Sök

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 99 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för.

Det handlar bland annat om att

• fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år
• tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall
• så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning.

Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning.

Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 31 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige.

När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande.

Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om så kallade interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentlig förvaltningen.

Genom interoperabilitetskrav ska data kunna delas mer effektivt mellan bland annat statliga myndigheter, kommuner och regioner. Syftet är att effektivisera och minska kostnaderna för datadelning som sker återkommande eller i större omfattning inom den offentliga förvaltningen.

Kravet på interoperabilitet för datadelning ska inte följas om det exempelvis är olämpligt med hänsyn till Sveriges säkerhet eller om skyddet för cybersäkerhet eller personuppgifter inte kan upprätthållas.

Lagen föreslås börja gälla den 15 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om nya regler mot bedrägerier och vilseledande genom elektronisk kommunikation.

Förslaget innebär att den som erbjuder kommunikationstjänster med telefonnummer (exempelvis samtal och sms) måste stoppa ett meddelande om det misstänkts innehålla bedrägerier eller på annat sätt information som ska vilseleda mottagaren. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får bestämma regler om elektroniska meddelanden, elektroniska kommunikationstjänster och trafikuppgifter.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag

Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger.

Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad.

Den nya lagen och lagändringen föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande:

• Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner.
• Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn.

Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 36 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland.

Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården.

Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet.

De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 82 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.

Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-15

Debatt

2026-06-16

Beslut

2026-06-16

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Regeringen har i en skrivelse presenterat en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Den nya inriktningen innebär bland annat att fler aktörer ska involveras och olika perspektiv ska inkluderas när den gemensamma miljön ska utformas. Dialogen och samverkan ska öka mellan offentliga aktörer, näringsliv, civilsamhället och lokalsamhälle.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är angeläget att alla ges goda förutsättningar att påverka förändringen av den gemensamma miljön och välkomnar därför regeringens initiativ till en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 52 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras
• Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen
• Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas
• Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område
• Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden
• Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny lag om uppgiftsskyldighet för de myndigheter som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC).

Lagen handlar om att myndigheter som samarbetar inom NCSC ska vara skyldiga att dela information med varandra. Syftet är att centret ska kunna arbeta mer effektivt och stärka cybersäkerheten i samhället.

Regeringen föreslår också en ny lag om hur Försvarets radioanstalt (FRA) får hantera personuppgifter inom centrets arbete. Dessutom föreslås en regel om sekretess som ska skydda enskilda personer.

De nya lagarna föreslås börja gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen beslutar att regeringen fram till den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor om högst 1 200 personer för att bidra till Natos närvaro i Finland.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-04

Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor.

Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse, där regeringen redogör för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Det militära stödet består av materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning. Sedan 2022 har Sverige beslutat om 21 militära stödpaket till Ukraina till det samlade värdet av cirka 103 miljarder kronor.

I skrivelsen beskriver regeringen även hur det militära stödet samordnas i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet.

Försvarsutskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs.

Utskottets uppfattning är, precis som tidigare, att en långsiktig ekonomisk ram gör stödet mer förutsägbart och effektivt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen
• vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps
• frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas.

Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Beredning

2026-07-02

Justering

2026-07-09

Datum

2026-05-25

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13