Sök

om ändring av förordningen den 6 juni 1952 med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall, nr 26, i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om allmän energiskatt, och nr 29, i anledning av väckta motioner om rätt till skatteavdrag för gåvor till samhällsnyttiga ändamål, in. m.samt första lagutskottets utlåtanden nr 17, i anledning av väckta motioner om viss ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om skyldighet att renhålla gator m. m.och nr 18, i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 4 kap. 5 andra stycket rättegångsbalken. 10 Anmäldes och

tiden för fyllnadsinbetalning av skatt nr 21, av herr Persson, Helmer, och herr öhman, angående åtgärder för återgång till lågräntepolitik samt nr 22, av herr Sveningsson och herr Ohlsson, Ebbe, om ändrad lydelse av 4 kap. 5 andra stycket rättegångsbalken. 4 Nr 2 Onsdagen den 21 januari 1959 På framställning av herr andre vice talmannen beslöts att Kungl. Maj ts propositioner nr 1 och 2 skulle sättas

… Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 277, till Konungen i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser till Konungen nr 278, i anledning av dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till sjöarbetstidslag, m. m.dels ock i ämnet väckt motion nr 279, i anledning av Kungl. …

… Anmäldes och bordlädes följande under sammanträdet till herr talmannen avlämnade motioner nr 470, av herr Strand m. fl.om pension till avlidne, förre förste stenografen Albert Lundmans änka nr 471, av herr Bengtson m. fl.i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m.samt nr 472, av herrar Sveningsson och Alexanderson, i anledning av Kungl. Maj ts

om ändring av förordningen den 6 juni 1952 med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall nr 26, i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om allmäni energiskatt samt nr 29, i anledning av väckta motioner om rätt till skatteavdrag för gåvor till samhällsnyttiga ändamål, m. m.ävensom första lagutskottets utlåtanden nr 17, i anledning av väckta motioner om viss ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om skyldighet att renhålla gator in. m.samt nr 18, i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 4 kap. 5 andra stycket rättegångsbalken. Anmäldes och bordlädes

SVERIGES RIKSDAGS BESLUT UNDER RIKSDAGENS VÅR- OCH HÖSTSESSIONER ÅR 1959 Vi, efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt:att, på grund av 49 regeringsformen och 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna januari under Hans Maj t Konung Gustaf VI Adolfs nionde regeringsår oss här i Stockholm infunnit. Efter

… Vad gäller omröstning i lönenämnd synes allmänna regler för omröstning i tvistemål i rådhusrätt eller överrätt böra analogivis gälla jfr 16 kap. rättegångsbalken. 95 Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1959 Remissyttrandena Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller under hänvisning till att Kungl. Maj t enligt förslagets 19 har att utfärda särskilda föreskrifter om exempelvis reseersättningar och till att

KUNGL. MALTS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN ANGÅENDE STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET 1959/60 Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1959/60. Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens

… Lagrådet yttrade Den föreslagna nya paragrafen i konkurslagen innefattar i viss mån avvikelser från stadgandena i 8286 Lagrådet vill därför hemställa, att 86 a inledes med en erinran om att vad där sägs skall gälla utan hinder av vad i 8286 finnes stadgat häremot stridande. Lagrådet vill vidare erinra, att 210 konkurslagen och 21 lagen om införande av nya rättegångsbalken bli att tillämpa i fråga om fullföljd

… Det återstår därför för åklagaren att genom husrannsakan hos arbetsgivare eller arbetstagare säkra sådan bevisning. I 28 kap. 1 rättegångsbalken föreskrivs emellertid att husrannsakan kan ske för brott "varå fängelse kan följa". Såsom ovan nämnts stadgas dock i regeringens förslag endast böter för den som bryter mot lönestoppet. Polis och åklagare kommer därför att sakna reella möjligheter att utreda Mot. 1989/90 A18 7 brott mot den föreslagna lagen. …

Inlämnad

1990-02-12

Förslag

2

Datum

1990-02-12

Utskottsberedning

1989/90:AU24

… Den som kommer att bryta mot knivförbudet kan enligt knivlagen komma att dömas till fängelse. Förbudet riktar sig med vissa undantag mot alla människor som vistas på allmän plats. Enligt rättegångsbalken 28 kap. 11 får kroppsvisitation företagas om det förekommer anledning, att brott förövats, varå fängelse kan följa”Begreppet allmän plats är mycket omfattande. Det täcker bl.a. vägar, gator, torg, parker,

Inlämnad

1990-04-17

Förslag

4

Datum

1990-04-17

Utskottsberedning

1989/90:JuU35

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i 33 kap. 5 rättegångsbalken att delgivning av tredskodom skall ske genom rättens försorg i de fall som anförts i motionen. Stockholm den 25 januari 1990 Bengt Harding Olson fp …

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

2

Datum

1990-01-25

Utskottsberedning

1989/90:JuU28

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Det är inte heller säkert att något straff följer även om polisrapport upprättas och överlämnas till åklagare. Åklagaren har nämligen enligt 20 kap. 7 rättegångsbalken rätt att meddela s.k. åtalsunderlåtelse. Detta kan ske under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts och det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter”Det kan också ske exempelvis

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

8

Datum

1990-01-25

Utskottsberedning

1989/90:JuU23

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

… Det är inte säkert att något straff följer även om polisrapport upprättas och överlämnas till åklagare. En åklagare har nämligen enligt rättegångsbalken rätt att meddela åtalsunderlåtelse. Detta kan bl.a. ske under förutsätt ning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts och det kan antas att brottet bara kan leda till böter. Allmänt uttryckt gäller att åtal bör underlåtas om

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

8

Datum

1990-01-25

Utskottsberedning

1989/90:JuU23

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

… Visserligen finns det goda skäl att förbättra domstolarnas möjligheter att tillgodogöra sig processmaterialet i mer komplicerade mål. Redan idag finns dock möjlighet enligt rättegångsbalken att anlita sakkunnig för detta ändamål, dvs. en person med fackkunskap inom ett visst sakområde men som inte är ledamot av domstolen. Istället för att öppna möjligheten att knyta en expert till domstolen bör möjligheten

Inlämnad

1990-03-07

Förslag

4

Datum

1990-03-07

Utskottsberedning

1989/90:JuU32

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… vpk med anledning av prop. 1989/90:71 om några processrättsliga frågor Mot. 1989/90 Ju20-22 Vänsterpartiet kommunisterna anser att det finns starka skäl att i rättegångsbalken föreskriva att åklagaren endast får anlita opartisk sakkunnig och att den misstänkte får rätt att överklaga åklagarens beslut om utseende av en sakkunnig. Vilka konsekvenser den nuvarande ordningen kan medföra framgår t.ex.

Inlämnad

1990-03-07

Förslag

2

Datum

1990-03-07

Utskottsberedning

1989/90:JuU32

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Det kan dock övervägas om inte jourdomstolen bör få vidare möjligheter att begära komplettering av förundersökningen än vad som nu gäller enligt rättegångsbalken. Möjligheterna till en snabb och effektiv domstolsbehandling kräver en bättre samordning av arbetet mellan de myndigheter som är inblandade i utredningen. Det sektorstänkande som uppenbarligen präglar de olika myndigheternas arbete bör ersättas med ett direkt och mera obyråkratiskt samarbete. …

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

98

Datum

1990-01-16

Utskottsberedning

1989/90:JuU19 1989/90:JuU22 1989/90:JuU23 1989/90:JuU26 1989/90:JuU27 1989/90:JuU28 1989/90:JuU29 1989/90:JuU30 1989/90:JuU35 1989/90:JuU37

Riksdagsbeslut

(98 yrkanden): , , 49 saknar beslutsinformation

… Man höjde maximistraffet från sex månaders till ett års fängelse för att skapa möjlighet att anhålla och häkta enligt allmänna regler i rättegångsbalken. Därigenom blir resultatet otillfredsställande. Frihetsberövande torde nämligen regelmässigt inte kunna komma ifråga, eftersom straffet vid överträdelse av besöksförbud i normalfallet blir böter. Härigenom kvarstår den rättsliga ineffektivitet som lagändringen skulle bota. …

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

2

Datum

1990-01-16

Utskottsberedning

1989/90:JuU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Detta innebär att möjligheterna att bevisa sådant brott är mycket små. Reglerna om kroppsbesiktning i rättegångsbalken är nämligen inte tillämpliga vid rena bötesbrott. Lagen ger därför ingen möjlighet att exempelvis eftersöka stickmärken eller att använda urin- och blodprovsanalys som bevisme Mot. 1989/90 Ju604 6 del i berörda fall. …

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

2

Datum

1990-01-16

Utskottsberedning

1989/90:JuU30

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Det är därför uppenbart att rättssäkerheten måste förbättras för den enskilde. Riskrekvisitet Betalningssäkringslagen har utformats med ledning av bestämmelserna om kvarstad i rättegångsbalken. Utgångspunkten bör därför vara att riskrekvisitet utformas liktydigt i båda lagarna. Med beaktande av att så stor del av besluten meddelas utan hörande av gäldenären och då en stor del av besluten innebär för höga betalningsanspråk bör en skärpning av riskrekvisitet företagas. …

Inlämnad

1989-10-18

Förslag

14

Datum

1989-01-01

Utskottsberedning

1989/90:SkU1

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): , , 7 saknar beslutsinformation