Sök

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

15

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

17, 94 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog.

Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi.

Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2026-02-03

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper.

För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar.

Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.

Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.

Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.

Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.

Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Behandlade dokument

2

Beredning

2026-03-31

Justering

2026-05-05

Datum

2026-02-04

Bordläggning

2026-05-09

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Behandlade dokument

4

Beredning

2026-03-31

Justering

2026-04-14

Datum

2026-02-03

Bordläggning

2026-04-22

Debatt

2026-04-23

Beslut

2026-04-23

Behandlade dokument

1

Justering

2026-04-14

Datum

2026-02-03

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Behandlade dokument

3

Beredning

2026-03-31

Justering

2026-04-14

Datum

2026-02-03

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-03-31

Justering

2026-04-28

Datum

2026-02-02

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra.

Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

13, 98 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

19

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 33 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor.

Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Regeringen vill begränsa möjligheterna för personer med körkort från tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och EES, att kringgå de svenska reglerna genom så kallad körkortsturism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Körkortsturism är när personer som är permanent bosatta i Sverige åker till en annan EES-stat för att där få ett tredjelandskörkort utbytt till ett utländskt EES-körkort. Därefter reser personerna tillbaka till Sverige och ansöker om att byta ut det utländska EES-körkortet till ett svenskt körkort.

Huvudregeln ska enligt regeringen vara att ett EES-körkort med ursprung i ett tredjeland inte får bytas ut till eller ersättas med ett svenskt körkort. Det ska endast vara möjligt att byta ut ett sådant körkort i undantagsfall. Exempelvis om körkortshavaren har haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet inom EES i minst fem år före den permanenta bosättningen i Sverige.

Riksdagen sa också nej till ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2025 som handlar om körkortsturism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa nej till 120 förslag om trafiksäkerhet i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

19

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

40, 137 minuter

Justering

2026-01-20

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Regionerna ska få möjlighet att anställa sjukhusfysiker som gör specialiseringstjänstgöring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En sjukhusfysiker arbetar inom hälso- och sjukvården med de områden där strålning används, till exempel bildgivande diagnostik och strålbehandling. Regionerna ska få göra dessa anställningar i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av sjukhusfysiker med specialistkompetens.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s förordning om EU-gödselprodukter samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att en marknadskontrollmyndighet ska få besluta om de åtgärder som behövs för att EU:s förordning ska följas. Ett sådant beslut kan förenas med vite. Vid överträdelser kan myndigheten också besluta om sanktionsavgifter.

Bestämmelserna i förordningen gäller för sådana produkter som tillhandahålls på den inre marknaden med en CE-märkning, under beteckningen EU-gödselprodukt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-27

Datum

2026-01-29

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18