Det civila samhället, inklusive trossamfund

Det civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! Det goda samhället skapar vi tillsammans. Moderaterna anser att en del av svaren på de utmaningar som vi ser i samhället finns i ett systematiskt fördjupat och förbättrat samarbete mellan olika delar av det offentliga samhället och det civila samhället. Detta kräver tydliga politiska signaler och är ett prioriterat och viktigt område.

Jag tittade lite i gamla motioner kring betänkanden om det civila samhället och trossamfunden och fann en motion från 2009 där alliansregeringens partier lade fram en ny politik för det civila samhället vars syfte var att lyfta fram det civila samhällets stora betydelse, utveckla och tydliggöra relationen mellan staten och det civila samhället samt ta ett helhetsgrepp om generella frågor om det civila samhället och dess villkor.

Det civila samhället, inklusive trossamfund

Motionärerna framhöll att det civila samhället har en viktig roll i att fostra till delaktighet, ansvarstagande och demokrati genom den verksamhet som bedrivs och ville understryka betydelsen av det civila samhället som demokratibärare. Motionen är tio år gammal, men inriktningen är fortfarande tydligt gällande.

Fru talman! Ett starkt Sverige behöver såväl den offentliga verksamheten som näringslivet och frivilliga gemenskaper. Inte minst i denna coronapandemitid är det viktigt för sammanhållningen och demokratin. Civilsamhällets organisationer och deras medlemmar spelar också en konkret roll på olika sätt.

Volontärarbetet är starkt i vårt land. Vi är många som tar oss tid och är delaktiga på olika sätt i olika organisationer för att hjälpa till i samhället när så behövs.

Det här är krafter som behövs men inte ska detaljstyras av politiker och myndigheter. Civilsamhällets organisationer ska bygga på enskilda människors frivilliga engagemang. Politikens uppgift är att bidra till goda förutsättningar för ett självständigt civilsamhälle, inte att begränsa eller detaljstyra.

Fru talman! Vi anser att statens stöd till det civila samhället är viktigt och bör fortsätta. Men för att stödet ska uppfattas som legitimt måste det vara transparent. Kriterierna för att få stöd ska vara tydliga. Man ska inte kunna tolka dem på olika sätt, och det ska ske en grundlig granskning och uppföljning av hur stödet används. Skattepengar ska aldrig betalas ut till organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Vi vill säkerställa att offentliga medel inte tilldelas verksamheter som riskerar att främja eller stödja radikalism, hedersförtryck eller våldsbejakande extremism, och vi vill att man ska ha respekt för flickors och kvinnors rätt.

Att stöd helt enkelt slösas bort på projekt som inte genomförs är inte heller acceptabelt. På detta område har tyvärr brister uppdagats, och vi ser mycket allvarligt på detta. På sikt är det förödande för legitimiteten i statens stöd till civilsamhället men också för den samhälleliga gemenskapen. Lagstiftning, regelverk och arbetssätt bör ses över i den mån det är nödvändigt för att säkerställa att stöd till civilsamhället används på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Här har vi moderater tagit ett utskottsinitiativ till en ordentlig, oberoende granskning av bidragen. Men till denna fråga kommer vi tillbaka senare under våren.

Fru talman! Att civilsamhället har möjlighet att finansiera sina verksamheter genom andra inkomstkällor än statligt stöd är viktigt för dess självständighet. Det kan till exempel ge en organisation större frihet att avgöra vilka insatser som ska prioriteras, snarare än att prioriteringsordningen beslutas i förhållande till vilken typ av statligt stöd som finns tillgängligt.

De ideella insatserna är en stor tillgång för samhället. Det är krafter som inte kan eller ska styras av politiker och myndigheter. De ideella insatserna ska däremot stödjas och uppmuntras. Och som jag redan sagt: Volontärskapet är starkt i Sverige. Vuxna och unga deltar i trygghetsvandringar på helgnätter, hjälper hemlösa och engagerar sig mot hedersförtryck. Pensionärer tar sig tid för ideellt arbete i anslutning till skolor och fritidsverksamheter. Kyrkor, samfund och övriga ideella organisationer erbjuder mat och en säng att sova i.

Fru talman! Det goda samhället skapar vi tillsammans. Vi moderater anser att ett systematiskt, fördjupat och förbättrat samarbete mellan till exempel skola, sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, kultur och det civila samhället kan vara ett svar på de samhällsutmaningar som vi har just nu. Men vi vill också uppmuntra till ökad samverkan och samarbete mellan socialtjänst, skolhälsovård, ungdomspsykiatrin och den ideella sektorn, till exempel idrottsföreningar och kultursektorn. Här finns många stora möjligheter att använda sig av varandras kunskap och engagemang, och staten kan få i uppdrag att systematiskt sammanställa de goda exemplen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! Jag skulle till sist också vilja lyfta fram språket, som är själva grunden för att komma in i samhället. Det civila samhällets kontaktytor ger möjlighet för dessa att inte bara erbjuda sociala kontakter och att ägna sig åt personliga intressen utan att också på ett mer systematiskt sätt erbjuda undervisning i det svenska språket. Försök med detta har fallit väl ut, och här kan frivilligorganisationernas möjlighet att bedriva svenskundervisning öka.

En förening som jag själv är med i har varje vecka haft öppet hus med människor som vill samtala, även i pandemitid då vi har kunnat genomföra det per telefon, digitalt eller vid personliga träffar i den mån det har gått. Att kunna ställa upp och hjälpa en familj som nyss anlänt till Sverige med att förstå det svenska samhället är en viktig uppgift och ger ett ömsesidigt utbyte.

Fru talman! Utskottet har efter en förenklad motionsberedning avstyrkt ett antal motionsförslag. Vi moderater ställer oss naturligtvis bakom dessa, liksom våra företrädare har gjort tidigare. Men i det här betänkandet yrkar jag bifall till reservation 1.

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservation 3 från Sverigedemokraterna, även om jag givetvis står bakom alla sverigedemokratiska reservationer.

Säkerligen är alla vi deltagare i denna debatt överens om allvaret och svårigheterna i många av de prövningar som det civila samhället utstår och har fått utstå i Sverige sedan coronakrisen tog fart för ungefär ett år sedan.

Civilsamhället är mycket betydelsefullt för människors sociala liv, så den begränsande påverkan på människors liv som coronarestriktionerna har inneburit, många gånger förvisso nödvändiga sådana, måste tas på stort allvar.

Deltagande i föreningsliv har många gånger en positiv inverkan på exempelvis fysisk och mental hälsa och kunskapsutveckling inom olika områden samt ger inte minst lärdomar kring demokratiska processer. När möjligheten att utveckla sig inom dessa områden påverkas negativt, när det inte går att träffas och bedriva verksamhet som vanligt, bör man givetvis vara orolig för vilka effekter det får för det svenska samhället i stort, inte minst på längre sikt. Att bedriva en god politik för civilsamhället är alltid viktigt, men det understryks än mer i dessa tider, menar jag.

Fru talman! Sverigedemokraterna har ställt sig bakom mycket av det som regeringen har lagt fram på riksdagens bord till stöd för det civila samhället på grund av coronakrisen och följande restriktioner. Mycket har varit bra och nödvändigt, men allt har vi givetvis inte stått bakom. De generella prioriteringar som vi gör på politikområdet gör sig påminda även under dessa tider.

Jag konstaterar att regeringen alltför ofta har en instrumentell syn på civilsamhället som ett slags förlängning av staten i stället för att snarare se det som en sektor som på egen hand skapar värden för människor. Detta går till exempel igen mycket när vi kollar på folkbildningen, som ses som en resurs för att fixa arbetslöshet, bristande integration och så vidare - problem som man i hög grad själva har skapat genom att verkställa dålig politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! Inte alla förslag från regeringen för att stötta civilsamhället under pandemin har varit kloka. Ett exempel på det har vi från maj förra året, när regeringen gick ut med att vi hade illegala migranter, vilka man själva kallar papperslösa, som en uttalad målgrupp för en mångmiljonsatsning på civilsamhället.

Sverigedemokraternas mening är att civilsamhällesorganisationer som skapar incitament för och underlättar illegala migranters vistelse i Sverige inte ska kunna få offentligfinansierat stöd. Det blir ju helt galet om staten å ena sidan har myndigheter som verkar för att de här personerna ska lämna landet, å andra sidan samtidigt betalar organisationer för att underlätta för dessa personer att stanna i Sverige och försvårar för myndigheterna.

Fru talman! Något annat som under detta riksmöte har hamnat i strålkastarljuset men som för Sverigedemokraterna länge har varit högt prioriterat är frågan om att stoppa offentligt stöd till extremism av olika slag. Länge talade vi sverigedemokrater inför döva öron i denna kammare vad gäller allvaret med att skattepengar går till islamister och andra samhällsförstörande krafter. På senare tid har dock debatten om studieförbundet Ibn Rushd, frågor om demokrativillkor med mera tagit fart. Flera verkar ha vaknat upp ur sin djupsömn. Sverigedemokraterna välkomnar självklart att fler partier i denna kammare tar rygg på oss i problembeskrivning och lösningsförslag på området.

I november presenterade regeringen en ny utredning som ska ta fram skarpare demokrativillkor för statsbidrag till civilsamhället. Sverigedemokraterna välkomnar denna signal om att en skärpning är på gång, men vi är på intet sätt övertygade om att detta är nog. Många frågor är ännu obesvarade. Vad kommer exempelvis att hända med statsbidrag till islamism och annan extremism till dess att utredningen är färdig och senare eventuellt leder till nya regleringar? Det kan dröja till valet 2022 innan en ny reglering är på plats, trots det akuta läget. Detta duger inte. Sverigedemokraterna vill att regeringen skyndsamt agerar för att införa en skarp tillfällig reglering tills en mer långsiktig sådan finns på plats.

Regeringen har heller inte visat på någon vilja att ta ansvar för konsekvenserna av att bidrag under lång tid har delats ut till organisationer som enligt nya regleringar kan bedömas driva en verksamhet i strid med den svenska demokratin. Konsekvenserna av detta måste noggrant utredas framöver, menar Sverigedemokraterna.

Säpo har konstaterat att inte bara staten utan även kommuner och regioner delar ut offentliga medel till organisationer med kopplingar till extremismmiljöer. Säpo har vidare konstaterat att det bidrar till ökad radikalisering och våldsbejakande miljöers tillväxt. Detta konstaterades bland annat i Säpos remissvar till Demokrativillkorsutredningen för ett par år sedan. Då räcker det inte att, som regeringen gör genom utredningen, endast verka för en stödfunktion för att ge kommuner råd i dessa frågor.

Den här frågan går bortom kulturpolitiken och stödet till civilsamhället; det är en fråga om Sveriges säkerhet. Det kommunala självstyret ska naturligtvis värnas, men det är inte rimligt att kommuner och regioner ska kunna finansiera radikalisering och våldsbejakande extremism som underminerar hela det svenska samhället. Sverigedemokraternas linje här är tydlig: Dessa samhällsförstörande krafter ska inte ha en krona av skattebetalarnas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 6. Jag vill också passa på att uppmärksamma vårt särskilda yttrande gällande motioner som bereds förenklat.

Fru talman! Att ha ett fungerande civilsamhälle och att ha möjligheten att engagera sig i ett levande civilsamhälle är viktigt såväl för enskilda som kan få bidra till något ändamål man brinner för som för dem som tar del av verksamheten som anordnas. Engagemang i föreningsliv och civilsamhällets organisationer bidrar till gemenskap och föreningsvana, vilket är väldigt betydelsefullt också för vårt samhälle i stort.

Coronapandemin har självklart påverkat civilsamhället och dess organisationer. Det behöver därför göras en uppföljning och översyn av de effekter pandemin har haft och vilka åtgärder som nu krävs för att säkra ett starkt civilsamhälle även framöver och efter coronapandemin. När vi åter öppnar upp samhället kommer vi att behöva alla goda krafter, och där kommer våra civilsamhällesaktörer att vara otroligt viktiga. Men självklart spelar dessa aktörer redan i dag, under pandemin, en viktig roll.

Det är vidare viktigt att varje människa får möjlighet att vara med och bidra efter sin förmåga. Det stärker såväl individen som civilsamhället och samhället i stort. Men då måste förutsättningarna för att kunna vara delaktig i samhällslivet också vara bra och tydliga. Därför måste stöd till civilsamhället fördelas för att fler ska kunna delta, och det måste fördelas jämställt.

Fru talman! Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Det har inte minst blivit tydligt nu under coronakrisen, där det finns flera exempel som visat det, såsom insatser för att hjälpa personer i riskgrupper att handla. I Centerpartiet ser vi dock att civilsamhället behöver bättre förutsättningar för sin verksamhet och sitt samhällsengagemang.

Det behöver bland annat utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer skulle kunna breddas. Det är något som i dessa kristider är än mer angeläget för att möjligheterna för civilsamhället att klara sig igenom pandemin ska bli större och för att civilsamhället därmed ska kunna vara starkt även framöver.

När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser uppstår ofta svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt modeller vid upphandling, att använda vid ett sådant samarbete. Därför vill vi i Centerpartiet utveckla modeller för ett partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga.

Det finns fler exempel som jag skulle kunna räkna upp. Allt detta sammantaget leder oss i Centerpartiet fram till att det är dags för en föreningsrättsutredning. Det skulle vara en utredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna.

Fru talman! Civilsamhällets och föreningslivets arbete spelar en mycket viktig roll för en positiv samhällsutveckling i stort. Det gäller inte minst på landsbygden och i mindre orter där civilsamhället genom föreningar och samfund tar ett stort ansvar för bygdens utveckling. De mötesplatser som civilsamhällets organisationer skapar är viktiga i ett mycket bredare och samtidigt djupare perspektiv än bara det specifika uppdrag man tagit på sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Att mötas och tillsammans organisera och engagera sig gynnar både individen och i förlängningen också samhället i stort. Om än fler får upp ögonen och intresset för att engagera sig i föreningslivet kan vi fortsätta att utveckla vårt samhälle i en positiv riktning och motverka segregation för att i stället bygga broar.

Vi i Centerpartiet vet att politiken kan stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer, vara med och finansiera dess infrastruktur och beskatta det så lite som möjligt. För, fru talman, de som ideellt ställer upp och bidrar till samhället med sitt engagemang måste också ha goda förutsättningar för det.

Fru talman! Jag ställer mig bakom Kristdemokraternas reservation 2 i betänkandet.

Under tio års tid arbetade jag med hemlösa personer i en organisation i Göteborg. Jag fick en fördjupad syn på att möta varje människa med respekt, på människans okränkbara värde men också på civilsamhällets oerhörda betydelse i vårt samhälle.

Civilsamhällets gemenskaper - hjälporganisationer, föreningar, kyrkor och andra trossamfund, idrottsklubbar och sociala företag - spelar en oerhört stor roll för vårt samhälle. Runt om i Sverige gör människor frivilliga insatser som betyder så mycket för vår gemensamma välfärd. 53 procent av svenskarna utför någon form av ideellt arbete, i genomsnitt 15 timmar i månaden. Under pandemin har volontärarbete betytt och betyder skillnaden i ett hårt eller ett varmt samhälle.

För oss kristdemokrater är civilsamhället en av samhällets grundbultar. Det bidrar med engagemang, tillit, demokrati, en meningsfull fritid för barn och unga och inte minst en utsträckt hand för samhällets mest utsatta.

Civilsamhället i Sverige har drabbats hårt ekonomiskt under pandemin. Verksamheterna har inte kunnat fungera normalt, och behovet av att ställa om har varit stort. Ändå har man fortsatt att kämpa med minskande resurser och stora utmaningar.

Det finns ett stort behov av civilsamhällets insatser under och efter pandemin. Vi behöver ett levande och varmt civilsamhälle som bidrar med gemenskap, omsorg och en bra uppväxt för barn och unga och som fortsätter att sträcka ut en hand till den som är utsatt eller i nöd.

Redan i våras lade Kristdemokraterna och Vänsterpartiet fram ett gemensamt förslag till krispaket för civilsamhället. Tyvärr avvisades det då av övriga i finansutskottet. Men i år har ett enigt utskott ställt sig bakom initiativet att begära av regeringen att återkomma med ett bättre stöd till det breda civilsamhället i Sverige. Det handlar om stödet till föreningarna, de ideella organisationerna, hjälpverksamheterna, kyrkorna, de andra trossamfunden och de sociala stiftelserna. Det är de som är med och bär samhället.

Fru talman! Kristdemokraterna är den politiska röst som tydligast har agerat för ett starkt civilsamhälle. Vi vill ge bra förutsättningar för civilsamhället att arbeta. Vi vill se genomlysning av olika förslag från regeringen så att de fungerar för civilsamhället. Vi vill säkra att stöd för ökade kostnader för vård och omsorg på grund av covid-19 också når fram till idéburna vårdgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Vi vill höja taket i gåvoskatteavdraget till 100 000 kronor. När givandet till hjälpverksamhet bland behövande nu går ned kan det offentliga bidra med en injektion som kan öka givandet.

När alliansregeringen på Kristdemokraternas initiativ införde möjlighet till skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet med social inriktning eller som främjar forskning ökade det totala givandet till landets 90kontoorganisationer från 5,2 miljarder upp till 5,8 miljarder kronor, enligt FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd.

Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor till 170 kronor per månad. Siffrorna visade på en tydlig trend där fler människor valde att ge pengar till välgörande ändamål.

Under den förra mandatperioden togs möjligheten till skattereduktion för gåvor bort. Men tack vare att den kristdemokratiska och moderata budgeten antogs av riksdagen i december 2018 återinfördes avdraget från och med den 1 juli 2019.

Jämfört med det system för gåvoskatteavdrag som fanns under åren 2012-2015 gjordes en förbättring. Organisationerna som ansöker om att bli gåvomottagare behöver nu inte längre betala ansöknings- eller årsavgifter. Det var tidigare ett hinder för att ansöka om att bli en godkänd mottagare av gåvor, framför allt för många mindre organisationer.

Fru talman! Vi har en reservation i betänkandet. Kristdemokraterna har varit med och träffat två blocköverskridande överenskommelser med regeringen som gäller åtgärder mot terrorism, en 2015 och en 2017. Båda gångerna har vi drivit igenom ett demokratikrav för att kunna få bidrag, så att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer.

Vi var tvungna att återupprepa det kravet 2017 eftersom inget hände hos regeringen. Ännu finns varken proposition eller lagrådsremiss, nästan fem år efter att demokratikriteriet för bidragsgivning först utlovades i terroröverenskommelsen. Parallellsamhällen i Sverige göds av statliga och kommunala bidrag som utnyttjas av både kriminella och extremister, inte sällan i samarbete. Det är dags att lagen förändras, fru talman.

Civilsamhället rymmer så mycket positivt. Jag vill säga någonting om Kristdemokraternas förslag till fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9. Kortet är laddat med 500 kronor för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet och kulturskolan.

Syftet med reformen med fritidskortet är att alla barn ska få goda möjligheter att delta i idrott eller annan föreningsverksamhet. Nästan 1 miljon barn kommer att få stöd för en aktiv och meningsfull fritid.

Förutom huvudsyftet att ge alla barn möjlighet till en aktiv fritid kommer reformen också att stärka föreningslivets ekonomi genom att fler barn och unga får incitament att delta i deras aktiviteter.

Att föreningarna får tillströmning av fler barn som vill delta kommer därför att vara en välkommen förstärkning av deras ekonomi. I Kristdemokraternas budgetalternativ avsätter vi 850 miljoner kronor per år för att införa fritidskortet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! Ibland kan det hos vissa låta som att civilsamhället bara är en fritidsaktivitet, ett litet sidospår till det som sker inom det offentliga eller i näringslivet. Vi menar att civilsamhället är mycket större och mycket viktigare. Det är här grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande Sverige. Kristdemokraternas politik strävar därför efter att stärka det civila samhället och därmed de mellanmänskliga relationerna.

Fru talman! Hörs jag? Funkar kameran? Är det en gammal hand eller en ny hand? Vem har undgått dessa fraser under det gångna året då digitala möten fått ersätta fysiska? Det är fraser som framkallar lika mycket skratt som suckar men som blivit synonyma med det nya sättet att mötas.

Och det är väl tur i oturen att vi lever i en tid då det finns digitala verktyg och lösningar som gör möten människor emellan möjliga. Detta har såklart betytt väldigt mycket för civilsamhällets organisationer och föreningar som har gjort allt för att kunna ställa om och inte låta pandemin hindra dem från att genomföra sina verksamheter.

Plötsligt har aktiviteter och verksamheter flyttat ut från fysiska lokaler till olika digitala rum. Kurser, årsmöten, filmfestivaler, medlemsmöten, seminarier, eller rättare sagt webbinarier, ja, till och med vinprovningar arrangeras nu digitalt.

Människors möjligheter till att fatta beslut, samtala, opinionsbilda eller helt enkelt ägna sig åt sina intressen skulle inte ställas in utan ställas om. Men trots civilsamhället fantastiska förmåga att ställa om har också utmaningar varit många. Civilsamhället, liksom andra sektorer, har drabbats hårt av pandemin.

Coronapandemin har påskyndat civilsamhällets digitalisering av sina demokratiska processer. Men det är främst större organisationer som klarat den omställningen bäst. Omställningen av externa kurser, seminarier och evenemang har varit väldigt resurskrävande och är inte möjlig för alla.

Därutöver har restriktionerna som införts inneburit att det bland annat finns verksamheter som är helt vilande. Det finns verksamheter som nu befaras gå i konkurs. Organisationerna har stora medlemsbortfall och svårigheter att rekrytera nya medlemmar. Det finns en oro för ökad psykisk ohälsa bland grupper som tidigare fångats upp av sektorn.

Fru talman! Det svenska civilsamhället är unikt. 244 000 organisationer engagerar runt 53 procent av den svenska befolkningen. Här finns en enorm kraft som inte får gå förlorad.

Regeringen har gjort ett antal insatser för att möta civilsamhällets utmaningar under coronapandemin. Som exempel kan nämnas 75 miljoner kronor till allmänna samlingslokaler, fördelning av 50 miljoner extra till barn- och ungdomsorganisationer, 50 miljoner extra till trossamfunden och 100 miljoner kronor till civilsamhällets insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer samt mot äldres ensamhet.

Men vi behöver även fortsättningsvis hörsamma civilsamhällets utmaningar och se till att denna sektor står stark när pandemin är över, för de utmaningar som civilsamhället står inför är inte enbart coronarelaterade. Vi vet att bland annat hat och hot mot civilsamhället ökar. Ett flertal undersökningar som har genomförts av LSU visar att statistiken över hat och hot mot barn- och ungdomsorganisationer går åt fel håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Då civilsamhället utgör en grund för demokrati och yttrandefrihet är hot och hat mot civilsamhällets organisationer och personer inom civilsamhället ett angrepp på demokratin och en utveckling som måste stävjas.

Ett annat exempel på utmaningar är att det i dag råder stor brist på mötesplatser runt om i vårt land. Detta försvårar mötet mellan människor och möjligheten att utöva intressen. Antalet fysiska rum där demokratin får ta plats minskar. För detta behövs en politisk strategi.

Fru talman! Ett starkt civilsamhälle behöver också ett bidragsgivande där det tydligt går att se att skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande eller som kan stå i strid med demokrati och mänskliga rättigheter. Här är utredningen om en översyn av statens stöd till trossamfund samt den pågående Demokrativillkorsutredningen otroligt viktiga. Båda utredningarna tydliggör vad som menas med verksamhet som strider mot demokratiska principer, och de gör eventuella granskningar, avvägningar och bedömningar enklare för alla parter.

Fru talman! I kristider blir vi påminda om hur viktigt ett starkt civilsamhälle är. Utan dessa organisationer och föreningar skulle konsekvenserna av pandemin bli än mer förödande. Ensamheten, som redan före pandemin var den nya folksjukdomen, den ökade psykiska ohälsan, barns och ungas möjlighet till stöd och hjälp vid utsatthet och stöd till människor som har drabbats ekonomisk av pandemin är några exempel där insatser från civilsamhället har haft stor betydelse.

Men ett starkt civilsamhälle måste byggas varje dag. För att det svenska civilsamhället även fortsatt ska vara starkt och utvecklas är goda och långsiktiga förutsättningar av stor vikt. Styrkan och kraften i civilsamhället gagnar vårt samhälle varje dag, och dess styrka får ett större mervärde när vi står inför svåra prövningar. Vi har därför en skyldighet att värna alla de ben som civilsamhället står på som en demokratiskola, som en röstbärare och som en plats för människors engagemang och intressen.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! I Sverige går vi till val vart fjärde år. Det är en del av vår demokrati, men det är långt ifrån allt.

Demokrati är någonting som man inte har utan någonting som man måste kämpa för, erövra och vinna varje dag. Demokrati är valen, det är de politiska partierna - att man får finnas som politiskt parti - och det är yttrandefriheten, att man har rätt att tänka och säga vad man vill i vårt samhälle. Vi har en stark demokrati i Sverige. Men demokrati är också det civila samhället - kittet i samhället som håller människor samman.

Fru talman! Jag har jobbat internationellt under ungefär 20 års tid, bland annat med utvecklingssamarbete i olika länder. När vi tittar på andra länder kan vi se vad det är som repressiva regimer slår ned på. Det handlar inte bara om att man utesluter politiska partier från att verka i landet och att man slår ned på yttrandefriheten, utan vad man gör är också att inskränka rätten att verka inom civilsamhället. Inte sällan slår man ned på civilsamhällesorganisationer som ägnar sig åt mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Man förbjuder organisationer som tar emot stöd och så vidare från utlandet. Det handlar ofta om dem som jobbar med sådana frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! År 2019 riktades 39 procent av det svenska utvecklingssamarbetet till civilsamhället i de länder där vi är verksamma. Det beror just på att det här är så viktigt för befolkningen i våra utvecklingssamarbetsländer. Det är viktigt för demokratiutvecklingen och för de mänskliga rättigheterna. Om man har en regim som man inte kan samarbeta med i utvecklingssamarbetet försöker man ändå jobba med det civila samhället för att bygga demokrati och stärka människorna i landet. Detta stöd utgår till största delen från våra egna civilsamhällesaktörer i Sverige. Det är ett oerhört viktigt utbyte som vi bidrar med.

Civilsamhället i Sverige är oerhört sprudlande och viktigt. Det är viktigt att det får vara just sprudlande och skapa nya platser för människor att mötas och möjligheter för människor att diskutera olika saker och hjälpa varandra. Här ska ingen få gå in och säga att man inte får göra saker som är bra för vår demokrati, för vår yttrandefrihet och för vårt samhälle i stort.

Inte minst nu under coronapandemin har vi sett hur viktig till exempel Stadsmissionen är. Jag har haft samtal med Stadsmissionen och fått höra att det ofta är de som är den utpost som de som har det allra, allra sämst i vårt land vänder sig till. Det är de som kanske bor ute på gatan, så som vi inte vill att någon ska ha det i vårt land. Stadsmissionen är deras ingång till de olika funktioner som man måste komma i kontakt med för att få bidrag, stöd och så vidare. Det är Stadsmissionen och andra motsvarande organisationer som faktiskt hjälper dem och som finns där på plats. Det är där dessa utsatta personer känner att de kan få en hjälpande hand, och dit är det lätt att vända sig.

En annan sådan sak är kvinnojourerna, som ju också tillhör civilsamhället. De gör ett enormt viktigt arbete för de många utsatta kvinnor som vi har i vårt land.

Vi behöver stärka dessa organisationer och se till att de får långsiktiga bidrag så att de kan planera långsiktigt. Vi ska inte bygga utbetalningarna på stöd som ska sökas år från år. Vi måste värna den här delen av vårt samhälle.

Men det finns också något som är självklart och viktigt att säga, och här måste vi absolut vara hundraprocentigt glasklara. Vi får inte darra på manschetten när det gäller detta: Inga medel ska gå till antidemokratisk verksamhet. Verksamheter som får stöd inom det civila samhället ska stå för samhällets grundvärderingar. Verksamheten får inte vara kvinnofientlig och extremistisk, utan den ska dela samhällets grundvärderingar - de som vi har i vårt land.

Säpo har påpekat att det finns brister i detta. Det har gått, och det går, medel till organisationer som utövar verksamhet som inte är acceptabel. Här är det viktigt att säga att vi verkligen tar detta på allvar. Det gör också regeringen nu när man jobbar på demokratilagstiftningen, som kommer att komma i en proposition.

Det civila samhället, inklusive trossamfund

I dag finns det redan demokrativillkor som tillämpas när man delar ut stöd. Det är viktigt att följa upp detta, liksom att inrätta det kunskapscenter som Säpo har sagt är viktigt för att kunna ge råd och sprida kunskap om vilka organisationer som inte är okej och vilka våldsbejakande extremister som man så att säga ska akta sig för. Det är oerhört viktigt att vi håller i de här två sakerna och är glasklara om att stöd bara ska gå till demokratisk verksamhet.

En annan sak är ungdomsorganisationerna, som tidigare nämndes av min socialdemokratiska kollega. Det är många ungdomar som kommer in i civilsamhällets organisationer med full kraft och finner en bra plats att jobba med sina värderingar och jobba tillsammans för olika goda ändamål. Men så möts de av hot och hat på nätet. Det här är fullkomligt oacceptabelt. Vi måste sätta in stora insatser och jobba hårt mot det. De unga, som är vår framtid, ska inte knäckas genom att utsättas för hot och hat, något som även vi politiker, journalister etcetera utsätts för. Vi måste verkligen jobba otroligt målmedvetet med att komma ifrån detta.

Regeringen har satsat mycket på civilsamhället under pandemin. Civilsamhället har givetvis liksom andra aktörer varit utsatt och har svårt att bedriva verksamhet och så vidare. Man har fått ställa om på många olika sätt. Många olika stöd har betalats ut, och det är det vi måste fortsätta att göra framöver.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)