En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Fru talman! Vi ska nu debattera finansutskottets betänkande nr 12, med det uppfordrande namnet En ny reglering för tjänstepensionsföretag. För tydlighetens skull vill jag redan här och nu yrka bifall till förslaget i finansutskottets enhälliga betänkande.

Detta är ett betänkande som har sin bakgrund i ett EU-direktiv om tjänstepensionsinstitut, det så kallade andra tjänstepensionsdirektivet. Både det första och det andra tjänstepensionsdirektivet är steg på vägen mot en harmonisering av den inre marknaden när det gäller tjänstepensioner. Det handlar om verksamhet och tillsyn över aktörerna samt om en ny typ av institut, så kallade tjänstepensionsföretag.

Med detta sagt och med denna torra, lätt akademiska prosa i bagaget - vad handlar det om egentligen? Jo, det handlar om villkor och spelregler för tjänstepension och för tjänstepensionsmarknaden i Sverige.

Tjänstepensionen är ett komplement till den allmänna pensionen. Ja, så är det. Den är ett mycket viktigt komplement, vars betydelse relativt sett tenderar att öka sett till den ekonomiska helheten för väldigt många av dagens och morgondagens pensionärer.

Tjänstepensionen är för de allra flesta i Sverige ett resultat av att man arbetat under kollektivavtal. För den som arbetar under kollektivavtal ingår tjänstepensionen som en viktig del av anställningsvillkoren.

Här skiljer sig Sverige i mångt och mycket från flertalet av medlemsstaterna i EU genom att det är arbetsmarknadens parter som överenskommer om såväl innehållet i som utformningen av tjänstepensionen. Det är en väsentlig del av det vi brukar kalla för den svenska modellen, en modell som har tjänat oss väl. Genom den utformning som parterna har givit tjänstepensionen har vi exempelvis undvikit negativa inlåsningseffekter på den svenska arbetsmarknaden.

Farhågan i dag är väl snarast att en allt större grupp människor i Sverige arbetar på arbetsplatser som saknar kollektivavtal och därmed med stor sannolikhet saknar avtal om tjänstepension. Det innebär att man arbetar under betydligt sämre villkor. Deras framtida pensionssituation kommer att bli ytterst problematisk.

Fru talman! Det faktum att innehållet i och omfattningen av den helt dominerande delen av den svenska tjänstepensionsmarknaden i väsentlig mån hanteras av arbetsmarknadens parter har också präglat beredningen av detta betänkande. En marknad som byggts upp under lång tid, efter ofta långa och svåra förhandlingar mellan parterna, har skapat lite speciella förutsättningar. Såväl regeringen som finansutskottet har därför insett behovet av att lyssna och ta in synpunkter från branschen och från arbetsmarknadens parter. Det sättet att arbeta med frågan har lett fram till att vi i detta betänkande i bred enighet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. Därmed genomförs EU:s andra tjänstepensionsdirektiv i svensk lag.

Fru talman! Detta innebär också att ett enigt utskott formulerar tillkännagivanden till regeringen i fyra tydliga punkter.

För det första handlar det om solvensregleringen, det vill säga de kapitalkrav som ska ställas på tjänstepensionsföretagen.

För det andra handlar det om informationsgivningen, där arbetsmarknadens parter har tagit och tar ett stort ansvar. Avtalsfrihet bör gälla för informationskraven enligt den nya lagstiftningen.

För det tredje handlar det om egenföretagares försäkringar, där den option som finns i det andra tjänstepensionsdirektivet bör användas.

För det fjärde handlar det om behandlingen av den försäkringsklass som kallas tilläggsförsäkringar, där anpassningar bör göras för att regelverket ska bli ändamålsenligt.

Jag tycker att det är bra och en styrka att det är ett enigt utskott som nu lägger fram detta förslag. Det är ett förslag som kan bidra till att framtidens tjänstepensioner blir det de ska vara: ett löfte om framtida utbetalningar till dem som arbetar i dag. Det visar, tycker jag, också på en förmåga att på ett bra och konstruktivt sätt hantera frågor som ibland är lite knepiga såväl tekniskt som politiskt. Det tycker jag att vi har gjort i det här fallet.

Därför, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Med all rätt har kritiken varit hård mot regeringens förslag till en ny reglering för tjänstepensionsföretag. Regeringens proposition bygger i grunden på ett EU-direktiv med syftet att skapa en inre marknad för tjänstepensionsföretag. Direktivet ska nu införlivas i svensk lagstiftning. Men det är inte EU-direktivet som det har varit fel på, utan det är genomförandet i svensk lag som har uppvisat stora brister.

Regeringens proposition står i strid med EU-direktivets syfte och skulle innebära en omotiverad och kostsam överreglering. Genomförandet är kraftigt försenat, och den fleråriga lagstiftningsprocessen har varit en minst sagt vinglig resa. Problemet är att regeringen hade önskemål om att genomföra direktivet på ett mer omfattande sätt än vad direktivet kräver. Förslaget skulle öka kostnaderna för tjänstepensionsföretagen, vilket i sin tur skulle leda till sämre pensioner för flera miljoner svenska arbetstagare.

Mot detta genomförande har arbetsmarknadens parter, som genom sina kollektivavtalade tjänstepensionslösningar är dominerande aktörer på tjänstepensionsmarknaden, protesterat. Samtidigt lyckas inte heller förslaget slå vakt om den fria konkurrensen på den svenska tjänstepensionsmarknaden.

På ett antal punkter behöver förnyade överväganden göras för att säkerställa en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapitalet och ett fullgott skydd för pensionärerna.

För det första behöver det säkerställas att solvensregleringen får rätt effekt. Den nya regleringen måste alltid utgå från de långsiktiga investeringsperspektiv som kännetecknar den tjänstepensionsverksamhet som kommer att drivas av företagen. Om regleringen blir för sträng kommer detta att kunna sänka nivån för framtida pensionsutbetalningar.

Detsamma kan ske om det införs omotiverade begränsningar i fråga om vilka marknader tjänstepensionsföretagen kan investera på. Det är angeläget att frågan analyseras ytterligare för att undvika att kraven för tjänstepensionsföretagen blir alltför långtgående. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ytterligare förslag när det gäller solvensregleringen för tjänstepensionsföretag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

För det andra bör den nuvarande ordningen för informationsgivning, där arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar för lämnandet av information till företag och enskilda, inte rubbas i den nya regleringen. Den avtalsfrihet som finns på tjänstepensionsområdet för arbetsmarknadens parter bör komma till tydligt uttryck. Avtalsfrihet bör råda när det gäller informationskraven enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag och enligt lagen om försäkringsdistribution. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag till lagbestämmelser av denna innebörd. Riksdagen bör ge regeringen även detta till känna.

För det tredje bör förnyade överväganden göras när det gäller reglerna om egenföretagares försäkringar. Ställningstagandet i frågan om möjligheten att använda optionen i andra tjänstepensionsdirektivet att räkna egenföretagares försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar bör omprövas. Regeringen bör därför skyndsamt utreda möjligheten att använda den optionen och återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

För det fjärde, fru talman, måste fler anpassningar göras när det gäller behandlingen av försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i lagstiftningen för att regelverket ska bli ändamålsenligt för den typen av försäkringar. Företag som meddelar tilläggsförsäkringar ska inte i praktiken utestängas från tillträde till den nya regleringen för tjänstepensionsföretag. Regeringen bör därför skyndsamt analysera frågan ytterligare för att undvika att sådana effekter uppkommer och återkomma till riksdagen i denna fråga. Analysen bör särskilt ta sikte på solvensregleringen. Även detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Fru talman! När jag läste propositionen och remissvaren var det väldigt svårt att förutse vad som sedan skulle komma. När man tog del av remisssvaren verkade det rätt lugnt. Visst är propositionen tekniskt svår, och många delar är väldigt svåra att sätta sig in i. Men det verkade inte finnas något utbrett missnöje i remissvaren. Från Vänsterpartiets sida tänkte vi: Vi behöver inte motionera. Det här verkar lugnt. För oss är det viktigt att parterna är med i sådana förändringar. Men sedan brakade det loss.

Finansinspektionen ville egentligen att man skulle ta del av deras föreslagna regelverk i god tid så att lagstiftningen skulle finnas på plats. Den hade gjort en tolkning av propositionen som gjorde att parterna på arbetsmarknaden gick samman och uttryckte sin oro och sitt missnöje och begärde att propositionen skulle dras tillbaka.

Som det har framkommit vid de träffar vi har haft med parterna var egentligen deras enda missnöje med propositionen att man inte fick fortsätta med egenföretagares försäkring på det sätt man tidigare hade gjort. Det var Finansinspektionens tolkning av propositionen som gjorde att de lade fram missnöjet och krävde flera ändringar.

Då vi liksom de flesta är en stark försvarare av den svenska modellen blev det självklart väldigt allvarligt när parterna gick ut och så starkt fördömde förslagen. Det gällde inte längre enbart egenföretagarnas avtal om tjänstepension utan också informationsgivningen och kanske framför allt kapitaltäckningskraven. Det hade helt ändrat förutsättningarna för parternas arbete och för bolag med tjänstepensioner. Man menade att det skulle påverka löntagarnas tjänstepension i väldigt negativ riktning.

En process inleddes då både utanför och i utskottet för att kunna finna en lösning som parterna skulle känna sig trygga med och som framför allt handlar om att säkra ett bra utfall av tjänstepensionen. Det är 90 procent av landets löntagare som har tjänstepension genom kollektivavtal. Processen i utskottet har därför varit utöver det vanliga. Precis som sas här tidigare tycker jag att vi har haft en väldigt bra process tillsammans för att finna lösningar. Vi har verkligen visat på att både utskottets arbete och demokratin fungerar väldigt väl.

Att utskottet på detta sätt har flera utskottsinitiativ i ett betänkande är inte riktigt vanligt. Att man från regeringens sida dessutom tar fram en förordning visar att man menar väldigt mycket allvar med de föreslagna förändringar som vi nu har att ta ställning till. Parterna har inför utskottet också förklarat sig nöjda med betänkandet, utskottsinitiativen och de utfästelser som regeringen har gjort. Självklart kommer utskottet att följa upp arbetet.

Jag vill egentligen framföra två saker. Utskottet har haft en väldigt bra process och lyckats lösa en väldigt svår situation. Jag vill också säga: Se till att era arbetsgivare har kollektivavtal. Det är den säkraste pensionsförsäkring ni någonsin kan få.

(Applåder)

Fru talman! En trygg pension, få saker är viktigare när vi ser till hela livet än just det. Vi har i Sverige ett system där arbetsmarknadens parter tar ansvar för att vi ska kunna känna oss trygga med att pensionen den dagen det blir aktuellt finns där som stöd i livets sista år. Det är en ordning som har tjänat oss väl och som vi ska bevara.

För att säkra pensionerna finns det omfattande regler som styr. Bland annat regleras vilka risker som pensionsföretagen får ta med alla våra gemensamma pengar. Det är oerhört viktigt. I dag är regelverket ett lapptäcke av olika regler som ger en sammanfattningsvis otydlig bild som inte är lätt att följa.

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Med det regelverk som vi diskuterar i dag moderniserar vi och för samman ett antal regler så att det blir mer tydligt och de får en uppdatering. Det kommer att göra regelverket tydligare och säkrare för framtiden.

Det har varit en oerhört lång process. Det förhandlades i EU en gång av finansmarknadsminister Peter Norman. Det säger någonting om historiken. Reglerna kommer att vara fullt genomförda först 2032. Det beror på att de är oerhört omfattande och att förutsägbarhet är A och O för den här typen av regler.

Under alla dessa år har det varit en omfattande dialog framför allt med arbetsmarknadens parter. Trots detta blev det, som Ulla Andersson mycket väl beskrev, ett antal frågor som uppkom under utskottets beredning. Det är ovanligt. Det har ställt höga krav på många. Det har handlat om god dialog med parterna i utskottet och dialog mellan riksdag och regering.

Precis som Ulla Andersson sa är min bild att riksdagen här har visat styrka. Vårt dialogbaserade arbete i Sverige har visat vad vi kan leverera när vi pratar med varandra. Vi är många som ska vara stolta över detta.

Det kvarstår arbete. Regeringen ska skyndsamt återkomma med förändringar kopplade till kapitalkrav, egenföretagare, möjligheten att reglera informationsgivning och tilläggsförsäkringar. Regeringen kommer att arbeta hårt för att återkomma skyndsamt, precis som riksdagen och utskottet vill.

Det finns en övergångsperiod. Det gör att de nya pensionsföretag som kommer att bildas kommer att ha reglerna på plats i god tid även om det nu blir några månaders fördröjning med de sista detaljerna. Jag har också förstått att arbetsmarknadens parter är lugna med att tydligheten kommer att finnas på plats i tid.

Ulla Andersson har gjort en mycket ärlig och rättfram beskrivning av arbetet. Det är värt att notera att inget av oppositionens partier valde att lägga fram följdmotioner. Det måste tolkas som att initialt när propositionen kom till utskottet var alla nöjda. Sedan kom det i ett sent skede ny information. Den nya informationen har vi hanterat på ett ansvarsfullt och dialogbaserat sätt. Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)