Sök

… Maj ts proposition nr 46. 113 förvaltare lärer i jaktmål endast undantagsvis företräda inför domstol i annan egenskap än åklagare. För att av hänvisningen till omförmälda stadgande i rättegångsbalken skall följa den verkan, som måste antagas vara åsyftad, bör bestämmelsen utvidgas till att avse dem som hava att taga befattning med tillsynen å lagens efterlevnad jfr t. ex. 50 i lagen den 29 juni 1912 om

… Maj t föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i strafflagen. Ifrågavarande lagförslag, som ägde samband med antagandet av den nya rättegångsbalken, innehöll provisoriska straffbestämmelser för part som vid förhör under sanningsförsäkran avgave osann utsaga, för den som obehörigen gåve sig ut för advokat och för den som överträdde föreskrift vilken offentlig myndighet med stöd av 27 kap. 15 nya rättegångsbalken meddelat för säkerställande

… Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets den 28 sistlidne April och 2 dennes bordlagda Utlåtanden N o 39, i anledning af väckt motion om ändring af 14 kap. 6 Rättegångsbalken och Den 4 Maj. 331 N o 40, i anledning af väckt motion om ändring af föreskrifterna i 21 kap. Rättegångsbalken, angående gäldande af rättegångskostnad. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets den 28 sistlidne April och 2 dennes

… Enligt den med X betecknade reservationen hade herrar Lundberg, Andersson i Alfredshem och Jansson i Hällefors på åberopade grunder hemställt, att riksdagen måtte besluta, att 67 i förslaget till lag angående ändring i lagen om expropriation skulle erhålla följande lydelse 67 Den exproprierande vare pliktig att, i den mån ej annat föranledes av vad i 18 kap. 6 och 8 rättegångsbalken stadgas, ersätta motparten hans kostnader vid expropriationsdomstolen, vid expropriationsersättningens fördelning och eljest i anledning av expropriationen. Oavsett vad i rättegångsbalken stadgas om skgldighet

… Ändring i lagen om expropriation m. m. 67 Den exproprierande vare pliktig att, i den mån ej annat föranledes av vad i 18 kap. 6 och 8 rättegångsbalken stadgas, ersätta motparten hans kostnader vid expropriationsdomstolen, vid expropriationsersättningens fördelning och eljest i anledning av expropriationen. Oavsett vad i rättegångsbalken stadgas om skyldighet att ersätta rättegångskostnad i högre

… Utskottet vill också erinra om den möjlighet för domstol att ersätta häktning av underårig under 18 år med övervakning, vilken anvisas i 24 kap. 3 rättegångsbalken. Sådan övervakning, som kan anordnas på anstalt inom barnavården, kräver visserligen samtycke av den underårige. Men det är att märka, att den underårige skall häktas, om han ej vill underkasta sig övervakningen. …

… Vidare finns det en bestämmelse i rättegångsbalken, som sä-ger, att, då saken kommer inför domstol, domaren skall råda parterna att förlikas, om saken är sådan, att det kan ske. Om detta skall vara något annat än en ren formsak och domaren verkligen skall försöka förmå parterna till förlikning, synes det vara svårt att verkställa utan att domaren i någon mån inlåter sig på själva tvisten. …

… Vidare har utskottet erfarit att förslag till avskaffande av kungörelse i kyrka redan framlagts av 1951 års rättegångskominitté beträffande såväl rättegångsbalken som expropriationslagen. Utskottet, som ånyo övervägt frågan om huru ifrågavarande reformarbete bör bedrivas, har icke funnit skäl föreligga till ändring i den ståndpunkt riksdagen förut givit till känna. Anledning härtill synes desto mindre förekomma

… Ett annat landsfiskal åliggande bestyr, som delvis sammanhänger med landsfiskalens ställning som allmän åklagare, är den i 2 kap. 5 rättegångsbalken stadgade skyldigheten för landsfiskal att vid tingssammanträden vara närvarande och gå rätten tillhanda i det som hör till landsfiskalens tjänst. De på landsfiskal ankommande polisgöromålen bestå i ordnings- och kriminalpolisgöromål samt övriga polisgöromål. …

… Den kontrollerande ledamotens granskning borde blifva pålitlig och säkerligen lättare, när han förut o-enom föredragningen och derefter hållen öfverläggning erhållit kännedom om målens beskaffenhet och tvistefrågorna de öfrige ledamöter, som skulle deltaga i slutliga pröfningen, erhölle rådrum att sig nogare betänka, i följd hvaraf den i 23 kapitlet 6 Rättegångsbalken dertill medgifna rättighet komme att

… I fråga örn befogenheten att besluta örn ifrågavarande tvångsmedel har processlagberedningen, såsom förut framhållits, erinrat örn att enligt dess förslag till ny rättegångsbalk denna befogenhet skulle tillkomma domstolsmyndighet. Processlagberedningen har vidare anfört bland annat Det vid promemorian fogade lagförslaget har uppenbarligen utarbetats med tanke på det nuvarande krisläget och den fara för viktiga samhällsintressen, som i samband därmed uppkommit. …

Sveriges Riksdags Beslut å det i Stockholm hållna lagtima riksmötet, som började den 10 januari och slutade den 17 juni 1939. Vi, efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt:att, på grund av 49 regeringsformen och 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna januari under Hans Majit Konung Gustaf V:s trettioandra

… Genom deuna lag göres ej ändring i hvad som förordnats uti 12 af lagen den 14 juni 1901 om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Vid utlåtandet hade afgifvits reservationer af friherre Palmstierna och herr Hedenstierna af friherre Gripenstedt och herr C. A. Tamm samt af herr Ax. G. Andersson, som ansett, att 1 8 i lagförslaget bort bibehållas oförändrad. …

ändrad lydelse av 7 lagen den 9 december 1910 nr 141 s. 35 om emeritilöner för präster skrivelse nr 344Förordning om ändrad lydelse av punkt 18:o förordningen den 27 november 1936 nr 578 med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte nya grunder för dispositionen av därtill avsedda medel skrivelse nr 344Lag angående ändring i 19 lagen den 15 juni 1935 nr 343 om ungdomsfängelse in. m. skrivelse nr 345Lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 rättegångsbalken skrivelse nr 345Lag

… Tamm, N o 161, om ändring af 26 Kap. 2 Byggningabalken. Herr Lars Ersson, N o 165, om förändrad lydelse af 1 Kap. 1 Rättegångsbalken. 24 Prot.Utdrag den 29 Januari 1872. Herr S. Bibbing, N o 166, om upphäfvande af 2 i KongFörordningen den 21 Mars 1844, angående förbud mot lotterier Herr P. Tjernlund, N o 169, om dödsstraffets upphäfvande och utarbetande af förslag till de ändringar i Strafflagen, som påkallas af nämnda straflärts upphäfvande Herr P. …

… Maj ts under sammanträdet aflämnade nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 rättegångsbalken, till lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 och 23 kap. 4 strafflagen, till lag om ändrad lydelse af 2 i förordningen den 4 maj 1855 angående handelsbocker och handelsräkningar samt till lag om ändrad lydelse af 8 i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura. …

… Forts.Om ändring i 11 kap. 10 Rättegångsbalken. N o 46. 46 Onsdagen den 25 April, f. m. Om ändring i 11 kap. 10 Rättegångsbalken. Forts.Om skogsafverkningskontrakters intecknande. att målet afgöres på för handen varande skäl men då till följd deraf, att en antydan i nyssnämnda hänseende saknas, någon tvekan härutinnan möjligen kan uppstå, ehuru jag hoppas och antager, att tillägget icke skall

… Petersson i Runtorp Ko 66, om ett förslagsanslag for utredning af frågan om ett nytt system för pensionering af statens tjensteman Herr August Peterson Km 67, om underdånig skrifvelse angående föreskrifter i fråga om folkskolelärares aflöning och N o 08, om ändring af 9 mom. 2 och 3 i Bevillmngstadgan Herr L. Torp actie N o 69, om ändring af 30 kap. 5 och öj Rättegångsbalken och Ko 70, om ändring af 11 kap. 10 Rättegångsbalken Herr Johannes Andersson

… Maj t anmälde ett inom nämnda departement utarbetat förslag till lag angående ändrad lydelse av 24 kap. 7 rättegångsbalken, åsyftande att, såvitt anginge skyldighet att utskriva dom eller utslag till svarande eller förklarande, upphäva vad nu är stadgat därom, att alla rättens domar eller utslag, om efter kungörelse å rättens dörr avsägas eller utgivas, böra förut färdiga skrivas. …

… Föreskrifter angående fjärdingsmän förefinnas i ett flertal författningar. Sålunda stadgas i 11 kap. 37 rättegångsbalken, att fjärdingsman skall utan särskilt förordnande vara stämningsmålEnligt 11 kap. 38 rättegångsbalken gäller av fjärdingsman meddelat intyg om verkställd delgivning såsom fullt bevis, att delgivningen blivit så verkställd, som intyget innehåller, därest fjärdingsmannen verkställt