8Allmänna överväganden och alternativa förslag Det går en linje från forna tiders bystämmor till vår tids heta diskussioner om sjukvården. Vården och omsorgen är en gemensam samhällsangelägenhet. Den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen uppdrar till huvudmännen landsting och kommuner att säkra befolkningens tillgång

Datum

2002-04-18

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

6Vinst i vården och vården som marknad I målen för hälso- och sjukvården i Sverige anges att vården skall ges efter behov den med de största behoven skall ha vård först. I marknadsekonomin är utgångspunkten att det är efterfrågan uttryckt i ekonomiska termer som styr fördelningen. Ibland kan en patient ha andra önskemål

Datum

2002-04-18

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

4Etiska synpunkter på vårdens ägarformer Utredningen betonar att det är till alla människors lika värdighet som personer som man knyter rätten till liv, rätten till en människovärdig tillvaro och rätten till en värdig vård. Den växande föreställningen om alla människors lika värde finns hela tiden med som en etisk klangbotten

Datum

2002-04-18

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

2 Vårdsystem i andra länder Enligt direktiven skall utredningen granska förhållandena i tre länder som på skilda sätt har restriktioner mot sjukhus som drivs i vinstsyfte Kanada, Nederländerna och Nya Zeeland. För att ge ytterligare belysning kompletteras översikten med en orientering om vårdsystemen i USA, Storbritannien

Datum

2002-04-18

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Regeringen fastställde den 21 december 2000 direktiven dir. 2000:103 för en utredning om Medborgerligt inflytande m.m. vid förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården. Utredningens arbete inleddes under våren år 2001 och utredningen antog namnet Vårdens ägarformer

Datum

2002-04-18

8Den arbetsgivarpolitiska delegeringen 8.1Allmänt om delegeringen av arbetsgivaransvaret inom staten Staten är en enda sammanhållen juridisk person. Myndigheter under regeringen ges genom författningar av olika dignitet sina befogenheter att agera inom de administrativa och ekonomiska ramar som kommer till uttryck i bl.a.

Datum

2002-04-17

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Till statsrådet Britta Lejon Regeringen beslutade den 1 mars 2001 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera den arbetsgivarpolitiska reform på det statliga området som genomfördes den 1 juli 1994. Statsrådet Britta Lejon förordnade samma dag verkställande direktören, numera förvaltningschefen Gunnar

Datum

2002-04-17

Kommittédirektiv Frivillig jämställdhetsmärkning av produkter Dir. och tjänster 1999:13 Beslut vid regeringssammanträde den 18 februari 1999 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall bland annat mot bakgrund av den förstudie om jämställdhetsmärkning som presenterades hösten 1998: N Bedöma konsumenternas

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Del V Utgångspunkter samt förslag till ett system för frivillig jämställdhetsmärkning 12Utgångspunkter och metoder för ett system för frivillig jämställdhetsmärkning FRIJA föreslår att: det införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning som ställer krav på såväl verksamhetens organisation som de specifika produkterna

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Del III Studier av intresset för och inställningar till frivillig jämställdhetsmärkning 8En studie av näringsidkares syn på frivillig jämställdhetsmärkning Sammanfattning av kapitel 8 I det här kapitlet redogör vi för två studier över intresset för frivillig jämställdhetsmärkning från näringslivets sida. Sammantaget

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Till Statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Den 18 februari 1999 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Margareta Winberg, att tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Med stöd av detta utsågs folkpartiets

Datum

2002-04-16

I livsloppet För många blir livet ett sprinterlopp fram till pensioneringen. Då först kan man sätta sig ner och pusta ut. Tänka och handla fritt. Resa. Läsa och göra det man verkligen vill. Andra ser pensioneringen som den slutliga gränsen, brandväggen mellan livet och döden. Vid förra sekelskiftet blev mindre än tio procent

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

7 Vardagsliv 7.1Vardagslivets värden SENIOR 2005 konstaterar: Äldre personers hälsa, boende och närmiljö samt tillgång till handel, service och trafiklösningar är huvudfrågor även inför framtiden. Detta vardagsliv ger förutsättningar för deltagande i andra livsområden under livsloppet, för bevarat oberoende och gemenskap

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

5 Arbetsliv 5.1Arbetsliv i förändring SENIOR 2005 konstaterar: Arbetslivet komprimeras. En allt kortare del av vår livstid ägnas åt förvärvsarbete medan vi får allt fler friska år efter pensioneringen. Nuvarande trend med tidigt utträde från arbetsmarknaden och senare inträde i arbetslivet på grund av ökade krav på utbildning

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

3 En åldrande befolkning 3.1Demografi SENIOR 2005 konstaterar: En åldrande befolkning är en naturlig utveckling av den demografiska omvandling som de flesta europeiska länder gick igenom under 1800- och 1900-talen. Denna omvandling, som även kallas ålderstransition, fortsätter nu på global nivå. Under omvandlingens sista

Datum

2002-04-16

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Regeringen beslutade den 22 december 1998 att tillkalla en parlamentarisk beredning med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Utgångspunkterna för beredningens arbete är de förändrade krav som ställs på samhället när både antalet

Datum

2002-04-16

IT och äldre IT-kommissionens rapport 2/2002 1 2 Innehåll IT-KOMMISSIONENS SKRIVELSE TILL REGERINGEN 7 RESULTATET I SAMMANDRAG 15 INLEDNING.17 Kort om äldres teknikanvändning.17 Uppdraget.18 Genomförande 19 KARTLÄGGNING AV TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING 21 Tillgång till IT i hemmet bland äldre.24 Några definitioner

Datum

2002-04-11

SOU 2002:26 Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Regeringen beslutade den 30 november 2000 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till en ny ordning för prövning av frigivning av livstidsdömda. I uppdraget ingick även att överväga om det nya systemet borde omfatta personer

Datum

2002-04-10

Till statsrådet Lars-Erik Lövdén Statsrådet Lars-Erik Lövdén har den 21 december 2000 tillkallat en parlamentarisk kommitté dir 2000:99 för att utreda hur utjämning skall ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade LSSKommittén

Datum

2002-04-09

Innehåll Bilaga 2 Språkattityder i Sverige.5 Bilaga 3 Engelskundervisning i Sverige 45 Bilaga 4 Svensk språkteknologi vadan och varthän 73 Bilaga 5 Översikt över språkvårdsorgan i Sverige och övriga Norden.85 Bilaga 6 Svenskan och de övriga språken i utbildningssystemet 107 Denna volym innehåller bilagorna nr

Datum

2002-04-08

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information