Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier.

För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion uppgå till som mest 3 miljoner liter öl. De producenter som hamnar inom kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori.

Syftet med de nya reglerna är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter att bedriva sin verksam-het. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-22

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Reglerna om den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskatt på bränslen, energiskatt på el, naturgrusskatt och avfallsskatt blir tydligare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler vid omräkningen av

• energi- och koldioxidskatt på bränslen
• energiskatt på el
• naturgrusskatt
• avfallsskatt.

Den nya modellen för omräkning gör att regelverket blir enklare att förstå, och att det också harmoniseras mer med reglerna om omräkning på inkomstskatteområdet. Från 2026 knyts omräkningen av respektive skattebelopp direkt till gällande skattebelopp i stället för till ett skattebelopp för ett visst basår.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-22

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen.

Lagen börjar gälla den 16 mars 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

26, 58 minuter

Justering

2025-01-14

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området.

Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter.

Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Justering

2024-12-17

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Den 18 december 2024 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2025. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2024-12-18

Datum

2024-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att infektion med marburgvirus klassas som en samhällsfarlig sjukdom inom ramen för smittskyddslagen.

Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Marburgvirus är ett RNA-virus och tillhör virusfamiljen filovirus som kan orsaka blödarfeber. I samma virusfamilj ingår även ebolavirus.

Lagändringen börjar gälla den 25 februari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-17

Datum

2024-12-17

Bordläggning

2025-01-14

Debatt

2025-01-15

Beslut

2025-01-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj.

Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-17

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om

• ett övergripande mål för totalförsvaret
• nya mål för det militära och det civila försvaret
• inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation.

Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

38

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

53, 199 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-16

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente.

I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden.

Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Totalt cirka 4,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 2 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder. Drygt 1,7 miljarder kronor går till europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning (perioden 2021–2027) och knappt 550 miljoner går till transportbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och godkännande om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium (Eorpa). Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18

Cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Riksdagen säger ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, cirka 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Det näst största anslaget, 937 miljoner kronor, går till Statens servicecenter. Finansinspektionen får 846 miljoner kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat en statlig garanti för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Riksdagen godkänner regeringens förslag om investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Riksdagen säger nej till fyra förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

20, 45 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i riksbankslagen.

Lagändringarna ska bland annat förbättra Riksbankens möjligheter till självfinansiering. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa även ja regeringens förslag om lagändringar till följd av ändrade EU-regler. Ändringarna rör vilka aktörer som ska få delta i clearing och avveckling av betalningar och värdepapper. Dessa lagändringar börjar gälla den 9 april 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025.

Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Cirka 28,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Totalt cirka 173,1 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 167 miljarder kronor går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 6 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor.

Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag.

Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-11

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-17