Sök

Riksdagen godkände 1997 års akt om ändring i Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadga. Ändringen innebär en möjlighet till modernisering av ILO:s regelverk.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-26

Riksdagen godkände, med vissa kompletteringar, regeringens förslag om mål och inriktning för storstadspolitiken. Det första av de båda målen ska vara att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt; storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. Det andra målet bör enligt riksdagen göras tydligare och kompletteras med orden diskriminerande respektive jämställda . Det andra målet bör därmed vara följande: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Behandlade dokument

13

Justering

1998-11-12

Datum

1998-11-12

Debatt

1998-11-26

Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om radiokommunikation. Om det kan antas att det på grund av frekvensbrist inte är möjligt att meddela tillstånd för innehav och användning av radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändningar åt alla som vill driva verksamheten ska prövningen ske efter ett särskilt inbjudningsförfarande. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Fr.o.m. den 1 januari 1999 blir det förbjudet att tillverka, inneha, överlåta eller använda laserstörare, dvs. anordningar som stör funktionen hos en hastigetsmätare för vägtrafik. Radar- och laservarnare omfattas sedan tidigare av förbudet.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen godkände ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Kraven för godtrosförvärv skärps. Ändringen innebär att om en förvärvare borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen ska han eller hon inte anses ha varit i god tro. Godtrosförvärv innebär att en förvärvare, under förutsättning att han eller hon är i god tro, blir ägare till egendomen även om den förvärvas från någon som inte hade rätt att överlåta den, t.ex. om det rör sig om stöldgods. Riksdagen beslutade även om en ändring i rättegångsbalken som innebär att en målsägande som har gjort anspråk på beslagtagen egendom ska få tid för att säkerställa sin rätt innan beslaget hävs. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen beslutade om vissa lättnader i de krav på tilläggsupplysningar som uppställs i årsredovisningslagen och därtill knutna lagar. Lättnaderna innebär framför allt att kretsen av de dotter- och intresseföretag om vilka det måste lämnas upplysningar begränsas. Det införs också ett par undantag från det nuvarande förbudet mot att publicera en ofullständig års- eller koncernredovisning tillsammans med revisionsberättelsen. Riksdagen beslutade vidare att sådana moderbolag som inte behöver upprätta koncernredovisning under vissa förutsättningar inte heller ska behöva lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Riksdagen beslutade om ändringar i riksbankslagen av redaktionell karaktär och sådana ändringar som lagfäster Riksbankens praxis. Ändringarna innebär att riksbankslagen delas in i kapitel, att Riksbanken ges en utökad föreskriftsrätt, att bestämmelserna om Riksbankens kreditgivning förtydligas, att en bestämmelse om att Riksbanken får tillhandahålla system för avveckling av betalningar införs och att begreppet kreditinstitut ändras till finansinstitut. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen beslutade slutligt om ändringar i regeringsformen och i riksdagsordningen som rör Riksbankens ställning. Beslutet innebär att Riksbanken får ansvaret för penningpolitiken. I regeringsformen tas in ett uttryckligt förbud för myndigheter att bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitiken. Riksbankens ledningsstruktur förändras. Riksdagen väljer elva fullmäktige som i sin tur utser en direktion. Den utgör Riksbankens ledning. Fullmäktige har i övrigt en kontrollerande funktion. Ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor överförs från Riksbanken till regeringen. Riksdagen beslutade även om följdändringar som bl.a. innebär att målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken ska minst två gånger om året lämna en redogörelse om penningpolitiken till finansutskottet och inte till riksdagen, som regeringen föreslagit. Det blir därmed inte någon motionsrätt och riksdagsbehandling av redogörelserna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999. (Se även 1997/98:KU15 .)

Behandlade dokument

6

Justering

1998-11-10

Datum

1998-11-10

Debatt

1998-11-25

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för Allmänna pensionsfondens verksamhet 1997.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Debatt

1998-11-25

Riksdagen godkände en höjning av Sveriges insats eller kvot i Internationella valutafonden (IMF). Höjningen är en följd av en allmän översyn av medlemsländernas insatser. Riksdagen godkände även en ändring av IMF:s stadgar. Ändringen gör det möjligt att genomföra en riktad engångstilldelning till samtliga medlemsländer av s.k. särskilda dragningsrätter, IMF:s egen reservvaluta som vanligtvis förkortas SDR. Möjligheten till engångstilldelning innebär bl.a. att fördelningen av SDR mellan medlemsländerna blir mer rättvis.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Fondbolag ska fr.o.m. den 1 juli 1999 årligen informera varje andelsägare i en värdepappersfond om de totala kostnader som belastat fonden under det föregående året och som hänför sig till andelsinnehavet. Även pensionssparare inom det nyligen antagna premiepensionssystemet ska få den individuella kostnadsinformationen. Riksdagen beslutade vidare att upphäva aktiekontolagen fr.o.m. den 1 januari 1999 och ersätta den med en ny lag, lagen om kontoföring av finansiella instrument. Genom ändringen avskaffas Värdepapperscentralen VPC AB:s monopol på kontoföring av finansiella instrument. Lagen ska vara generell och avse kontoföring av alla slags finansiella instrument.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Debatt

1998-11-25

Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om offentlig upphandling (LOU) och i lagen om vissa personregister för officiell statistik (statistikregisterlagen). Ändringarna i LOU har till syfte att genomföra två direktiv från Europeiska unionens råd om offentlig upphandling. Ändringen i statistikregisterlagen innebär att lagen inte omfattar sådan behandling av personuppgifter som regleras särskilt i eller utförs med stöd av en annan lag. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.

Behandlade dokument

1

Justering

1998-11-05

Datum

1998-11-05

Riksdagen beslutade slutligt om grundlagsändringar för att möjliggöra riksdagens tidigare principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Slutligt beslut fattades även om två nya lagar: Lag om trossamfund med bl.a. bestämmelser om en ny associationsform, registrerat trossamfund, och om statlig hjälp med att ta in avgifter från dem som är medlemmar i eller tillhör trossamfund. Lag om Svenska kyrkan med bl.a. preciseringar av kyrkans grundläggande identitet. Lagändringarna och de nya lagarna träder i kraft den 1 januari 2000. (Se även 1997/98:KU20 .)

Behandlade dokument

2

Justering

1998-10-29

Datum

1998-10-29

Debatt

1998-11-18

Riksdagen beslutade, med anledning av barnpornografifrågan, slutligt om ändringarna i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslagen innebär bl.a. att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen inte ska gälla för skildringar av barn i pornografisk bild. Reglerna om barnpornografi kommer i fortsättningen att finnas uteslutande i vanlig lag. Beslutet innebär också att benämningen tekniska upptagningar införs i grundlagarna som ett samlingsbegrepp för upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.(Se även 1997/98:KU19 .)

Behandlade dokument

6

Justering

1998-10-29

Datum

1998-10-29

Debatt

1998-11-18

Riksdagen får fr.o.m. den 1 januari 1999 möjlighet att till regeringen delegera rätten att meddela föreskrifter om manuell behandling av personuppgifter. Syftet är att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om skydd för personlig integritet vid registrering av personuppgifter. I dag kan detta ske endast vid registrering med hjälp av automatisk databehandling. Förslaget innebär ändring i regeringsformen. Riksdagen beslutade även om följdändringar i personuppgiftslagen. (Se även 1997/98:KU18 .)

Behandlade dokument

1

Justering

1998-10-29

Datum

1998-10-29

Debatt

1998-11-18

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1997.

Justering

1998-10-20

Datum

1998-10-20

Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1998/99.

Behandlade dokument

8

Justering

1998-05-28

Datum

1998-05-28

Debatt

1998-06-05

Riksdagen beslutade om följdlagstiftning till det nya pensionssystemet av författningsteknisk och samordnande karaktär.

Justering

1998-05-28

Datum

1998-05-28

Debatt

1998-06-09

Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1998/99.

Behandlade dokument

7

Justering

1998-05-28

Datum

1998-05-28

Debatt

1998-06-05