvalitativ återanvändning och reparation av klimat- och miljöbelastande produktkategorier. Och där finns bland annat möbler.

Fru talman! Sverige bedriver ett omfattande handels- och investeringsfrämjande arbete bland annat via Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Business Sweden.

Granskningar som är genomförda av Amnesty, Diakonia och riksdagens utredningstjänst visar på ganska stora brister när det gäller insynen i Exportkreditnämnden och de andra som jag nämnde eftersom de ger stora summor i stöd till investeringar och handel med diktaturer.

Även om regeringen nyligen i ett regleringsbrev har sagt att man vill att Exportkreditnämnden ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med – samt informera om – OECD:s riktlinjer för multinationella företag, principerna i FN:s Global Compact samt FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter anser Miljöpartiet att det återstår ett mycket stort arbete för att dessa skrivningar ska få genomslag i praktiken. Vi anser att det är orimligt att riksdagen inte får ta del av informationen om vilka länder som ett statligt helägt bolag, Svensk Exportkredit, utfärdar krediter till.

Fru talman! Jag vill passa på att yrka bifall till reservation 48 som handlar om att öka livslängden på olika produkter. Det är fortfarande alldeles för många produkter som är medvetet designade för att ha en kort livslängd. Enda syftet med det är att öka företagens försäljning. Det förekommer också att företag förstör och slänger helt fungerande produkter, till exempel kläder och möbler. Vi menar att detta är ett orimligt resursslöseri och kan konstatera att det är lagligt. Vi vill att det införs krav på produktdesign, produkters livslängd och konsumenters och oberoende reparatörers rätt att reparera.

Inom ramen för EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, som antogs 2015, rör sig unionen så sakteliga mot en lagstiftning som ska sätta stopp för planerat åldrande och tvinga producenter att ta hänsyn till reparationsmöjligheterna när de utformar sina produkter. Men vi menar att Sverige inte behöver vänta på att EU ska ta alla beslut i den frågan. Sverige kan, likt Frankrike, gå före. Vi anser att regeringen snarligen ska komma med ett förslag på en lagstiftning som förbjuder planerat åldrande av produkter och reglera kraven på produktdesign för dessa produkter.

Fru talman! Någonting som är väldigt viktigt för att förbättra produkter som det handlas mycket med är ekodesignkraven. Miljöpartiet har konkreta förslag på hur man kan ställa ekodesignkrav på vattenförbrukande produkter. Vi ser att det är möjligt att minska vattenförbrukningen radikalt, med 50 procent, om man genomför sådana typer av förslag.

Fru talman! Jag inledde med att säga att handelspolitiken är ett av de politikområden som har blivit extremt mycket viktigare genom de händelser som sker i vår omvärld. Och jag hoppas att detta är frågor som verkligen kommer att diskuteras inför nästa val.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet samt avslag på samtliga reservationer.

I tider av kris är det rimligt att ompröva en del tidigare ställningstaganden, men det är också viktigt att hålla fast vid andra ställningstaganden, som man vet gynnar Sverige och vår säkerhet.

Jag ska inleda med ett citat, fru talman: ”För Sverige som handelsberoende land är en regelbaserad handelspolitik som bygger på öppenhet av yttersta vikt för vårt fortsatta välstånd. Handeln med andra länder är, och har historiskt varit, direkt avgörande för svensk välfärdsutveckling och svenska företags konkurrenskraft.

I tider av geopolitisk instabilitet ropar allt fler inom EU efter mer autonomi och självförsörjning vilket felaktigt likställs med en starkare union. EU:s styrka ligger fortsatt i dess öppenhet och relationer med omvärlden – ett starkt och globalt konkurrenskraftigt Europa är vägen framåt.”

Fru talman! Citatet har jag hämtat från organisationen Svenskt Näringsliv. Det är inte alltid som vi socialdemokrater refererar till Svenskt Näringsliv i positiva ordalag här i talarstolen. Men när det gäller synen på en öppen och regelbaserad handel har vi ofta helt samstämmiga åsikter, och då tycker jag att vi ska säga det.

Det var också glädjande att höra i dag att flera partier betonar vikten av en fri, öppen och regelbaserad handel. För ett år sedan tyckte jag att det lät lite annorlunda, men nu var det positiva tongångar. Jag uppskattar det, och jag tycker att det är bra.

Dock finns det partier som glider på det hela. Det finns partier som tycker att vi ska klippa elkablarna till Europa, till exempel. Då blir man svaret skyldig när det gäller vem som ska investera i den svenska elproduktionen, som behöver fördubblas för att vi ska klara klimatomställningen.

Det finns partier som kritiserar den statliga Exportkreditnämnden, som ger lån till affärer med det som vi kallar för svåra länder, alltså auktoritära länder. Och det är svårt; jag ska inte hymla med det. Men det är också så att företag behöver kunna handla även med sådana länder om affären i sig gör gott. Det tycker jag är viktigt att slå fast. Vi behöver klara av att tänka flera saker samtidigt, som någon sa. Även om det är svårt behöver vi kunna ge svenska företag möjlighet att handla med svåra länder om affären i sig bidrar exempelvis till ökad klimatomställning och minskade utsläpp.

Vi socialdemokrater står alltid upp för en regelbaserad och fri handel i alla väder. Men, fru talman, när en auktoritär stat startar ett fullskaligt, illegalt anfallskrig mot en demokrati får det konsekvenser även för vår handel.

Jag är stolt över att Europa och västvärlden har gått samman med sanktionspaket mot Ryssland, och jag är stolt över att svenska företag dessutom självmant radikalt har minskat sin handel med Ryssland, även när det gäller sådana varor som inte lyder under sanktionerna. Mellan februari och mars i år sjönk importen av varor från Ryssland till Sverige med 57 procent, och exporten till Ryssland minskade ännu mer. Det är imponerande att svenska företag lyckas ställa om så snabbt.

Fru talman! Att handla med andra är bra, och gör vi det på ett smart sätt kan det bidra till att lyfta människor ur fattigdom och sprida klimatvänliga lösningar. Det vill vi socialdemokrater göra. Med moderna och framåtsyftande handelsavtal kan också steg tas för att länder med auktoritära styren utvecklas i rätt riktning för miljömässig hållbarhet och för arbetstagares rättigheter.

För att lösa dagens och morgondagens problem behövs mer internationellt samarbete och möjligheter till gränsöverskridande ekonomiskt utbyte i form av både handel och av investeringar.

Världshandeln gör skillnad även i Sverige. Vår öppenhet stärker konkurrenskraften och skapar jobb. Jag hoppas att alla vid det här laget vet det som jag säger i varje handelspolitisk debatt varje år: Vart tredje svenskt jobb finns inom exportsektorn, och det är inte mindre än 1,5 miljoner svenska jobb som är beroende av vår utrikeshandel. Utan utrikeshandel – inget svenskt välstånd och inte den välfärd som vi har i dag.

Fru talman! Svensk industri möter dock hård konkurrens från internationella aktörer. Den gröna omställningen har ökat efterfrågan på kritiska råvaror, och dessutom stiger råvarupriserna markant efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina.

Vi socialdemokrater föreslår därför i vårändringsbudgeten en råvarugaranti, där EKN kan ställa ut garantier till företag som behöver köpa kritiska mineral för att upprätthålla konkurrenskraften men också sysselsättningsgraden i de regioner i Sverige där vi har den typen av verksamhet. Det är viktigt, och jag hoppas givetvis att vårändringsbudgeten får riksdagens gillande.

Svenska företag handlar framför allt med andra EU-länder, varför en välfungerande inre marknad är jätteviktig för oss. Olika typer av hinder, till exempel orimliga yrkescertifikat och andra typer av olika standarder som finns, måste undanröjas för att främja den inre marknaden.

Vi socialdemokrater vill se fler frihandelsavtal som ställer krav på tillbörlig aktsamhet eller HRDD, som Vänsterpartiet pratade om. Vi driver på för en gränsjusteringsmekanism eller CBAM, som det också kallas för, som bidrar till minskade utsläpp. Vi vill se en handelspolitik som ser till att nyttan av handeln kommer både kvinnor och män till del. Socialt ansvarstagande är superviktigt. Där är Stefan Löfvens initiativ Global Deal, som OECD nu ansvarar för, ett jätteviktigt steg i rätt riktning.

Vi intensifierar arbetet med att stödja små och medelstora företag runt om i landet i att vilja, våga och kunna handla med andra länder. Det görs genom Business Sweden. Det är viktigt för vår handel, för konkurrenskraften och för tillväxt och jobb i hela landet.

Fru talman! Världsutställningen Expo 2020 i Dubai har nyligen stängt. Det är glädjande att vi trots pandemin hade mer än en miljon besök i den svenska paviljongen The Forest. Det är riktigt bra! Det har varit ett fantastiskt lagarbete mellan regeringen, Expokansliet och inte mindre än 145 partnerföretag i Sverige.

Vilken styrka det finns i vårt land, och så många hinder vi har lyckats överkomma när vi arbetar tillsammans! Det är verkligen imponerande. Jag vill passa på att tacka personalen på Expo 2020-kansliet för deras slit och för deras ständiga optimism trots alla utmaningar som vi har varit igenom.

Till detta kommer också den stora investerarkonferens som regeringen och Business Sweden har tagit initiativ till, Join Sweden Summit, som går av stapeln i juni.

Fru talman! Vi har fantastiska företag i Sverige, stora som små, som står sig väl i konkurrensen gällande innovation, kvalitet och hållbarhet. Det kan vi tacka det breda, kostnadsfria utbildningssystemet för, som gör att kompetensnivån i Sverige överlag är hög. Vi kan fortbilda oss hela livet, och vi kan kompetensväxla och därför konkurrera med kunskap, inte med låga löner.

Dessutom har vi vårt robusta trygghetssystem att tacka för att många vågar prova sina vingar, byta jobb, starta eget och förlora tryggheten ett tag.

Inte minst har vi också den generella välfärden, som gör att kvinnor och män kan försörja sig själva, satsa på sina företagsidéer och kommersialisera sina innovationer i stället för att på heltid ta hand om barn och gamla föräldrar.

Dessa grundbultar i den svenska välfärden får vi inte glömma när vi pratar om handel och framgångsrikt företagande, för de gör hela skillnaden.

Fru talman! Vi lever i en komplex värld. Vi måste klara av att bredda perspektivet från en diskussion där valen står mellan villkorslös frihandel och inga handelsavtal alls. Vi socialdemokrater förordar som vanligt den kloka tredje vägens politik, där vi använder handelsavtal och kreditgarantier som påtryckningsmedel för att flytta utvecklingen i riktning mot den verklighet vi önskar. Det är en politik där öppenhet och handel leder till ökat välstånd och trygghet för alla.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Frimert och Mattias Jonsson (båda S).

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för ditt anförande!

Åsa Eriksson raljerar lite grann över att stärkt konkurrenskraft faktiskt bidrar till Europa och att partier står här och säger att vi behöver öka Sveriges självförsörjningsgrad. Regeringen tog i förra veckan ett initiativ för att stärka livsmedelsberedskapen. Vi har en livsmedelsstrategi som säger att vi ska öka vår produktion av livsmedel i Sverige. Är det då fel att säga att Sverige och EU ska stärka sin självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel?

Vi har också sett den senaste tiden att den svenska maten kanske inte är särskilt svensk. Vi är extremt beroende av import av diesel, handelsgödsel, foder, utsäde och arbetskraft för att bedriva det svenska jordbruket. I händelse av kris och krig har vi problem med livsmedelsberedskapen. Vad anser egentligen regeringen och Socialdemokraterna om den svenska livsmedelsstrategin, som ju faktiskt säger att vi ska öka Sveriges självförsörjningsgrad? Är det någonting som Socialdemokraterna motarbetar?

Jag har också en fråga till Åsa Eriksson om insynen i Exportkreditnämnden och SEK. Amnesty, Diakonia och riksdagens utredningstjänst har kritiserat insynen. Hur vill ni förbättra den?

Fru talman! Tack, ledamoten Gardfjell, för de frågorna!

Det är självklart att både jag som socialdemokrat och regeringen vill se en ökad svensk självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel. Det är därför vi har livsmedelsstrategin, och det var därför regeringen tidigare tog det initiativ som Maria Gardfjell nämnde. Men det betyder inte att vi för den sakens skull vill bedriva en protektionistisk politik och sätta upp handelshinder. Det är det jag kritiserar. Jag kritiserar dem som vill klippa elkablar. Jag kritiserar dem som försöker få det till att vi skulle klara oss bättre utan en fri handel. Det vänder jag mig emot.

Men jag är stolt över svensk livsmedelsproduktion. Jag är stolt över den höga kvalitet vi har. Och ja, vi behöver öka andelen svensk livsmedelsförsörjning. Det håller jag med om. Jag har själv många gånger propagerat till regeringen för att vi till exempel måste ta vara på hästskiten och göra gödsel av den i stället för att importera så mycket som vi gör.

Det finns mycket som vi kan göra bättre, men svaret är inte protektionism och handelshinder. Vi måste kunna handla, för det bidrar till vårt välstånd och till andra människors välstånd.

När det gäller insyn i Exportkreditnämnden och SEK är det enkla svaret att vi vill se så mycket öppenhet och transparens som är möjligt utan att röja företagshemligheter och utan att omöjliggöra affärer.

Fru talman! Jag hörde inte något av de två partier som pratade om en ökad självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel säga ett ord om att försöka införa handelshinder eller protektionistisk politik. Det får stå för Åsa Eriksson i så fall.

Det är inte heller så att Miljöpartiet på något sätt menar att vi ska klippa banden med Europa vad gäller elhandeln, snarare tvärtom. Jag lyfte i mitt anförande upp att vi måste stoppa importen av rysk energi omedelbart och öka vår fossilfria produktion snabbt så att vi också kan hjälpa andra länder i Europa att fasa ut Putins energi.

Jag har en till fråga till Åsa Eriksson. Den handlar om en väldigt viktig exportprodukt för Sverige: skogen och skogsprodukter. Socialdemokraterna har den senaste tiden fört en ganska aggressiv politik i regeringen där man menar att klimatpolitiken inte ska få påverka det svenska skogsbruket. Om man driver en skogsbrukspolitik i Sverige där man säger att klimatpolitiken inte ska få påverka skogsbruket och att man inte ska ta så mycket hänsyn till biologisk mångfald, tror Åsa Eriksson att det kommer att kunna försvåra svensk skogsexport i framtiden?

Fru talman! Jag hoppas att ledamoten Gardfjell hörde att jag i mitt anförande berömde flera partier som jag menar nu tydliggör sin politik för öppenhet och frihandel, medan man för ett år sedan och under AMT, i flera motioner som finns, snarare gled åt det protektionistiska hållet. Jag tyckte att det var en positiv förändring som jag ville berömma.

Jag har inte heller någonstans i mitt anförande kritiserat Miljöpartiet.

När det gäller skogen – vad roligt att jag får prata skog i en handelspolitisk debatt; jag tror att det är första gången – har vi socialdemokrater, som jag tror att Maria Gardfjell är mycket väl medveten om, två jämbördiga mål för vår skogspolitik. Det är produktion, och det är biologisk mångfald. De ligger givetvis fast.

Klimatpolitiken är otroligt viktig. Vi måste använda skogen på allra bästa sätt, och vi kan också använda handel. Jag kommer inte att diskutera det Maria Gardfjell tog upp i sin fråga på slutet – jag kommer faktiskt inte ens ihåg vad det var – men vi ska fortsätta med samma skogspolitik. Det är jätteviktigt att skogen bidrar till klimatomställningen, för där har vi jättestora möjligheter. Jag ser inga problem med detta i den nuvarande handelspolitiken heller. Vi står upp för en regelbaserad, fri och öppen handel även med trävaror.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 5 maj.)