Sök

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 64 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

49, 147 minuter

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Sverige ska tillträda överenskommelsen mellan Sveriges regering och Specialdomstolen för Sierra Leone om verkställighet i Sverige av fängelsestraff utdömda av specialdomstolen. Sverige ska även möjliggöra samarbete med specialdomstolen i fråga om utlämning och rättslig hjälp i brottmål. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen beslutade om tillsyn av finansiella konglomerat. Genom lagändringarna genomförs EU:s så kallade konglomeratdirektiv i svensk lag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen ställde sig bakom ett motionsförslag om att folkhögskolor ska kunna undervisa i svenska för invandrare, sfi. Riksdagen upprepar därmed sin uppmaning till regeringen att ta fram nya regler som gör detta möjligt (se 2005/06:UbU8 ). Riksdagen sade även ja till regeringens lagförslag om vuxnas lärende: Vuxna utvecklingsstörda ska ha rätt att delta i grundläggande särvux. Inom svenskundervisning för invandrare ska det finnas en minimigräns för genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska i vissa fall kunna kombineras med sjukskrivning och med vissa aktiviteter. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. Reglerna förtydligas när det gäller lärares myndighetsutövning vid entreprenad och bemyndigandet i skollagen om betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006, med undantag för vissa bestämmelser om särvux som börjar gälla den 1 januari 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag till bedömningar vad gäller ämnesbetyg, gymnasieexamen för vuxna och betygsbenämningar i det offentliga skolväsendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-31

Regeringen har redovisat sina mål, principer och strategier för transportpolitiken. Medborgar- och kundperspektivet lyfts fram liksom behovet av hållbara transportlösningar för regional utveckling och vidgade arbetsmarknadsregioner. Riksdagen godkände inriktningen på transportpolitiken och sade ja till regeringens förslag på åtgärder. Det innebär bland annat följande: Trafikhuvudmännen får på försök ta ansvar för interregional järnvägstrafik i del av Norrland. Charter- och nattågstrafik öppnas för konkurrens. Ett utvecklingsprogram för kollektivtrafik med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade, stationsfrågor och samordning av information tas fram. Resenärernas rättigheter stärks med en ny lag och förändringar i lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst. Det ska ställas krav på förarbevis och registreringsplikt för vissa fritidsbåtar. Utformningen av förarbeviset ska först utredas. Driftbidragen till icke-statliga flygplatser ska endast ges när goda kollektiva transportalternativ saknas. En nationell flygplatsöversyn ska göras. En effektiv samverkan mellan transportslag ska främjas genom att ett strategiskt nät av godsterminaler och hamnar pekas ut.

Behandlade dokument

274

Förslagspunkter

50

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

41, 200 minuter

Beredning

2006-04-04

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-30

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skärpa socialnämndernas ansvar för brottsoffer. Regeringen ska lägga fram ett lagförslag redan hösten 2006. Socialnämnden i kommunen bör enligt socialtjänstlagen verka för att brottsoffer och deras anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör, enligt lagen, särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Riksdagen vill skärpa socialnämndernas ansvar genom att i lagen ändra "bör" till "skall". Regeringen arbetar just nu med ett lagförslag med anledning av utredningen Källan till en chans - Nationell behandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i det arbetet tar hänsyn till barnperspektivet och behandlar frågor om att hämta in barns synpunkter. Riksdagen gjorde också ett uttalande om socialtjänstens och myndigheters skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel till socialnämnden: Regeringen bör tala om för Socialstyrelsen att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna uppmärksammar och följer upp hur verksamheter med anmälningsskyldighet kan bli bättre på att upptäcka och anmäla misstanke om barnmisshandel.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

37

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Regeringen har berättat för riksdagen hur arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken har utvecklats sedan december 2002, då den första uppföljningen av riksdagens beslut genomfördes (se 1999/2000:SoU14 och 2003/2004:SoU2 ). Regeringen menar att arbetet har gått framåt när det gäller att öka tillgängligheten i samhället men att det återstår arbete innan tillgänglighetsmålen nås. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

38

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

36, 330 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Riksdagen godkände att dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Peru sägs upp. Skatteavtalet med Peru är omodernt och avviker i stora och viktiga delar från nuvarande svensk avtalspolicy. Förhandlingar med Peru om ett nytt skatteavtal inleddes i mars 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

Riksdagen godkände att skatteutskottets behandling av regeringens förslag om slopad och sänkt koldioxidskatt i de anläggningar som omfattas av handeln med utsläppsrätter får skjutas upp till riksmötet 2006/07.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

De nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, Kronofogdemyndigheten, inrättas den 1 juli 2006. Den nya myndigheten ska vara fristående men knyts till Skatteverket i strategiska frågor och för att myndigheterna ska kunna utnyttja gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

Det införs en skatt på yrkesmässig förbränning av hushållsavfall. Fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten blir skattepliktigt om det förbrukas för uppvärmning. Förbränningsskatten förväntas omfatta ett 30-tal skattskyldiga.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 52 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

En ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher börjar gälla den 1 januari 2007. Den nya lagen innebär bland annat att näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna måste föra personalliggare. Skatteverket får rätt att göra oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision. Skatteverket ska kunna ta ut en kontrollavgift vid överträdelser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

Två lagar ändras den 1 augusti 2006 för att främja introduktionen och användandet av alternativa motorbränslen, det vill säga bränslen som är avsedda att ersätta motorbensin och dieselbränslen. Ändringarna innebär att alternativa motorbränslen ska kunna beskattas i miljöklass 1. Vidare ändras specifikationerna för alkylatbensin och dieselbränsle. Ändringen avseende alkylatbensin innebär att hanteringen av detta bränsle underlättas, vilket ska främja en ökad användning. Ändringen avseende dieselbränsle innebär att det blir möjligt att öka inblandningen av förnybara fettsyrametylestrar i dieselbränslet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-02

Huvudmannen för en verksamhet ska ansvara för miljöfarliga olyckor som verksamheten har orsakat i Antarktis fördragsområde. Huvudmannen ska vara skyldig att vidta åtgärder för att begränsa och minimera effekterna av sådana olyckor. Huvudmannen ska också vara skyldig att ersätta den som har vidtagit åtgärder i huvudmannens ställe. Straffskala för vissa brott skärps och det blir möjligt att döma för grovt brott i vissa fall. De flesta lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-02

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med sin bedömning av målen för ekologisk produktion och för arbetet med konsumtion av ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010. Regeringen ställer upp målet att vid utgången av 2010 bör den ekologiskt certifierade åkermarken uppgå till minst 20 procent av landets åkermark. Den ekologiskt certifierade animalieproduktionen bör öka betydligt. För att stimulera en positiv marknadsutveckling anser regeringen att konsumtionen av certifierade livsmedel i offentlig sektor bör öka till att vara 25 procent av den totala konsumtionen år 2010. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-06-16

Beslut

2006-06-17

Aktiebolag ska kunna lämnan in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar till Bolagsverket elektroniskt. Uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Årsredovisningen ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna, som bland annar syftar till att genomföra ett EG-direktiv, börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om den framtida folkbildningen. Folkbildningen, som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, får varje år statliga bidrag. Enligt förslaget ska syftet med statsbidraget vara att, i nu nämnd ordning, bidra till att stärka demokratin och samhällsengagemanget, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, höja utbildningsnivån och bredda engagemanget för kulturen. Utöver dessa syften fastslår riksdagen sju verksamhetsområden för folkbildningen. De ska användas som riktlinjer i stället för de tidigare målgrupperna arbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder, som riksdagen beslutade 1998. De innebär bland annat att demokratiska värden ska prägla folkbildningen, att människor med olika bakgrund ska mötas, att även nya generationer engageras och att det finns en möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Folkbildningen ska också vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen och vara öppen för personer med funktionshinder. Dessutom ska folkbildningen bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Enligt beslutet bör verksamheten utvärderas oftare. På så sätt ska regeringen regelbundet kunna redovisa till riksdagen hur syftena med statsbidragen uppnåtts. Folkbildningsrådet ska kunna återkalla statsbidrag som använts på ett felaktigt sätt.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

34

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2006-05-16

Datum

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31