Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera.

Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel för perioden 2028 och framåt. Riksdagen invänder mot förslaget i ett så kallat motiverat yttrande.

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer. Två har presenterats tidigare men har nu omarbetats och tre förslag är nya.

De fem typerna av egna medel som föreslås ska baseras på

• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• EU:s handel med utsläppsrätter. I dag fördelas intäkterna till medlemsländerna men enligt förslaget ska 30 procent i stället gå till EU:s budget
• en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget
• en uttagssats på 15 procent som ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland
• en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.

Målet med kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningarna som EU står inför.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2025. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Riksdagen noterar att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i årliga rapporter tidigare år återkommer även i år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 23 september 2025.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Behandlade dokument

92

Justering

2026-03-31

Datum

2025-10-07

Bordläggning

2026-04-15

Debatt

2026-04-16

Beslut

2026-04-16

Behandlade dokument

75

Justering

2026-03-31

Datum

2025-10-07

Bordläggning

2026-04-15

Debatt

2026-04-16

Beslut

2026-04-16

Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det.

Förslaget innebär bland annat att

• det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet
• det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-07

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.

Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.

Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.

Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-03

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning.

Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten.

Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om Riksrevisionens granskning av medicintekniska produkter. Myndigheten har gått igenom hur effektiv statens tillsyn över produkterna är. Medicintekniska produkter är produkter som används inom hälso- och sjukvården, för egenvård och i vardagen. Det kan handla om kompresser, sprutor, graviditetstest, pumpar för läkemedelstillförsel och rullstolar.

Regeringen redovisar i skrivelsen vilka iakttagelser och åtgärder som gjorts utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Det finns behov av att se över om tillsynen av egentillverkade medicinska produkter ska flyttas från Inspektionen för vård och omsorg till Läkemedelsverket. Dessutom bör modellen för årsavgifter som medicintekniska företag betalar till Läkemedelsverket ses över.

Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gjort kring Riksrevisionens granskning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare.

Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gäller nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken. Bakgrunden till regeringens förslag är att EU antagit en ny förordning som utvidgar skyddet för geografiska beteckningar till att även omfatta hantverks- och industriprodukter.

Att en geografisk beteckning är skyddad innebär att endast producenter som uppfyller vissa krav som gäller för beteckningen får använda sig av den vid märkning eller marknadsföring av en produkt. Exempel på sådana skyddade beteckningar är Kalix löjrom, Champagne och Parmaskinka.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.

Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar.

Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-09-30

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits.

Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2025-09-23

Datum

2025-09-29

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Sverige behöver göra anpassningar till EU:s regelverk om hanteringen av finansiella företag i kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna genomförs ändringsdirektivet till EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt. Dessutom görs vissa klarlägganden i lagen om resolution med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s krishanteringsdirektiv (oberoende av ändringsdirektivet) fullt ut har genomförts i svensk rätt.

I EU:s krishanteringsdirektiv finns regler om hantering av finansiella företag i kris genom resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-25

Datum

2025-09-26

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Syftet med ändringarna är att se till att den nya arbetslöshetsförsäkringen fungerar som det var tänkt. Ett av tilläggen handlar om arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär att även denna grupp ska kunna få arbetslöshetsersättning vid sidan av ett deltidsarbete.

En annan ändring gäller kravet på sammanhängande medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa vid fastställandet av ersättningsnivån. Det förtydligas att det inte ska vara ett hinder för en arbetssökande att få en ersättning om 60 procent om sökanden har varit medlem tolv månader eller längre.

Lagändringarna ska börja gälla den 18 november 2025, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 oktober 2025 då den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2025-09-25

Datum

2025-09-25

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya regler för kommersiell radio. Beslutet innebär att regelverket för tillstånd och villkor för sändning blir detsamma, oavsett om det handlar om analog eller digital radio.

Dagens regler, när det gäller tillstånd och reglering, skiljer sig åt beroende på om det är analog eller digital teknik som används för sändningarna. Syftet med lagändringarna är att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet. Den kommersiella radions sändningar ska tillgodose olika intressen och smakriktningar.

De nya reglerna börjar gälla den 15 november 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-23

Datum

2025-09-24

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Myndigheter ska få fler möjligheter att vidta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett fartyg som inte uppfyller sina skyldigheter, till exempel att övervaka sina utsläpp, kan få beslut om avvisning, kvarhållning eller förbud att gå in i svensk hamn. För att myndigheterna ska kunna se till att besluten följs föreslår regeringen att besluten ska få förenas med vite.

Regeringen föreslår även att Kustbevakningen och Polismyndigheten ska hjälpa den myndighet som fattat ett beslut om att kvarhålla ett fartyg eller förbjuda ett fartyg att gå in i hamn med de åtgärder som behövs för att verkställa eller förhindra överträdelser av sådana beslut. Förslaget innebär även att en kustbevakningstjänsteman i vissa situationer ska få använda våld.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-18

Datum

2025-09-22

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet.

Förslagen handlar bland annat om följande:

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år.
• Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet.
• Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2025-09-16

Datum

2025-09-16

Bordläggning

2025-09-16

Debatt

2025-09-17

Beslut

2025-09-17

Behandlade dokument

2

Beredning

2026-03-31

Justering

2026-04-28

Datum

2025-09-12

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Beredning

2026-05-21

Justering

2026-06-04

Datum

2025-09-10

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09