Sök

… Vidare kan nämnas, att frågan om en allmän översyn av reglerna om åtalsunderlåtelse m. m. är aktuell. Sålunda har framställning gjorts om ändring i 20 kap. 7 rättegångsbalken för att vidga möjligheterna att underlåta åtal för bagatellbrott och för brott som bär begåtts av psykiskt abnorma. Framställning bär också gjorts om en allmän översyn av 1964 års lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, som ger åklagare möjlighet att utöver vad som följer av 20 kap. 7 rättegångsbalken underlåta åtal

… Enligt 34 tredje stycket kan bl. a. olovlig jakt åtalas av allmän åklagare, om målsäganden angett brottet till åtal. Målsägandens rätt att åtala sådant brott är enligt 20 kap. 8 rättegångsbalken därigenom begränsad till sådana fall när åklagaren beslutat att åtal inte skall äga rum. På grund härav och på grund av reglerna i rättegångs 12 Kungl. Maj ts proposition nr 32 år 1970 balken om utredning i mål

… Sådan behörighet har tillagts Stockholms rådhusrätt i fråga om tryckfrihetsmål från Gotlands län, rådhusrätten i Jönköping i fråga om mål från Skaraborgs län, rådhusrätten i Malmö i fråga om mål från Kristianstads län, rådhusrätten i Gävle i fråga om mål från Kopparbergs län och rådhusrätten i Sundsvall i fråga om mål från Västernorrlands län. Genom lagen 1969:244 om ändring i rättegångsbalken RB har bestämmelserna

… Samtidigt framhålls att frågan om fullföljdsförbud från principiella utgångspunkter är av sådan betydelse att den borde ha remissbehandlats innan förslag förelades riksdagen. För att komma fill rätta med den rådande situationen hänvisar presidenten fill de möjligheter rättegångsbalken ger att ingripa mot försumlig processföring. Även Stockholms tingsrätt ställer sig tveksam lill om det är lämpligt att

1984-12-31

av lagen den 14 juni 1907 nr 36 s. 1 om nyttjanderätt till fast egendom, 2 lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 nr 429 om hyresreglering m. in.3 lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 nr 430 om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt in. in.4 lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 nr 568 om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal, 5 lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 nr 157 med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad, 6 lag angående ändrad lydelse av 1 lagen den 22 juni 1928 nr 253 om kollektivavtal, 7 lag om ändrad lydelse av 10 kap. 10 och 17 rättegångsbalken. Genom en den 5

… Näringslivets skattedelegation erinrar om att kostnaden för att ställa säkerhet allmänt sett brukar uppskattas till 1 Säkerhet bör enligt delegationen fordras endast i undantagsfall och bestämmelserna härom bör utformas efter mönster av reglerna för skingringsförbud i tvistemål i rättegångsbalken. Liknande synpunkter anför Svenska byggnadsentreprenörföreningen som föreslår att säkerhet föreskrivs endast

… Avveckling av hyresregleringen m. m. sålunda ändrade paragrafnumreringen i samma lag, dels att punkt 9 i övergångsbestämmelserna till samma lag skulle utgå, dels att ändra numreringen av efterföljande punkt i övergångsbestämmelserna i enlighet härmed, dels ock att förslaget till lag om ändrad lydelse av 10 kap. 10 och 17 rättegångsbalken skulle utgå. Utskottets förslag 72 Talan får ej föras mot hovrätts

… Maj ts proposition nr 168 år 1964 alltså ske med den gode mannen. Däremot torde kungörelsedelgivning med maken enligt 33 kap. 12 rättegångsbalken ej kunna äga rum. Enligt kommitténs förslag gäller slutligen enligt d att svensk domsrätt skall föreligga om Kungl. Maj t eljest, när endera maken finnes sedan minst två år ha hemvist här i riket, medgivit att talan må upptagas. …

… K.S0 rfklinjer fÖr gistreringen anger utredningen bl. a.att det inte or fa forekomma, att personer antecknas som misstänkta, om misstanken mte natt den grad att skälig misstanke i rättegångsbalkens mening föreligger. Registrerad uppgift bör avlägsnas ur registret, om brottsutredningen 41 Kungl. Maj ts proposition nr 18 år 1965 eller domstolsprövningen visat, att skälig misstanke inte längre kan sägas vara för handen. …

… Jag kan i huvudsak godtaga vad administrationsnämnden föreslagit om att för processen i domstolen i tillämpliga delar skall gälla vissa bestämmelser i rättegångsbalken bl. a. om domare och om rättegångsombud, om straff och vite, om omröstning och om bevisning. Hänvisningar i domstolslagen till ifrågavarande bestämmelser i rättegångsbalken utesluter inte att tillbörlig hänsyn tages till speciella förvaltningsrättsliga förhållanden. …

… Med anledning av de tragiska händelserna vid Malmö Östra sjukhus vill jag först nämna all åklagarmyndigheten i Malmö inlett förundersökning enligl rättegångsbalken. Självfallet kan jag inle under pågående ulredning uttala mig i skuldfrågan. Omedelbart efter del alt händelsen blev känd begärde socialstyrelsen in etl omfattande journalmalerial frän sjukhuset Journalerna har därefter granskals i styrelsen. …

Datum

1979-02-12

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. Riksdagens protokoll 1978/79:73 Torsdagen den 25 januari Kl. 17.30 Nr 73 Torsdagen den 25 januari 1979 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad. 2 Föredrogs och hänvisades Motioner 1978/79:1068 1 1978/79:1069 1 1978/79:1070 1 1978/79:1071

Datum

1979-01-25

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. Riksdagens protokoll 1978/79:66 Tisdagen den 16 januari  Kl. 13.00 1 Förändring av antalet suppleanter i vissa utskott, m. m. TALMANNEN: Enligt till kammaren inkommet protokollsuldrag har valberedningen  föreslagil att antalet suppleanter i trafikulskoltel

Datum

1979-01-16

av krigsleksaker kommer lill stånd 1978/79:218 av Olle Svensson s till justitieministern om anonymitet för meddelare i vissa fall Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 1974 tre sakkunniga för att uireda frågan om skydd för meddelares anonymitet vid beslag och husrannsakan. Utredningen överlämnade i juni 1976 elt belänkande med förslag till ändringar i rättegångsbalken m. m. Della betänkande har remissbehandlals

Datum

1978-12-07

… I proposilionen 1978/79:90 hade regeringen justitiedepartementet föreslagit riksdagen alt dels anta i propositionen framlagda förslag till 1. lag om ändring i räushjälpslagen 1972:4292. lag om ändring i föräldrabalken, 3. lag om ändring i rättegångsbalken, 4. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen 1971:2915. lag om ändring i lagen 1977:729 om patenlbesvärsrätten, 6. lag om ändring i lagen 1973:188

Datum

1979-04-19

… Del gäller vissa typer av förhandlingar sammanträden för muntlig förberedelse i tvistemål, huvudförhandling i förenklad form i tvistemål, sammanträde enligt 5 småmålslagen och sädana huvudförhandlingar i brottmål som jämlikt 46 kap. 15 andra stycket rättegångsbalken kan avgöras ulan hinder av att den tilltalade inte har infunnit sig. Dessutom skall muntlig bevisning kunna upptas per telefon vid alla slags

Datum

1979-03-15

… Näringsidkare förvärvar ensamrätl lill varumärke genom regislrering eller inarbeining 1 och 2 SS varumärkeslagen 1960:644/Med mönster förslås enligt IS mönster-skyddslagen 1970:485 förebilden för en varas utseende eller för ett ornament. Mönsterrätl förvärvas genom regislrering. Beträffande hemvislbe-greppel hänvisas till 10 kap. 1 S rättegångsbalken. 5.3  Resolutionen den 27 maj 1977 I resolutionen förbjuds

… Enligt 12 kap. 8 andra stycket regeringsformen tillkommer det sålunda högsta domstolen att pröva huruvida justitieråd eller regeringsråd enligt vad därom är föreskrivet skall skiljas från eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att undergå läkarundersökning jfr vidare 15 kap. 5 LOA, 3 kap. 3 andra stycket och 57 kap. rättegångsbalken även prop. 1975/76:105 bil. 2 s. 226Eftersom högsta domstolens

… En förutsättning för att förordnande om beslag skall få meddelas är att egendomen skäligen kan antas ha betydelse för utredning om gärningen eller vara någon frånhänd genom denna. För eftersökande av egendom som är underkastad beslag får husrannsakan företas. I huvudsak har rättegångsbalkens bestämmelser om beslag och husrannsakan motsvarande tillämpning 2 Genom hänvisningar lill utlämningslagarna ställs

… Föreskrifien i momentet 4 h att ingen på nytt på nytt får rannsakas eller straffas för ett brott för vilket han redan blivit fälld till ansvar eller frikänd, överensstämmer sålunda med den huvudprincip om domars rättskraft som gäller också i svensk rätt. I vissa fall kan emellertid resning beviljas och detta enligt 58 kap. 3 rättegångsbalken även till den tilltalades nackdel, vilket inte lorde stå i överensstämmelse