Sök

Totalt cirka 16,4 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 3,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,3 miljarder kronor går till klimatpremier och drygt 1,3 miljarder kronor går till åtgärder för värdefull natur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-11

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18

Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 138 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-10

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna i statens budget för år 2025 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 6,2 miljarder kronor. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. 571 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder och 168 miljoner går till åtgärder mot utanförskap.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

90, 277 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-10

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 6,6 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,6 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard går till biogasstöd och drygt 900 miljoner går till laddinfrastruktur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 152 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-09

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 7,7 miljarder kronor, går till anslaget Gårdsstöd. Det näst största anslaget, drygt 2,3 miljarder kronor, är anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet. Drygt 2,2 miljarder kronor går till anslaget Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 136 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-09

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal.

Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 137 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser.

Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar.

354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar.

Behandlade dokument

190

Förslagspunkter

20

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

53, 196 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-12

Totalt cirka 105 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till föräldrapenning och cirka 32 miljarder kronor går till barnbidrag.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar som begränsar möjligheterna att använda föräldrapenning på arbetsfri tid och när föräldern förvärvsarbetar. Riksdagen sa också ja till förslaget om lagändring för att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar huvudsakligen gälla den 1 januari och den 1 april 2025.

Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 123 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat socialförsäkringsbalken och om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 53,9 miljarder kronor, går till anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Det näst största anslaget Aktivitets- och sjukersättningar får cirka 51,7 miljarder kronor. Anslaget Försäkringskassan får cirka 10,8 miljarder kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden.

Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att

• Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt
• Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området
• politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen
• klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

66, 196 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-06

Debatt

2024-12-09

Beslut

2024-12-11

Regeringen har föreslagit att uppgifter om anställdas frånvaro ska lämnas till Skatteverket. Det gäller i de fall frånvaron kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så kallad vård av barn (vab). Riksdagen sa ja till förslaget.

Enligt förslaget ska Skatteverket samla in uppgifterna i samband med arbetsgivardeklarationen, sedan lämnas de över till Försäkringskassan. Försäkringskassan använder uppgifterna i sin kontroll av föräldrapenningsförmånerna.

Regeringens förslag innehåller också en bestämmelse om sekretess som ska gälla i det fall en uppgift om frånvaro inte hör till denna typ av ärende hos Försäkringskassan.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa nya krav på företag inom finanssektorn. Kraven omfattar bland annat företagens riskhantering när det gäller informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, och testning av digital operativ motståndskraft.

Kraven införs genom en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA-förordningen) samt följdändringar i flera lagar på finansmarknadsområdet.

Lagändringarna börjar gälla den 17 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

69, 210 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-09

Debatt

2024-12-10

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökad kontroll vid utbetalning av ersättning från den statliga lönegarantin. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av lönegarantin.

Den statliga lönegarantin är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten betalar arbetstagarens krav mot arbetsgivaren på lön eller andra fordringar, upp till ett visst belopp, om arbetsgivaren har gått i konkurs eller är under företagsrekonstruktion. I dag är det ett antal länsstyrelser som ansvarar för att göra utbetalningar från lönegarantin, men detta ansvar ska under nästa år flyttas till Skatteverket.

Förslaget från regeringen innebär att den utbetalande myndigheten innan lönegarantin betalas ut ska göra vissa specifika kontroller mot uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och andra uppgifter som finns i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 februari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 93,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 44,2 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Drygt 20,8 miljarder kronor går till lönebidrag samt bidrag till Samhall och drygt 4 miljarder går till nystartsjobb och etableringsjobb.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag som framförts i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

38, 130 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 33,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,4 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 96 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-12

Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Bland annat går pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, med undantaget att tidsperioden för bemyndigandet om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ska vara 2026–2032.

Vidare sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

107, 297 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 94 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 41 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, bland annat vägar och järnvägar. Cirka 40 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen och drygt 2,6 miljarder kronor går till Transportstyrelsen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

57, 172 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 120,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Mest pengar, knappt 41,1 miljarder kronor, går till anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det näst största anslaget, knappt 26,9 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning. Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård får drygt 11,2 miljarder kronor.

Riksdagen sa också säga ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och att godkänna en investeringsplan. Dessutom godkände riksdagen förslag som handlar om mål för folkhälsopolitiken. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner och övriga motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

88, 249 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-09

Debatt

2024-12-10

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att upphäva lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden är att Ryssland ensidigt har beslutat att suspendera tillämpningen av ett antal artiklar i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland. Syftet med förslaget är att avtalet mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas i sin helhet och att Sverige därmed tills vidare slutar att tillämpa avtalet.

Lagen om upphävande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-03

Bordläggning

2024-12-06

Debatt

2024-12-09

Beslut

2024-12-11