Sök

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Datum

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Inlämnad

2014-01-20

Förslag

1

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2013/14:KU35

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2014-01-17

Förslag

3

Datum

2014-01-17

Utskottsberedning

2013/14:KU33

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2014-01-16

Förslag

1

Datum

2014-01-16

Utskottsberedning

2013/14:KU34

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-01-17

Förslag

1

Datum

2014-01-16

Utskottsberedning

2013/14:KU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-01-15

Förslag

9

Datum

2014-01-15

Utskottsberedning

2013/14:KU34

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.

KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner.

Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.

KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Beredning

2013-09-19

Justering

2013-12-05

Datum

2014-01-15

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Beredning

2013-09-24

Justering

2013-12-05

Datum

2014-01-10

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

1

Datum

2014-01-01

Utskottsberedning

2013/14:KU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning. Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig omarbetning av den nu gällande riksdagsordningen. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen i riksdagen tydligare. Den nya riksdagsordningen bygger på förslag som riksdagsstyrelsen och regeringen har lämnat om ändringar i bland annat riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat dels riksdagsstyrelsens framställning med förslag till ny riksdagsordning, dels regeringens proposition En utvecklad budgetprocess som även den innehåller förslag på ändringar i riksdagsordningen. Riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag, innehåller regler om riksdagens arbetsformer.

Beslutet innebär bland annat att det ska stå i riksdagsordningen att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om statens budget. Rambeslutsprocessen är en del av budgetprocessen som innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Reglerna i riksdagsordningen för hur ändringar i statens budget ska beslutas i riksdagen ska också ändras. Ändringar i budgetlagen om uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen görs också.

En redaktionell och språklig modernisering av den gällande lagen görs, efter förslag av riksdagsstyrelsen. Ändringar i regler som bland annat rör kammaren och ledamöternas rätt att lämna så kallade följdmotioner på till exempel en proposition görs också. I huvudsak ställde sig konstitutionsutskottet bakom riksdagsstyrelsens förslag. KU föreslog dock vissa ändringar i riksdagsstyrelsens förslag, främst som en följd av de förslag som regeringen lämnat om förenklingar i budgetprocessen. Därför lämnade utskottet ett eget förslag till ny riksdagsordning.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag till en ny riksdagsordning.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

18

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-06-05

Datum

2014-01-01

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17