Sök

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om länsstyrelsernas verksamhet. Förslaget innebär att vissa uppgifter som länsstyrelserna gör koncentreras till färre länsstyrelser. Syftet med förändringarna är att verksamheten ska bli mer effektiv, resurserna ska användas bättre och rättssäkerheten ska öka. Verksamheter som kan koncentreras till vissa länsstyrelser är

• deponering av hyra och arrende enligt jordabalken
• avveckling av stadgad åborätt och landgille (äldre former av rättigheter att bebo och bruka någon annans mark)
• individärenden.

Det är länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län som verksamheterna ska koncentreras till.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-03

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Utbildningsutskottet har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2025 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.

Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltnings­berättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten.

När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2025.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om nya regler för kommunal hamnverksamhet. Reglerna ändras för att vara förenliga med EU-rätten. Förslaget innebär att det skapas en ny reglering för kommunala hamnar i Sverige.

I dag är hamnar som bedrivs i kommunal regi skattebefriade medan övriga hamnar betalar skatt enligt allmänna regler. EU-kommissionen har uppmärksammat Sverige på att detta kan strida mot EU:s statsstödsregler. Statligt stöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa aktörer är, enligt EU:s konkurrensregler, inte tillåtet.

Förslaget innebär att kommuner eller regioner som har hamnverksamhet ska bedriva den i ett kommunalt aktiebolag och på en affärsmässig grund.

De nya reglerna för kommunal hamnverksamhet föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut ger särskild rådgivning i samband med försäljningen. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär ändringar i reglerna kring handeln med läkemedel.

Förslaget går ut på att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, ett så kallad farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar ska kunna klassificeras som receptfritt under förutsättning att farmaceuten ger särskild rådgivning och att läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Behandlade dokument

1

Datum

2026-06-02

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak i form av utgifter i statens budget. Men det finns också stöd som går via skattesystemet i form av så kallade skatteutgifter som påverkar statsbudgetens inkomster.

Regeringen redovisar årligen i en skrivelse statens skatteutgifter. Syftet med skrivelsen är att tydliggöra det statsstöd som ges till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. Utgifterna kan då prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Redovisningen gör att det finns ett bättre underlag för att kunna prioritera mellan utgiftsområden i statsbudgeten.

Skatteutskottet har behandlat regeringens redovisning av statens skatteutgifter för 2026. Skatteutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2025 till riksdagen. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Utskottet konstaterar att revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är korrekt. Precis som 2024 använde Riksrevisionen hela sitt anslag, vilket ses som något positivt. Utskottet ser också positivt på att antalet granskningsrapporter ökade tydligt under 2025 och noterar att ökningen beror på ett riktat arbete för att göra granskningen mer effektiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Svensk lagstiftning ska anpassas till de ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv som har gjorts inom ramen för EU:s bankpaket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

• det införs en tillståndsplikt för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige
• de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag
• det införs krav på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar
• det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner
• det införs karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen.

EU:s kapitaltäckningsdirektiv innehåller regler för banker, kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-11-03

Justering

2026-11-12

Datum

2026-06-02

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-10-08

Justering

2026-10-20

Datum

2026-06-01

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-11-10

Justering

2026-11-24

Datum

2026-06-01

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.

Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.

Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.

Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling föreslås börja gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås börja gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överens­kommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina.

Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen.

Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt utskottet angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras.

Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför föreslås också ändringar i lagen om immunitet och privilegier.

Lagändringen föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Utrikesutskottet anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls.

Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland.

Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Utrikesutskottet anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna.

Vidare anser utskottet att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården.

Utskottet anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.

I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser.

Utskottet delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt.

Utskottet konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Behandlade dokument

1

Datum

2026-05-29

Behandlade dokument

1

Datum

2026-05-29