Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till alla som kämpar på i sjukvården och omsorgen runt om i hela Sverige. Stort tack för era insatser! Tack också till alla er som varje dag går till jobbet och ser till att vårt land fungerar! Tack till alla er som tar ansvar för att minska smittspridningen!

Det är glädjande att se alla de initiativ som tas på många olika orter runt om i vårt fantastiska land. Man skänker mat och resor till våra hjältar i omsorgen och vården. Andra går och handlar till våra äldre och dem som befinner sig i riskgrupp. Vi moderater lade därför fram ett förslag i riksdagen om att slopa förmånsbeskattningen på mat och resor som skänks till våra hjältar i den här krisen. De ska uppskattas och inte förmånsbeskattas. Nu har en enig riksdag också tagit det beslutet.

Vi moderater har också föreslagit ett coronatillägg på 5 000 kronor extra varje månad för den personal som varje dag sliter i vården och omsorgen med de allra mest utsatta i krisen. Det är bra att vi i ord beskriver hur tacksamma vi är för deras insatser, men vi behöver också visa det i handling och pengar i lönekuvertet. Då ser vi deras ansträngningar på allvar.

Vi har i Sverige på vissa ställen fulla uteserveringar - livet pågår precis som det gjorde före krisen. I andra delar av vårt samhälle kämpar människor för sina liv på våra sjukhus med fantastisk personal som tar hand om dem på det bästa sätt som går. Det är två väldigt olika verkligheter som finns samtidigt.

Krisen orsakad av covid-19 är inte över. Tillsammans kommer vi att ta oss igenom den. Men vi måste hjälpas åt, hålla i, hålla ut och hålla avstånd ett tag till - tills vi har tagit oss igenom den.

I dag behandlar riksdagen den åttonde extra ändringsbudgeten den här våren - så här långt, är det väl bäst att tillägga, för det kommer fler. Den första ändringsbudgeten tog vi moderater initiativ till före krisen. Vi ville förstärka sjukvården, för vi såg brister i den välfärd som vi alla bryr oss om. Vi såg brister i sjukvården och skolan, och vi behövde förstärka resurserna. Vi samlade en opposition i den här riksdagen och drev tillsammans igenom mer resurser till välfärden, som fick välbehövliga tillskott.

Sedan dess har covid-19 på ett fruktansvärt sätt förändrat världen. Miljoner människor har insjuknat. Hundratusentals människor har dött. Vi befinner oss mitt i en pandemi i ett historiskt skede, och vi vet inte hur länge det kommer att vara eller exakt hur det kommer att gå. Världsekonomin är satt under hård press. Miljoner och åter miljoner människor har förlorat sina arbeten och sin försörjning på olika platser runt om i världen. Gränser har stängts mellan länder på ett sätt som jag tror att få av oss hade kunnat förutse innan den här krisen slog till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Alla de problem Sverige hade före krisen kommer Sverige också att ha efter krisen, inte minst den grova brottsligheten. Den och många andra saker kommer att finnas kvar för oss att ta tag i.

Sjukvården ställdes om för att hantera covid-19. Många människor har också sannolikt undvikit kontakt med sjukvården trots att de haft behov av den. Det innebär att vi just nu bygger upp en vårdskuld som ska kunna hanteras när vi är igenom den svåra delen av krisen. Då har vi mycket personal som slitit väldigt hårt, en ansträngd ekonomi och väldigt många människor som kommer att behöva ta del av den välfärd som redan före krisen var rätt ansträngd.

I dag går regeringen oss moderater till mötes när det gäller mer resurser till sjukvården. Det är bra. Det är bra för Sverige och för de människor som bor i vårt land. Vi moderater kommer att fortsätta lägga fram förslag för att rädda svenska jobb och svenska företag. Vi välkomnar när regeringen och samarbetspartierna tar förslagen till sig. Det är bra för Sverige.

Sverige gick in i coronakrisen med en arbetslöshet som var bland de högsta i EU. Såväl IMF som EU-kommissionen prognostiserade också att Sverige kommer att vara ett av de länder i EU där arbetslösheten ökar som mest under den här krisen. Skulle Sveriges arbetslöshet exempelvis utvecklas på samma sätt som i Tyskland, Finland och Danmark skulle 100 000 personer färre i vårt land slippa förlora sina jobb. För att kunna pressa tillbaka arbetslösheten och inte hamna där behöver vi göra mer. Vi måste göra mer för att hålla igång den svenska ekonomin.

Vi moderater lägger i dag fram förslag på nya satsningar på infrastruktur. Det är rätt av två skäl. Satsningar på infrastruktur är ett dokumenterat effektivt sätt att stötta ekonomin i vikande tider. Dessutom är underhållet av vägar och järnvägar rätt i sak. Det är eftersatt underhåll runt om i hela Sverige. Under krisen är det också mindre belastning på transportsystemen. Det gör att underhållet stör mindre och kan ske betydligt effektivare än när transportsystemen nyttjas till fullo.

Vi vill också säkra utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm, främst finansierat genom att förlänga avbetalningsplanen med trängselskatten. Vi moderater vill även satsa 100 miljoner kronor på de regionala flygplatserna. Det är viktigt för att säkra snabba transporter i hela Sverige för allt från ambulansflyg till andra nödvändiga transporter.

Herr talman! Vi moderater har under hela den här krisen tydligt drivit på för mer satsningar för att rädda svenska jobb och svenska företag, men även för att minska smittspridningen, inte minst genom mer testning. Samtidigt kostar alla de olika räddningspaketen väldigt mycket pengar, och den svenska statsskulden ökar nu i snabb takt. Det kommer att ta många år att återställa de underskott som vi nu bygger upp.

Även efter krisen måste vi säkerställa goda resurser till sjukvård, omsorg, skola, polis och en hel del annat. Höjda skatter är helt fel väg att gå - det kommer allvarligt att försvåra den svenska ekonomins återhämtning efter krisen. Det har redan nu börjat pratas om höjda skatter som ett sätt att betala tillbaka. Det kommer inte att fungera om man vill att Sverige ska ha tillväxt.

Det innebär att vi efter den här krisen måste bli mycket bättre på att prioritera bort saker i statsbudgeten, även sådant som vi tidigare har tyckt varit viktigt. När pengarna inte räcker till allt måste vi kunna säga vad det är som ska få stå tillbaka för att vi inte ska behöva skära ned på det vi tycker är allra viktigast: sjukvården, omsorgen, skolan och polisen. Vi måste se till att ta tag i de problem som fanns före krisen och också kommer att finnas kvar efter krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Vi moderater har redan pekat ut några sådana områden. Inte minst kommer det svenska biståndet att behöva stå tillbaka för att man ska kunna göra de andra nödvändiga satsningarna i den svenska välfärden.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Moderaternas reservation.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi ännu en extra ändringsbudget med anledning av coronaepidemins härjande. Och det är stora summor det handlar om. Bara denna vecka rör det sig om nästan 24 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna är överens med regeringen om flera av de föreslagna åtgärderna. Men det är lånade pengar vi använder oss av, och därför har vi politiker ett extra stort ansvar för att göra noggranna överväganden om hur pengarna bäst bör användas.

Regeringen gick i våras ut och uppmanade alla som kände sig det allra minsta sjuka att stanna hemma. För att få människor att faktiskt stanna hemma lovade regeringen att slopa karensavdraget. Som vi alla vet var det fake news. I praktiken har de anställda inte alls fått slopat karensavdrag. I stället ger regeringen en karensersättning som schabloniserats till 700 kronor före skatt, vilket innebär att de flesta löntagare får betydligt lägre ersättning under karensdagen än vad som motsvarar deras ordinarie sjuklön. Därför är det positivt att regeringen höjer ersättningen till 804 kronor.

Däremot är det Sverigedemokraternas ståndpunkt att åtgärder skyndsamt ska vidtas för att slopa karensavdraget fullt ut så att sjuklön betalas ut redan från första sjukdagen under den tid som krisen råder. Samtidigt ska arbetsgivaren kompenseras fullt ut för denna kostnad.

Dessa månader har tydligt visat att den kanske viktigaste åtgärden för att minska smittspridningen är att den som har symtom faktiskt stannar hemma. Genom att låta den enskilde bära delar av kostnaden för att åtgärden genomförs ökar risken för att fler kommer att gå till jobbet trots symtom. Sverigedemokraterna anser att karensavdraget snarast ska tas bort helt.

Herr talman! I ändringsbudgeten ökas anslaget till insatser för den ideella sektorn med 100 miljoner kronor för 2020. Satsningen syftar till att stärka civilsamhället och ge organisationer möjlighet att skala upp sin verksamhet under krisen. Satsningen är uppdelad i två delar.

50 miljoner kronor avsätts för sociala och humanitära insatser där det råder ett särskilt behov. Det kan till exempel handla om insatser för personer i hemlöshet, personer som vistas här illegalt samt andra människor i socialt utsatta situationer.

50 miljoner kronor avsätts för att motverka ensamhet hos äldre under virusutbrottet. Där kan det handla om uppsökande verksamhet på telefon för att motverka isolering, hjälp med digitala möten eller hjälp med matinköp och andra praktiska ting.

Sverigedemokraterna tillstyrker 50 miljoner kronor för att motverka ensamhet hos äldre men avstyrker övriga 50 miljoner kronor för insatser till illegala invandrare, då det principiellt är fel att subventionera illegalt uppehälle i landet och att därmed öka incitamenten att stanna för dem som inte har rätt att vistas här. Dessutom är det otydligt hur mycket av dessa 50 miljoner kronor som faktiskt skulle gå till andra grupper av hemlösa och socialt utsatta. Vi önskar att regeringen förtydligar fördelningen av stödet och återkommer med detta till riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Herr talman! Regeringen har överlag vidtagit ett antal tämligen kloka åtgärder i dessa kristider även om vi anser att man har varit, och är, extremt senfärdig i vissa fall.

Direktstödet till företag som drabbats av ett stort omsättningstapp är fortfarande inte på plats, vilket är svårt att tolka på något annat sätt än som ett direkt resultat av regeringens ovilja att stötta det privata näringslivet - samma näringsliv som skapar arbetstillfällen och står för enorma skatteintäkter. Omställningsstödet borde ha varit på plats.

Ingen kan svara på hur länge epidemin kommer att härja och fortsätta att påverka våra liv. Om ambitionen är att statsskulden ska återgå till precoronanivåer kommer ett antal tuffa prioriteringar att behöva göras framöver. Skattehöjningar påverkar tillväxten negativt, så det är det inte tal om. Vi kommer i stället att få titta på utgiftsminskningar. Det kommer att vara det realistiska verktyget.

Att i detta läge öka ett särskilt riktat anslag till just mediebranschen med en halv miljard kronor framstår som mycket märkligt. De flesta branscher, kanske undantaget livsmedelshandeln och läkemedelsbranschen, går igenom otroligt tuffa tider. Varför just mediebranschen, men inte andra branscher, ska ges ett särskilt stöd i form av ett ökat anslag framstår inte som helt genomtänkt.

Tidningsbranschen visade redan före corona att den inte är livskraftig, och ett helt nytt grepp behövs för att skapa bärkraftiga tidningar. Mediebranschen har samma möjligheter som andra företag och samma villkor för att korttidspermittera personal. Den har lägre arbetsgivaravgifter och en mycket låg momssats. Den kommer också - så småningom i alla fall - att ha möjlighet att söka omställningsstöd om man har haft ett stort tapp i omsättningen.

Sverigedemokraterna anser att stöd för att täcka de så kallade vita fläckarna när det gäller tidningsredaktioner på lands- och glesbygd är försvarbart. Det är ur en principiell synvinkel bra att de tillfälliga mediestöden breddas och når fler nyhetsmedier. Vi anser dock att de generella anslagshöjningarna är för generösa.

Vi ser ett stort behov av att prioritera andra sårbara sektorer på kulturområdet som har svårare att ställa om under coronakrisen, till exempel landets museer och kulturhistoriska besöksmål.

Herr talman! I förra veckan gick Gotlands länsmuseichef ut och varnade för att Gotlands länsmuseum hotas av konkurs. Sverigedemokraterna ser hellre att vi prioriterar extraordinärt stöd till vårt världsarv än att vi underhåller en otidsenlig tidningsbransch.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Herr talman! Ännu en debatt och en dag präglad av coronapandemin här i Sveriges riksdag och i vårt avlånga land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Jag tror att många av oss ser fram emot sommaren. Den blir inte som vanligt, men vi ser ändå fram emot den. Trots det måste vi bibehålla fokus på krisen och på att vidta de rätta åtgärderna i varje givet läge. Inte minst måste vi se den situation som vårdens och omsorgens personal befinner sig i, där de inte kan se fram emot sommaren med samma tillförsikt. De vet ju fortfarande inte i många fall om de får någon ledighet.

Här måste regeringen göra mer. Här måste kommuner och regioner göra sitt, men regeringen måste vidta ytterligare åtgärder för att se till att personalen kan få den avlastning de behöver både i sommar och över tid. Här krävs stora och viktiga reformer framöver.

Vi behöver också se till att testningen kommer igång på allvar och att de problem som finns med 21 regioners ansvar och med regeringens ansvar rättas till. Det är, herr talman, en viktig sak för att vi ska kunna möta en fortsatt pandemi.

Herr talman! Låt mig också säga något här i dag om civilsamhället. Civilsamhället och Föreningssverige finns där. Alla ideella organisationer, kyrkor, samfund, idrottsklubbar och kulturföreningar finns för barns och ungas fritid, för att kanalisera samhällsengagemang, för att erbjuda gemenskap och inte minst för att med enorm uthållighet hjälpa den som är utsatt eller i nöd. Med sina hundratusentals frivilliga och miljontals volontärtimmar bär de samhället. Civilsamhället utgör i många fall det yttersta skyddsnät som fångar upp samhällets allra mest utsatta och står för en blick som ser bortom de egna behoven.

Och de fortsätter att göra det. De har mobiliserat under den här krisen. Men pressen är också hård, för intäkterna har vikt snabbt också för civilsamhället. Många är i djup ekonomisk kris.

Civilsamhället har många gånger visat att de inte lämnar någon enda i sticket. Det är också dags för det offentliga att visa att vi inte tänker svika civilsamhället och Föreningssverige i den här krisen. Skulle det ske kan priset bli väldigt högt.

Civilsamhällets gemenskaper spelar stor roll. I kristider blir detta särskilt tydligt. Jag tänker på statsministern, som har talat med värme om föreningsliv och civilsamhälle. En statsminister som normalt sett ofta sätter likhetstecken mellan samhälle och det offentliga ser nu också civilsamhällets bidrag som en hörnsten i det starkare samhälle som vi vill bygga.

Det sociala arbete som till exempel Stadsmissionen och Hela Människan bedriver skalas nu upp för att hjälpa de människor som drabbas hårdast av pandemin, inte minst när andra verksamheter, kommunala och andra, tvingas stänga av olika skäl. Idéburna vårdgivare ställer om för att kunna bidra i krisen.

I de ändringsbudgetar vi hittills debatterat fram till i dag har civilsamhället i stort sett varit bortglömt, negligerat, inte funnits där. Det räcker inte med tack, utan det krävs också konkreta stöd. Därför är jag glad att det i dag finns ett förslag om 100 miljoner ytterligare från regeringen till civilsamhället.

Vi kristdemokrater anser att det behövs mer. Vi har drivit krav om en civilsamhällesakut för att civilsamhällets organisationer vars intäkter viker ska kunna få ett mer kraftfullt stöd. Vi anser också att även de organisationer som jobbar humanitärt och socialt med de ökade behoven under pandemin ska kunna få ett större stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Nu föreslår regeringen 50 miljoner. Det är bra. Mer krävs. Det ska gå just till dem som jobbar med humanitära och sociala hjälpbehov.

Då är det förstås svårt att inte notera föregående talare från Sverigedemokraterna, som kräver att de pengarna dras in - att Stadsmissionen, Göteborgs Räddningsmission, Hela Människan och de andra organisationer som jobbar mot de mest utsatta i samhället inte ska ha en krona eftersom de inte frågar människor som kommer till deras hjälpverksamhet om de är papperslösa eller inte. Det är värt att notera. Jag tycker att det är ynkedom.

Herr talman! Vi behöver göra mer för civilsamhället, inte mindre. Vi behöver se till att rikta större insatser till dem för att de ska klara sig genom krisen och för att de ska klara sitt viktiga uppdrag att fortsätta, med den enorma uthållighet som de nu visar, att hjälpa människor som finns i en utsatt situation oavsett varför man har hamnat i den. Det är bra att det nu kommer stöd, men det kommer också att krävas mer framöver. Det är jag helt övertygad om.

Herr talman! Vi behöver också se över övriga insatser i den här budgeten, utvärdera dem och se till att de fortsätter att uppfylla sitt syfte. Jag tänker särskilt på a-kassan och bostadsbidraget. De har lite olika syften. Det är rimligt att taket i a-kassan höjs i den här krisen på det sätt som regeringen föreslår. Det har vi inga invändningar mot. Men samtidigt är akassan en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den över tid även fortsättningsvis bidrar till en sådan omställning. Det anser vi att man behöver ha fokus på också framöver, så att man klarar att ge människor trygghet utan att samtidigt över tid bidra till mer arbetslöshet.

Vi ser också att bostadsbidraget nu höjs. Det är positivt. Det ger ökat stöd till utsatta barnfamiljer. Men också där behöver man överväga om denna tillfälliga höjning är rätt väg. Vi skulle nog hellre se att man gjorde en permanent förstärkning av bostadsbidraget. Bostadsbidragets syfte är ju att ge personer i ekonomisk utsatthet, inte minst barnfamiljer, stöd att långsiktigt klara sina bostadskostnader. Där bör man nog se ett permanent stöd tillsammans med andra reformer som en bättre åtgärd. Men det är förstås inte dumt eller dåligt att detta genomförs.

Därutöver ser vi att vi i det här läget skulle kunna göra mer när det gäller järnvägen och dess infrastruktur. Nu är det mer tomt på spåren, och då gäller det för oss politiker att försöka nyttja detta tillfälle att vidta smarta åtgärder för att rusta vårt järnvägssystem. Vi vet att det i normala tider är väldigt svårt att få till det viktiga underhållet, men nu när det är glesare skulle vi kunna göra mer för att rusta järnvägen och därmed också rusta Sverige för kommande tider.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis bara säga något om en annan av satsningarna i ändringsbudgeten. Det handlar om satsningen för att motverka äldres ensamhet.

Pandemin har satt fokus på de viktiga frågorna om social isolering och ensamhet. Det är viktigt att de organisationer som jobbar med att bryta ensamheten och isoleringen i denna pandemi får det här extra stödet, inte minst de telefonlinjer som hålls öppna för att kunna ge stöd till personer som finns i ofrivillig ensamhet.

Men jag tänker också på dem för vilka pandemin inte har ändrat förutsättningarna över huvud taget, de hundratusentals personer som redan före krisen fanns i ensamhet och isolering och för vilka besöksförbudet på äldreboendena inte spelade någon roll eftersom de fanns i en sådan ensamhet redan tidigare. Det här arbetet måste påbörjas och ske med förnyad styrka efter pandemin för att vi ska kunna bryta den ofrivilliga ensamhet som många upplever och som skapar så mycket problem i vårt samhälle, inte minst när det gäller människors både fysiska och psykiska ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation, nr 3.

Herr talman! Jag vill inledningsvis verkligen understryka det som har sagts här av andra om de fantastiska insatser som görs runt om i vårt samhälle av vård- och omsorgspersonal, av människor som utför sitt samhällsviktiga arbete och av alla andra som ser till att hålla social distans och bromsa smittspridningen. Nu handlar det verkligen om att inte riktigt andas ut utan att mer hålla ut. Vi är inte igenom den här krisen ännu.

Sedan virusutbrottet har riksdag och regering tagit ansvar för Sverige och snabbt fattat en lång rad viktiga beslut. Det är historiska krispaket och ändringsbudgetar med åtgärder för ungefär 245 miljarder kronor som satts på plats - åtgärder som bromsar smittspridning, som stärker hälso- och sjukvården, som värnar svenska jobb och företag och som stärker tryggheten och möjligheten till omställning för den som blir arbetslös.

Redan den 11 mars meddelade regeringen att staten skulle stå för alla extraordinära vård- och omsorgskostnader med anledning av coronaviruset. Nu tillför vi ytterligare 2 miljarder kronor för att kompensera kommunsektorn. Sammantaget är 5 miljarder kronor avsatta för att säkerställa bland annat resurser för extra materialåtgång, smittspårning och högre kostnader för personal. Behövs det mer pengar kommer vi också att skjuta till ytterligare resurser på det här anslaget. Budskapet till alla kommuner och regioner är glasklart: Pengar ska inte, får inte och kommer inte att stå i vägen för sjukvårdens och omsorgens viktiga arbete.

För att ytterligare hindra smittspridning och för att fler ska stanna hemma vid sjukdom förlängs nu karensersättningen. Ersättningen höjs också från 700 till 804 kronor om dagen.

Herr talman! Vi står mitt i en hälsokris där vi gör vårt yttersta för att värna liv och hälsa och stötta upp hälso- och sjukvården. Men den ekonomiska krisen som vi nu ser runt om i världen har också slagit hårt mot svensk ekonomi. Prognoserna framåt är osäkra, och vi vet ännu inte när krisen är över. För att lindra de ekonomiska effekterna av pandemin har vi infört många olika åtgärder, till exempel korttidspermittering som nu omfattar en halv miljon svenska anställda. Över 25 miljarder kronor har betalats ut från Tillväxtverket, och det är 5 miljarder mer än när jag stod här för en vecka sedan.

För att ytterligare hjälpa i grunden livskraftiga svenska företag att övervintra krisen ska vi införa ett omställningsstöd, och vi har sänkt arbetsgivaravgifterna under fyra månader. För att ytterligare lyfta av kostnader för arbetsgivare förlängs nu statens ansvar för sjuklönekostnaderna. Även det slopade kravet på läkarintyg förlängs.

För att stärka likviditeten har regeringen i nuläget ställt ut krediter och garantier på 560 miljarder kronor. För att kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital och öka möjligheterna att låna för små och medelstora företag förstärks kapitaltillskottet till Almi med ytterligare 400 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Vi vet att coronaviruset har slagit särskilt hårt mot vissa branscher. Vi har sedan tidigare gett stora tillskott till kultur och medier, och i dag förstärker vi satsningen för de annonsberoende medier som snabbt har sett sina intäkter vika.

För att säkerställa en fungerande journalistisk i hela landet tillförs ytterligare 500 miljoner kronor i stöd till allmänna nyhetsmedier under 2020. I Sverige vill vi att journalisterna ska granska den här krisen. Vi vill inte att journalisterna ska korttidspermitteras, utan de ska granska vad vi makthavare och beslutsfattare gör. I Sverige riktar vi inte udden mot journalistiken, utan vi stöttar den så att den kan göra sitt viktiga jobb i vår demokrati.

Därtill stärker vi också den ideella sektorn, som Jakob Forssmed talade om alldeles nyligen, med 100 miljoner kronor för dem som jobbar med stödverksamhet för de allra mest utsatta i samhället och för att vi ska kunna motverka äldres isolering och ensamhet.

Herr talman! Trots historiskt stora och kraftfulla åtgärder kommer vi inte att kunna rädda alla jobb. Det har vi inte kunnat göra - det har vi sett därför att arbetslösheten ökar. Därför har vi sedan tidigare sänkt trösklarna till arbetslöshetsförsäkringen så att den ska kunna omfatta fler, och samtidigt har taket höjts.

För att ytterligare stärka den ekonomiska tryggheten höjs nu den högsta inkomstrelaterade ersättningen efter de första 100 dagarna från 760 till 1 000 kronor om dagen. För att särskilt nå ekonomiskt svaga hushåll införs ett tilläggsbidrag för de barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag. Det ska gälla året ut.

Coronakrisen har särskilt synliggjort det svåra bemanningsläge som vi har i äldreomsorgen och som man också står inför framöver. Jag vet att de som drar ett tungt lass nu vid frontlinjen mest av allt behöver fler kollegor för att långsiktigt orka fortsätta sitt arbete. Därför gör vi ett äldreomsorgslyft där man får möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Därför bygger vi ut yrkesvux med 5 000 helårsplatser. Målet är att skapa fler möjligheter att heltidsanställa personer som redan är i yrket och skapa en bättre omsorg. De som nu tar den här chansen att växla yrke och fortbilda sig väljer ett av våra viktigaste framtidsyrken.

Förutsättningarna på svensk arbetsmarknad har dramatiskt förändrats och kommer att fortsätta att göra det över tid. Utbildning är för många en nödvändig nyckel för att kunna etablera sig på eller återkomma till arbetsmarknaden när krisen väl är över. Vi ser redan nu hur fler söker sig till högskolor och universitet. Därför för vi till mer resurser för att man ska kunna erbjuda fler studieplatser.

Vi vill också underlätta för fler att ta del av studiestartsstödet. Mer resurser tillförs för korta kurser som möjliggör för personer som har gått ned i arbetstid att ta chansen att fortbilda sig och ombilda sig. Även folkbildningen förstärks i den här propositionen.

Utbrottet av det nya coronaviruset har ändrat förutsättningarna för att bedriva undervisning i grund- och framför allt gymnasieskolan. Ökad sjukfrånvaro och mer av distansstudier är två exempel som för många elever har gjort det svårare att nå kunskapskraven. Därför öronmärks pengar för att skolorna ska kunna erbjuda lovskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

För att stärka upp välfärden har vi hittills under 2020 tillfört ett historiskt stort tillskott på 26 miljarder kronor i generella bidrag. Utöver detta tillför vi nu 3 miljarder ytterligare till regionerna för att de ska kunna upprätthålla den viktiga kollektivtrafiken då de har sett stora tapp i biljettintäkter de senaste månaderna. Inte minst är det viktigt för att vi ska kunna säkerställa att människor i samhällsbärande yrken ska kunna ta sig till sina arbeten.

Flera talare här har lyft fram att eftersom resandet har minskat är det ett gyllene tillfälle att göra insatser i vår infrastruktur och tidigarelägga satsningar på vägunderhåll och banarbete. Sådana förslag finns också med i den här propositionen. Det skapar både sysselsättning här och nu och bygger och förbättrar vår infrastruktur långsiktigt.

Herr talman! Det är som sagt historiska krisåtgärder som vi har presenterat. Bara dagens beslut beräknas kosta 23,7 miljarder kronor. Tack vare en rekordlåg statsskuld och urstarka statsfinanser har vi skapat buffertar som nu ger utrymme för stora investeringar och stödåtgärder. De åtgärder som vi sätter på plats i dag bidrar till bromsad smittspridning, stärker sjukvården, värnar svenska jobb och företag och stärker tryggheten och möjligheten till omställning för den som har blivit arbetslös.

Krisen kommer vi naturligtvis att ta oss igenom. En vacker dag är det mer som vanligt än vad det är i dag, och då ska vi sätta ny fart på Sverige igen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Då står vi här igen och ska debattera och sedermera fatta beslut om ännu en extra ändringsbudget. Det har blivit mycket av den varan, men vi kan konstatera att Sveriges politiska processer under den här våren har visat sig från sin bästa sida. Visst har det funnits olika åsikter, och visst finns det nu reservationer med idéer om saker man borde göra mer eller mindre av, men detta har inte stoppat denna kammare från att agera mycket snabbt och mycket kraftfullt. De saker som måste komma på plats har kommit på plats så snabbt, rakt och enkelt som möjligt. Det är väldigt positivt.

Den extra ändringsbudget som i dag debatteras är något av ett potpurri med flera olika viktiga insatser på ett flertal olika områden. Det handlar om att vi fyller på åtgärder som har vidtagits tidigare. Det har redan av denna kammare tagits stora beslut när det gäller att bygga ut antalet utbildningsplatser och så vidare, och nu tas det ytterligare beslut i den riktningen så att alla de som nu ser denna ekonomiska nedgång som en chans att utbilda sig och kanske byta karriär har goda möjligheter till detta när det gäller platser, studiestöd och liknande.

Vi har tidigare stärkt upp Almi Företagspartner, som är en viktig del i den svenska kapitalförsörjningen för inte minst små och växande företag. Nu fyller vi på ytterligare för att framför allt Almi Invest ska kunna agera med ägarkapital och fylla på där man redan är delägare och även kunna gå in i nya typer av bolag där det finns stor potential men man behöver stöd från det statliga riskkapitalförsörjningssystemet. Därför stärks Almi ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Vi fyller också på och uppdaterar beräkningarna när det gäller till exempel det sjukvårdslöfte som ju var ett av de första mått och steg som togs i denna coronahantering och där vi gjorde klart att kommuner och regioner inte behöver tacka nej till någon enda motiverad åtgärd när det gäller att hindra, fördröja eller motverka smittspridning. Staten tar de kostnaderna rakt av, och prislappen för detta har vuxit i ett antal omgångar och kommer sannolikt att växa igen. Men vi fyller på med ytterligare pengar för att tydliggöra att det löftet är fullt finansierat. Kommuner och regioner kan planera sin testning, sin sjukvård och liknande sådana åtgärder i full trygghet gällande att staten tar hand om de extraordinära prislapparna.

Under denna debatt och denna vår har ett flertal företrädare från, gissar jag, alla partier fört resonemang på temat: Det vi alltid har tyckt tycker vi fortfarande, och det är än viktigare på grund av coronakrisen. Vi har tyckt det i decennier. Coronakrisen visar bara att vi har haft rätt hela tiden.

Jag har också några sådana punkter och skulle kunna tala om civilförsvar, livsmedelsförsörjning och annat. Men det är nästan mer intressant att titta på vilka nya slutsatser man har dragit eller vilka åtgärder man har medverkat till att få på plats som kanske inte ligger helt och hållet i mittfåran av partiprogrammet. Jag skulle vilja ta några sådana exempel.

I vanliga fall anser Centerpartiet att vi ska ha en stram a-kassa som leder till och är en del av en arbetslinje. Nu har vi medverkat i ett flertal steg, varav vi tar ett i dag, mot att göra a-kassan bredare och mer generös. Det är rätt sak att göra, precis som att det är rätt att stärka upp bostadsbidraget. Inte heller det är en fråga som Centerpartiet kanske har förfäktat allra mest. Det handlar om att på alla plan skapa den samhälleliga trygghet vi talar om.

För människor med tajta inkomster är det tufft att få budgeten att gå ihop. Det är värre än någonsin att behöva sitta med den typen av oro under pågående coronakris. Det här är också en period då extratimmarna på jobbet som kanske löser budgeten dras in. Det finns en större osäkerhet än någonsin vad gäller hur man ska klara försörjningen. Då är det rätt och riktigt att vi ser till att bidra med den trygghet vi kan genom att, som vi gör i dag, fylla på när det gäller a-kassa och ett mer generöst bostadsbidrag. Det är rätt saker att göra. Det är inte Centerpartiets viktigaste prioriteringar i alla lägen. Men här och nu är det rätt saker att göra.

Jag ska ta ett annat exempel. De senaste fem sex åren har centerpartister stått i denna talarstol och på många andra platser och förfäktat vikten av att dra ned på de specialdestinerade statsbidragen och att satsa på generella bidrag som kommuner själva kan prioritera. Nu går vi fram med ett nytt temporärt specialdestinerat bidrag på 3 miljarder för regionernas kollektivtrafik. Varför då?

Det handlar om att stärka upp de centrala samhällsfunktionerna, och kollektivtrafiken, som regionerna ser till rullar, måste fortsätta fungera. Men den prioriteringen är givetvis svårare än någonsin för regionerna, eftersom de också måste prioritera nya extraordinära sjukvårdskostnader. För att den prioriteringen och för att upprätthållandet av den samhällsfunktionen ska fungera så bra, rakt och enkelt som möjligt är det därför rätt med ett specialdestinerat bidrag direkt till den samhällsfunktionen, till kollektivtrafiken. Det är ett specialdestinerat bidrag. Det är i normalfallet dåligt. Men just nu är det rätt sak att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Det tredje och sista exemplet är det förhöjda presstödet. I normalfallet är det inte en av våra viktigaste prioriteringar. Men vi vet att tidnings- och mediebranschen var mycket pressad redan tidigare. Vi vet också att passivitet från politikens sida skulle innebära avveckling och nedstängning av ett antal framför allt regionala tidningar under brinnande coronakris.

Det är ett sämre läge än någonsin för en sådan utveckling och för att inte göra någonting. Samhällelig ro och samhälleligt lugn kräver en vital journalistik runt om i landet. Det är alltid viktigt att ha det. Men det är viktigare än någonsin att se till att det inte är under pågående pandemi och kris som landets landsortspress ska duka under. Den behövs tvärtom mer än någonsin, och förhoppningsvis ska vi lösa problemet inte bara temporärt utan också på ett mer permanent sätt. Här och nu är det rätt sak att göra att gå in med en extraordinär satsning, inte minst för våra lokaltidningar. Den viktiga samhällsfunktionen måste och förtjänar att finnas kvar i dessa mycket tuffa tider.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och återgår till arbetet. Jag misstänker nämligen att det här inte är den sista extra ändringsbudgeten vi debatterar i närtid.

Herr talman! När året började stod det klart att det planerades omfattande nedskärningar i välfärden. Därför tog Vänsterpartiet tre veckor in på det här året initiativ till en extra ändringsbudget. Den gick så småningom igenom här i kammaren. Vi förhandlade med Moderaterna och Kristdemokraterna.

För en vecka sedan tog vi ett nytt initiativ för att pressa fram nya pengar till välfärden. Det pågick nämligen fortfarande nedskärningar runt om i landet. Då meddelade regeringen tillsammans med sina samarbetspartier att man skulle tillskjuta 6 miljarder till. Trots det vet vi att det fortfarande pågår nedskärningar där ute.

Till skillnad från moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater - jag förmodar att också centerpartister och liberaler vill fortsätta sänka skatter - tror inte vi att välfärden kan finansieras genom trolleri. Vi menar att det är helt rimligt att människor som har tjocka plånböcker och stora rikedomar kan bidra mer så att vi kan få ett värdigare och mer jämlikt samhälle.

Till skillnad från Centerpartiet tycker vi även när det inte är coronakris att det är viktigt att människor inte är fattiggjorda utan får värdiga levnadsvillkor. Därför är det rimligt med en förhöjd a-kassa och att göra den mer tillgänglig för fler. När man mister jobbet ska det väl inte vara på det sättet att man inte ska vara kvalificerad för a-kassa. Det är självklart att vi ska ha en värdig och trygg a-kassa med god ersättningsnivå för människor som förlorar jobbet. Vår ingång är att människor vill bidra till samhällsbygget. De allra flesta gör också så gott de kan i det.

Under debatten och under den tid vi har levt med corona har det ofta pratats om hjältar i vård och omsorg. Det är bra. Det är bra att man lyfter fram deras arbete och synliggör deras insatser. Men låt mig konstatera att de insatser som görs nu är insatser som har gjorts också tidigare. Visst är det nu under starkare press och större stress, och det är ett väldigt viktigt och centralt arbete för hela samhället. Men det är det också till vardags.

De gamlas omsorg är central för hela välfärdsbygget, inte minst ur ett feministiskt perspektiv. Vi kvinnor arbetar ofta inom äldreomsorgen. De gamla som tas om hand är också ofta äldre kvinnor. De har nämligen tidigare tagit hand om sina äldre män. Likadant är det med vården. Där kämpar man. Och det har man gjort länge, med alltför få resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Herr talman! Jag tänker ägna större delen av mitt anförande åt just äldreomsorgen. Äldreomsorgen är den kommunala verksamhet som har haft mest omfattande nedskärningar under längst tid. Det som den behöver är resurser. Det är resurser för att motverka delade turer, minutjakt, stress, dåliga arbetsvillkor och en ständig press.

Jag har tillbringat mycket tid med att praktisera i äldreomsorgen under de år jag har varit kommunalråd men också som riksdagsledamot. En gång i tiden jobbade jag också i äldreomsorgen. Jag har valt att göra praktiken för att skapa mig en egen bild av läget i äldreomsorgen. Den kan lätt sammanfattas så här: De anställda säger "Vi gör ett väldigt viktigt arbete. Vi uppskattar och gillar vårt arbete. Men vi har väldigt dåliga arbetsvillkor. Vi har dåliga löner, och vi har alltför lite tid att utföra den omsorg som faktiskt skulle behövas. Det är en ständig jakt på tid. Vi är för få."

När jag pratar med de gamla säger de: "Vi uppskattar mycket dem som kommer hit. De är väldigt många, och de är alltid stressade. Vi önskar att de hade mer tid, för vår skull men också för deras egen skull."

Jag ska ge några exempel på hur det kan se ut när det inte är kris. Jag praktiserade i en kommun där två undersköterskor under arbetstid tre gånger per dag åkte tio mil, fem mil dit och fem mil tillbaka, men kommunen hade ingen budget för att finansiera de resorna. Man fick alltså inte betalt för den tid man satt i bilen.

I samma kommun sa cheferna: När vi får vår budget vet vi redan från början att den inte räcker året ut.

I en annan kommun sa chefen: Vi vet att vår budget inte räcker till - den räcker inte till telefonkostnaderna eller till bensinkostnaden för bilarna, och vi kommer inte att ha råd med vikarier.

I en kommun som jag besökte hade man haft fortbildningsstopp i flera år, i en annan i ett år. Det är så det ser ut.

Jag pratar ofta med undersköterskor när jag är ute. De berättar om delade turer. De kan åka hemifrån vid halv sju på morgonen och komma hem vid tio-elva på kvällen. Samtidigt har de fått sitta på jobbet i tre timmar mitt på dagen och vänta. Under den tiden har de inte hunnit åka hem, men de kanske har kunnat ta en promenad, ätit lite grann och funderat på livet eller vad de ska göra på jobbet - obetalt, så klart. De är borta 13 timmar från hemmet och har betalt för kanske halva den tiden eller några timmar till. Så ser arbetsvillkoren ut i äldreomsorgen.

Vi kan se att 25 procent av de anställda har tillfälliga anställningar. 20 procent är timanställda. Här i Stockholm ser det betydligt värre ut än genomsnittligt. Det är borgerligt styrda kommuner. Danderyd, en lågskattekommun, är värst. Där är 43 procent av dem som arbetar i äldreomsorgen timanställda. Kan en sådan verksamhet, en välfärdsverksamhet som är central, anses som viktig politiskt om man misshandlar den på det här sättet? Jag skulle vilja säga nej.

Nyligen kunde vi i tidningarna läsa om ett privat bolag som ansåg att två anställda nattetid kunde ta hand om 50 gamla. En sådan verksamhet anses inte vara tillräckligt viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Jag hoppas att corona har fått fler att inse hur viktig äldreomsorgen är för vårt samhälle. Äldre ska alltid ha en värdig omsorg. Stressen, jakten på minuter, de delade turerna och de dåliga arbetsvillkoren måste få ett slut.

Det förslag om en utbildningssatsning som finns i den här budgeten tycker jag är väldigt bra. Det var ett förslag som vi hade i vår budget i höstas och som vi återigen förde fram under corona. Den är bra, men den kommer att vara för liten eftersom det behövs 150 000 fler anställda för dagens kvalitet i välfärden fram till 2030.

Jag tycker också att det är bra att man förändrar studiestartsstödet och gör det tillgängligt för fler. Det är en insats som egentligen skulle behöva vara permanent. Fler behöver läsa, för vi vet att just arbetslöshet ofta orsakas av att man har för kort utbildning. Det är också bra att man kan ställa om mitt i ett yrkesliv och ha förutsättningar och möjligheter att läsa vidare. Därför är det bra att regelverket för studiestartsstödet ändras, men det borde vara permanent.

Det är också bra att man ökar järnvägsunderhållet. Det föreslog vi för någon månad sedan. Det skulle behöva vara större, men det är i rätt riktning.

Det är bra att man höjer ersättningen under karensdagen - ett karensbidrag som höjs. Men man har inte avskaffat karensavdraget, som man påstår sig ha gjort.

Till sist vill jag bara instämma i Jakob Forssmeds ord "ynkedom" om Sverigedemokraternas inställning till civilsamhällets insatser och när det gäller vilka människor som får ta del av insatserna. Jag vill också säga att jag tycker att det är bra att civilsamhället får mer resurser, men det behövs mer. Det är en omfattande kris som drabbar civilsamhället, och framför allt de människor som de hjälper och finns till för, väldigt hårt. Men detta får vi återkomma till.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, och Vänsterpartiet har också ett särskilt yttrande.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Jag känner en enorm stolthet över Sverige som välfärdsnation och välfärdssamhälle. När jag på morgonen lämnar min son på förskolan hemma i Skåne och senare på dagen behöver besöka vårdcentralen eller när jag ringer mina gamla föräldrar hemma i Småland och vet att de har tillgång till omsorg och sjukvård när det behöver det känner jag hur vårt välfärdssamhälle faktiskt levererat.

Särskilt i den här krisen har vårt välfärdssamhälle verkligen levererat. Sjukvården har mött en anstormning av patienter. Människor har kunnat känna sig trygga i hela sjukvården. Men omsorgen om de äldre har inte fungerat som den borde.

Herr talman! När jag tänker på vårt välfärdssamhälle och reflekterar över krisen och vad som sker just nu har en sak blivit väldigt tydlig för mig: Vi ser hur kommuner och regioner nu har väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop. Varför är det så? Ja, inte är det för att för att man själv har sagt upp personal. Tvärtom har många regioner och kommuner anställt fler under krisen. Men det som har hänt är att företag har gått i konkurs och att företag har varslat och sagt upp medarbetare. När arbetslösheten går upp och sysselsättningen går ned slår det med klinisk precision in i kommunernas och regionernas budgetar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Det är naturligtvis vår uppgift i den här kammaren att se till att kommuner och regioner under krisen inte behöver säga upp medarbetare i vården. Sjuksköterskor, förskollärare, lärare och läkare ska naturligtvis ha kvar sina jobb även om det är en coronakris.

Men detta visar också att det som bygger vårt välfärdssamhälle är att vi har full sysselsättning. Det är att företagen anställer och att småföretagare och företagare varje dag går till jobbet och kämpar och bygger sina livsverk och drömmar. På det sättet bygger de vår gemensamma välfärd. Utan företag stannar Sverige. Det är företagare som bygger vår gemensamma välfärd. Det tycker jag är en tydlig lärdom av krisen.

Herr talman! Ska vi ha det välfärdssamhälle som jag tycker så mycket om och som har visat sig stå relativt starkt under krisen bygger det på att människor arbetar. Det bygger på att vi kan undvika masskonkurser och massarbetslöshet. Det bygger på att företag kan anställa. Det finns alltså en koppling mellan välfärdssamhället, jobben och företagen.

Därför är den här budgeten väldigt viktig, för den innehåller just dessa element. Den innehåller satsningar på välfärden och riktade satsningar till kollektivtrafik, men den innehåller också lättnader för Sveriges företagare. Det slopade sjuklöneansvaret förlängs, vi gör riktade satsningar på mindre företag genom pengar till Almi Invest, och vi stärker välfärden genom utbildningsinsatser som ökar medarbetarnas kompetens och kunskap, vilket kommer de äldre till del genom högre kvalitet.

Herr talman! Vi har under den här krisen gemensamt i Sveriges riksdag arbetat brett över blockgränserna. Från Liberalernas sida tar vi ansvar, och vi ser med glädje på att fler partier tar ansvar i den här krisen. Det är viktigt. Det är ett styrkebesked för svensk politik och något vi ska bära med oss framöver.

När vi nu tar ansvar för Sverige och gör vårt yttersta för att se till att säkra jobben och välfärden är det också viktigt att vi ser att vi kommer att behöva göra mer. Detta är en av många budgetar som vi behandlar. Jag ser framför mig att vi bör behandla fler. Vi kommer att behöva göra mer för att säkra välfärden och undvika konkurser och massarbetslöshet. På det sättet står vi upp för devisen att vårt välfärdssamhälle bygger på att vi har företagare. Utan företagare stannar Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)