Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Herr talman! Det här betänkandet består av två delar, så det kommer också mitt anförande att göra. Jag delar upp det.

Ursprungsdelen i betänkandet handlar om otillåten spridning av nationella prov och om Riksrevisionens granskning och rekommendationer när det gäller att stävja detta.

Nationella prov är en fråga som ofta tas upp i debatten. De tar tid att genomföra, och det tar även mycket av lärarnas tid att rätta proven. På den nationella nivån är det viktigt att vi kan följa upp hur det går ute på skolorna och hur huvudmännen sköter sitt uppdrag. Nationella prov är en viktig del när det gäller den nationella uppföljningen, men de är även ett viktigt instrument vid betygsättning och uppföljning på skolor och hos huvudmän.

Det finns mycket kvar att göra innan de nationella proven verkligen kan anses vara en verklig mätare av resultat. Inte minst har Skolinspektionens omrättning av proven visat att det kan skilja väldigt mycket mellan hur olika lärare rättar proven. Utöver denna osäkerhet har det förekommit otillåten spridning av proven, vilket också gör att tillförlitligheten begränsas.

Vi behöver verkligen en tillförlitlig uppföljning av elevernas resultat. Det är därför vi moderater både vill se en digitalisering av de nationella proven och en central rättning för att tillförlitligheten ska bli större.

Regeringen konstaterar själv att en digitalisering kommer att minska risken för otillåten spridning. Det som är märkligt, vilket vi också tar upp i vår reservation, är tidsplanen. År 2022 är tre år bort, och till dess saknar vi en tillförlitlig uppföljning.

Plattformar finns för att distribuera prov, och på vissa skolor genomförs de nationella proven redan i dag på dessa plattformar. De tekniska lösningarna finns alltså, så det är väldigt svårt att förstå att det ska behöva ta så lång tid. År 2022 är som sagt tre år bort. Det är inte heller ett nytt uppdrag som Skolverket har fått, utan detta är något som man har hållit på med under lång tid. Det gör att det blir helt obegripligt att det ska behöva dröja ända till 2022 innan vi kan få en ordentlig uppföljning värd namnet.

Herr talman! Den andra delen av betänkandet handlar om riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Frågan initierades av oss moderater efter ett besök på Berga naturbruksgymnasium, ett gymnasium som nu till hösten inte tar in några fler elever på inriktningen ridning på grund av kritik från Skolinspektionen.

Både nationellt godkända idrottsutbildningar och riksidrottsgymnasier har tillkommit för att ge möjligheter för elitsatsande ungdomar att gå på gymnasiet. De ges möjlighet att kombinera sitt sportutövande och tränande med en vanlig gymnasieutbildning.

För att kunna elitsatsa krävs förutom talang och träning även utrustning. Det gäller inte bara ridning, utan även till exempel skidåkning och golf. I Bergas fall har man fått kritik från Skolinspektionen för att skolan inte är avgiftsfri. För dem som går skolans nationellt godkända idrottsutbildning med inriktning på häst krävs att eleven har med egen häst och stallar upp den på skolan.

Det förtjänar att nämnas att Berga, som många andra skolor som erbjuder naturbruksprogram, också har en inriktning på häst där skolan står för både häst och alla kostnader för den. Det finns alltså möjlighet att kombinera gymnasieutbildning och ridning utan att ha med egen häst. Men de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna är tänkta just för de elitsatsande ungdomarna, och då krävs egen utrustning.

Redan i mars 2018 skickade Riksidrottsförbundet och Skolverket in en gemensam skrivelse om idrottsgymnasierna och om behovet av att se över regelverket, bland annat när det gäller just avgifterna. Om inte detta sker kommer utbildning efter utbildning att tvingas lägga ned, och de elitsatsande ungdomarna berövas möjligheten att gå gymnasiet om de inte väljer någon form av distanslösning.

Jag skrev en interpellation till utbildningsministern i frågan tidigt i våras och hänvisade till skrivelsen från Skolverket och Riksidrottsförbundet. Tyvärr var det enda svar jag fick i interpellationsdebatten att utbildningsministern avsåg att följa utvecklingen.

Detta gjorde att vi moderater landade i att det var helt nödvändigt att lyfta frågan i utbildningsutskottet. Även om det säkert kommer att ta tid innan ett nytt regelverk finns på plats är det ändå glädjande att bollen nu är i rullning genom det utskottsinitiativ som är taget, och som ett enigt utskott står bakom, och i och med ett beslut här i kammaren. Jag hade hoppats att beslutet skulle fattas i dag. Men nu tog andra utskott lite längre tid på sig i sina debatter, så det blir ett beslut i nästa vecka.

Nu kommer som sagt ändå bollen i rullning, och vi moderater kommer att följa upp detta. Vi tycker att elitsatsande ungdomar ska ha möjlighet att kombinera sin träning med en bra gymnasieutbildning.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till reservationen i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! De nationella proven är ett viktigt verktyg för att säkerställa att olika lärare och skolor gör någorlunda likvärdiga bedömningar av elevers kunskaper när de senare ska sätta betyg. Därför är det av största vikt att frågor och svar inte läcker ut i förväg. Det är ytterst en fråga om rättssäkerhet.

Riksrevisionen har bedömt myndigheternas arbete för att förhindra otillåten spridning av nationella prov. De flesta av de brister som tidigare har upptäckts verkar nu vara åtgärdade. Det pågår också flera utredningsinsatser för att utveckla arbetet med att förhindra och åtgärda otillåten spridning.

Nu har man sagt att de nationella proven ska digitaliseras 2022. Det kommer enligt regeringen säkert att bidra till att minska risken för otillåten spridning. Om man har säkra digitala plattformar och så vidare bör det vara så. Men tidsplanen anger en alltför långsam takt, enligt Kristdemokraternas uppfattning.

Att beivra fusk är viktigt, oavsett vad det är för typ av fusk det handlar om. Fusk bidrar till att en enskild person eller flera personer får högre betyg än de rätteligen ska ha. Det är demoraliserande i sig, och det minskar tilltron till systemet. I förlängningen påverkar det de personer som väljer att inte fuska och deras möjligheter att välja utbildning. Fel personer kommer in på eftertraktade utbildningar, medan en mer kompetent elev trängs undan.

De nationella proven har de senaste åren kantats av återkommande fusk, och prov har läckt ut. Proven har bland annat spridits i sociala medier. Legitimiteten för de nationella proven har på det sättet ifrågasatts.

Digitaliseringen av de nationella proven går alldeles för långsamt. Enligt regeringens plan ska den alltså vara införd 2022. Det är för sent. Att digitalisera de nationella proven är angeläget, och det borde vara en prioriterad uppgift för regeringen att få detta på plats.

Vi kristdemokrater anser dessutom att det ska vara förenat med kännbara sanktioner för de skolor som inte sköter kontrollen av proven utan läcker.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas reservation.

(Applåder)

Herr talman! Standardiserade tester, som de nationella proven, är i sig inte en metod för att möta varje elevs behov. Varken betyg eller nationella prov är Lösningen med stort L för den svenska skolan.

Högerns förslag i skolpolitiken kan ibland ge det intrycket. Men faktum är att summerande bedömning inte är det som får enskilda elever att växa mest. Den som verkligen vill stödja elever och få dem att växa maximalt utifrån sina förutsättningar måste bemöda sig om att återkoppla till eleven.

Denna återkoppling ska, för att ge största möjliga utväxling, inte handla om att sätta poäng på hur det gick i går. Den ska snarare handla om hur eleven ska göra för att det ska bli bättre framöver - detta i kombination med en individuellt anpassad undervisning som möter varje elevs behov av stöd, ledning och stimulans.

Men om vi verkligen vill förbättra skolresultaten är det långt mycket viktigare att satsa på utbildade lärare, att ha många vuxna i skolan, ledarskap i klassrummet och trygghet och studiero.

Låt oss anta att den moderata riksdagsgruppen skulle vilja föda upp en gris för att få skinka till jul. För att maximera mängden kött de kan få ut gör de i så fall klokt i att med omsorg satsa sina resurser på att mata grisen med energirikt käk. Att då och då mäta hur grisen växer kan vara klokt, så att man vet att fodret är tillräckligt och av rätt typ. Men mätandet i sig kommer inte att ge mer skinka. Om den moderata gruppen lägger mest energi på att mäta och därför glömmer att mata kan man alltså säga att julbordet är i fara.

Låt oss lägga fokus på att mata rikligt, så kan vi mäta lagom.

Herr talman! När vi ska mäta lagom måste mätningen fylla sina syften. Meningen med mätningen, alltså de nationella proven, är såklart likvärdighet. Det handlar om att ge lärare möjlighet att göra rättvisa bedömningar och sätta rättvisa betyg. Det handlar om att ge verktyg i arbetet med att utvärdera de skillnader som finns mellan områden, skolor och klassrum. Likvärdighet i skolan är verkligen ett mål som vi måste prioritera, för varenda unges skull.

Ska vi veta hur det går med det arbetet och hur vi ska styra för att det ska bli verklighet måste bedömningarna som utgör det underlag vi använder för sådana beslut, det vill säga betyg och provresultat, vara rättssäkra och likvärdiga. Genomförande och rättning av de nationella ämnesproven är därtill en tung administrativ uppgift för lärare. Den tid som det tar varje lärare att genomföra och rätta de nationella ämnesproven borde lärare kunna använda till mer centrala saker i skolan som sina elever, undervisning och elevernas lärande.

För likvärdighetens skull, för effektivitetens och rättssäkerhetens skull, för elevernas lärandes skull och för läraryrkets attraktivitets skull är det därför glädjande att regeringen nu arbetar med frågan om att de nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt.

Herr talman! Även ur ett elevperspektiv framstår linjen att digitalisera som rätt väg att gå. Jag drar mig till minnes när jag själv skrev nationella prov. Redan då var jag van vid att forma mina texter på dator, i ordbehandlare - vilket jag fortfarande gör, till exempel när jag skrev manuset till denna debatt. Nationella prov innebar stora aulaskrivningar, nerver utanpå kroppen, uppsatser som krävde många ord på papperet och skrivkramp i dubbel bemärkelse - å ena sidan den bildliga som tenderar att plåga författare, det vita papperet som stirrar tillbaka på en från bordet; å andra sidan den rent fysiska smärta som jag minns uppstod i en ovan hand när den skulle forma långa uppsatser med blyertspenna, sudda, omdisponera och rätta texten. Det var omodernt och belastande och gav mig ingalunda bästa förutsättningar att prestera mina bästa texter.

Det är glädjande, herr talman, att moderater och kristdemokrater också är med på digitalisering och central rättning. Men här måste vi ha respekt för att många människor är berörda, och då får man förstå att det är bäst att förändra saker stegvis. Det vore huvudlöst att i alltför omvälvande former raskt göra en så omfattande förändring. En mer ansvarsfull förändring innebär att Skolverket och skolorna hinner med att testa, ändra och förbättra innan systemet är fullt utbyggt.

Fru talman! Låt mig här yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet UbU17.

Betänkandet vi debatterar i dag behandlar två delar. Den ena är Riksrevisionens granskning av Skolinspektionens och Skolverkets arbete med att hindra otillåten spridning av nationella prov. Den andra är det utskottsinitiativ som Moderaterna initierat för att det också i fortsättningen ska vara möjligt för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrott med gymnasieutbildning.

Vi börjar med Riksrevisionens granskning. Myndigheternas och skolornas arbete med att förhindra otillåten spridning och varje form av fusk är viktigt eftersom fusk och otillåten spridning i högsta grad motverkar de nationella ämnesprovens syfte, det vill säga att vara verktyg för likvärdig bedömning och likvärdiga betyg inom och mellan landets skolor. Men också ur ett individperspektiv är det djupt orättvist om vissa tar sig friheten att på felaktiga grunder tillskansa sig orättfärdiga fördelar.

Därför är det glädjande att Riksrevisionen konstaterar att de flesta av de brister som funnits under granskningsperioden är åtgärdade i ett genomgripande utvecklingsarbete under 2018. Uppdraget att hindra otillåten spridning är svårt eftersom det är många som är berörda och det är människor som hanterar proven. Därför är också en av de verkningsfulla åtgärder som vidtagits att förtydliga hur hanteringen av proven ska gå till för att förhindra att de sprids.

Riksrevisionen har lämnat några rekommendationer till de granskade skolmyndigheterna. Man kan sammanfatta dem ungefär så här.

Till Skolverket säger man: Följ upp de genomförda förändringarna. Klargör när inspektionen respektive polisen ska kopplas in. Se över hur ni ska göra med resultaten av ersättningsproven. Till Skolinspektionen säger Riksrevisionen ungefär: Utred om ni kanske borde titta särskilt på hur arbetet med att förhindra otillåten spridning funkar i den kommunala vuxenutbildningen.

Riksrevisionen ger inga rekommendationer till regeringen, och regeringen delar Riksrevisionens bedömning av myndigheternas arbete. Det gör också utskottet. Dessutom avser regeringen, som jag tidigare sagt, att digitalisera de nationella proven, vilket kommer att göra hanteringen av proven ännu säkrare och ännu mindre känslig för fusk och mänskliga misstag.

Fru talman! Den andra av betänkandets två delar behandlar det utskottsinitiativ som ett enigt utskott ställt sig bakom om de nationella idrottsutbildningarna. Skolan ska vara avgiftsfri. Många elitidrotter är dock dyra att utöva, vilket gör att utbildningen på nationella idrottsutbildningar inte alltid är avgiftsfri. Detta har föranlett förelägganden när Skolinspektionen har granskat idrottsutbildningar och riskerar att leda till att vissa utbildningar läggs ned.

Det är en bra ordning att ungdomar har goda möjligheter att kombinera en gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott. Att ungdomar har möjlighet att elitsatsa är viktigt, både för att främja framväxten av nya idrottstalanger och för att ge dem som människor möjlighet att växa med sin passion. Men det är också viktigt att de samtidigt kan få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på när elitkarriären är slut. Därför uppmanar vi regeringen att utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier. Såväl effekter som konsekvenser av en sådan förändring ska också utredas eftersom det är en riskabel väg att slå in på att börja lätta på regleringen om avgiftsfrihet i landets skolor.

Den socialdemokratiska gruppen i utbildningsutskottet kommer att bevaka att eventuella förändringar inte äventyrar den generella principen om avgiftsfrihet. Den är nämligen fundamental för jämlikhet, demokrati och bygget av en skola för alla.

Fru talman! För att sammanfatta: Standardiserade tester är inte lösningen på skolans problem, men de är det bästa vi har kommit på för att göra bedömningen rättvis och likvärdig inom och mellan klassrum, skolor och huvudmän. Fusk motverkar det likvärdighetssyftet och måste därför beivras. Riksrevisionens granskning visar att skolmyndigheternas arbete mot otillåten spridning nu i huvudsak fungerar. Det är glädjande.

Vi vill att ungdomar även i fortsättningen ska kunna kombinera elitsatsning i idrott med gymnasieutbildning. Men det får inte äventyra att skolan är för alla, på lika villkor och oavsett plånbokens tjocklek.

Som avslutningsord vill jag upprepa: Låt oss mata mycket och mäta lagom.

(Applåder)

Fru talman! Det känns som att Socialdemokraterna upprepar sig kring detta med uppföljning. Det verkar vara väldigt känsligt. Nationella prov är viktiga. Man ska inte mäta för mycket, men det är viktigt att följa upp hur det går.

Hela inledningen på Linus Skölds anförande handlade egentligen om att nationella prov inte var så bra över huvud taget. Nu handlar hela ärendet om nationella prov. De andra frågorna, om skolutveckling och hur man får elever att utvecklas, står inte i strid med att man på huvudmannanivå, på skolnivå och på nationell nivå följer upp hur det går.

Alla de här tekniska systemen finns i dag. Det finns skolor som redan i dag gör nationella prov i digitala plattformar. Jag har svårt att förstå varför detta ska ta ända till 2022. Tycker verkligen Linus Sköld att det är en rimlig ordning att det ska behöva ta så lång tid, speciellt med de problem som finns med nationella prov?

Vi ska ju stå som garant för en likvärdig skola, och då måste vi kunna följa upp det. I dagsläget finns det faktiskt inget sätt att följa upp hur det går som är rättssäkert och där vi kan vara trygga med att resultaten har mätts och utvärderats likvärdigt.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag vill inleda med att göra en liten resumé av de förslag som Moderaterna har lagt fram under åren i fråga om standardiserade tester och andra summerande bedömningar. Det är till exempel kunskapskrav i förskolan, återinförande av de nationella prov som vi har gjort frivilliga för skolenheterna, uppflyttningsprov för varje årskurs och betyg från årskurs 4.

Sammanfattningsvis är det många förslag om att summera och räkna vad som hände i går och färre förslag om att prata om vad vi ska göra för att det ska bli bättre i morgon. De står inte i konflikt med varandra - uppföljning står inte i konflikt med att göra utvecklingsinsatser - men jag skulle vilja säga: Kom ihåg att mata grisen!

Ett ansvarsfullt införande av digitalisering av de nationella proven och central rättning tar tid att genomföra. Ett försök med 100 skolor är igång just nu. Denna process sattes igång under den förra mandatperioden av den förra regeringen - S-MP-regeringen. Om det är så bråttom, varför sattes då inte processen igång under den föregående mandatperioden, när Maria Stockhaus parti satt i regeringsställning, eller mandatperioden innan dess, när Alliansen hade egen majoritet? De digitala framstegen sedan 2006 har inte varit så stora att vi har större möjligheter att bygga denna typ av system nu än vad vi hade då.

Fru talman! Jag delar inte riktigt Linus Skölds syn när det gäller den tekniska utvecklingen. Det har hänt väldigt mycket när det gäller molntjänster och annat som gör att det är betydligt enklare att få fram denna typ av system i dag än vad det var under tidigare mandatperioder.

Jag har en fråga när det gäller idrottsutbildningarna.

Linus Sköld tog i sitt anförande upp att det finns utbildningar som riskerar att läggas ned. Det är de facto så att det är åtminstone en eller två utbildningar som läggs ned redan nu. Jag skulle vilja höra varför regeringen inte har gjort någonting. Den 18 mars 2018 kom denna skrivelse. Jag ställde frågan till Anna Ekström. Hon skulle bara följa utvecklingen; hon hade inga förslag på att göra någonting åt denna skrivelse.

Min tolkning är att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen faktiskt inte bryr sig om dessa elever - annars hade man ju tagit tag i detta. Att dessa utbildningar skulle börja läggas ned låg ju i farans riktning redan när skrivelsen kom, vilket var anledningen till att Riksidrottsförbundet och Skolverket i princip skrev färdiga utredningsdirektiv. Regeringen hade bara kunnat tillsätta en utredning, men det har man inte gjort.

Nu hoppas jag att detta utskottsinitiativ och det tillkännagivande som vi fattar beslut om här i kammaren gör att regeringen får fart. Hittills känns det som att intresset för att rädda dessa utbildningar för elitsatsande ungdomar har varit väldigt begränsat.

Fru talman! Jag tackar för att jag blev korrigerad av Maria Stockhaus. Givetvis har vi haft en teknikutveckling sedan 2006. Tekniken fanns dock - det var ingalunda omöjligt att sätta igång ett digitaliseringsprojekt 2006, skulle jag vilja förtydliga.

När det gäller utskottsinitiativet delar jag Maria Stockhaus avsikt. Möjligheten att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning på idrott är viktig, som jag sa, både för individens möjlighet att växa med sin passion och för att vi ska kunna få fram idrottstalanger också i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)