Sök

13 Motioner i Andra Kammaren, N:o 120. Skulle lagutskottet, till hvilket denna min motion torde remitteras, hafva något att mot formuleringen invända, behagade utskottet vidtaga de ändringar, som kunna anses nödiga, på det att syftemålet med motionen må vinnas. Stockholm den 28 januari 1893. Lars Persson. N:o 120. Af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 119. 11 N:o 119. Af herr L. PerSSOn i Heljebol, om ändrad lydelse af 18 kap. 1 ärfdabalken. Vid förlidet års lagtima riksdag tillät jag mig att i motionen n:o 159 framställa ett förslag till ändrad lydelse af 18 kap. 1 ärfdabalken. Uti denna motion påvisade jag den ingalunda oväsentliga

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 118. Jag anhåller om remiss till lagutskottet och att, derest utskottet skulle finna mitt förslag påkalla ändring äfven af andra lagrum än det ofvaunämnda, utskottet ville dertill framställa förslag. Stockholm den 28 januari 1893. Hugo E. G. Hamilton. tf:o 118. Af grefve H. E. G. Hamilton.om

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 117. u rjinii surt rivf i ohi i-i fi fil N:o 117. Af grefve H. E. G. Hamilton, om ändrad lydelse af 9 kap. 1 giftermälsbalken. De kraf på större sjelfständighet för den gifta qvinnan, som en senare tid medfört och måste medföra, då lagstiftningen gjort så mycket för den ogifta qvinnans

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 116. tf:o 116. Af herr E. Olsson i Kyrkebol, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om åtgärder till befrielse för faitigvårdsstyrelse i gränskommun från dess befattning med fortskaffande af från grannlanden hitförpassade nödstälde svenske undersåtar. En stor olägenhet, förenad

Motioner i Andra Kammaren, N:o 115. 1 tf:115. Af herr G. ElOWSOn, om beviljande af pension åt t. f. rektorn vid Åmåls läroverk L. J. Dalgrens enka och barn. I följd deraf att de förslag, som inom Riksdagen blifvit framstälda angående ombildning af vissa läroverk, icke vunnit någon lösning, hafva mångahanda olägenheter

30 Motioner i Andra Kammaren, N:o 114. yr n-f N:0 114. Af herr E. 11 a millaTimid, om utarbetande af en fullständig folkskolestadga, lämpad för de större städerna. Folkskolestadgan af den 20 januari 1882 afslutas med följande ord: Utan hinder af denna stadgas bestämmelser galle hvad för särskilda orter är eller kan varda

24 Motioner i Anära Kammaren, N:o 113. N:o 113. Af herr E. Hammarlund m. fl.om förbättring i de nuvarande pensionsvilkoren i folkskol elär arnes enke- och pupillkassa. 1- 11 v i 1 J i i rt if a jj i. Enligt gällande reglemente för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa är pensionen för ensam enka 20 procent af den

Motioner i Andra Kammaren, N:0 111. 1 i H i j i N o in. v ft. Af herrar FridtjUY Berg och E. Hammarlund, om småläro verkens indragande samt deras ersättande med praktiska öfverbyggnader på folkskolan. I Kongl. Ma j ds till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslås

Motioner i Andra Kammaren, N:o 73, 74. 3 N:o 73. Af herr friherre W. G. VOI1 Schwerill, om tull ä råsilke. När tullafgifterna på siden och sidenvaror i fjor så högst betydligt höjdes, borde väl så kalladt råsilke äfven åsatts någon tull. Detta skedde dock icke då af vissa skäl. Derför vågar jag nu föreslå, att råsilke

Motioner i Andra Kammaren, N:o 72. 1 N:o 72- Af herr friherre W. G. VOI1 Schwerin, om ändring i gällande grundlagsbestämmelser i afseende å tiden för lagtima riksdags sammanträdande. I många länder sammanträda parlamenten redan på hösten, under hvilken tid det onekligen är lättare för en hel del personer att vara hemifrån,

18 Motioner i Första Kammaren, A:ö 23. N:o 23. Af herr Pehrsson, om förhöjning i tullen pa sulläder m. in. I den af Kongl. Maj:t till 1892 års lagtima Riksdag aflåtna nådiga proposition med förslag till ny tulltaxa föreslogs på grund af de af senaste tullkomité anförda skäl en tull å Hudar och Skinn beredda Sulläder

4 Motioner i Första Kammaren, N:o 22. N:o 22. Af herr Alin, om anslag för inrättande af en personlig professur för docenten A. Ber ger. Bland Upsala universitets senaste s. k. riksdagspetita förekommer en personlig professur i matematik för docenten Alexander Berger. Det vilkor, som enligt min åsigt bör vara uppfyldt

Motioner i Första Kammaren, N:o 20. 17 N:o 20. Af herr von Hedenbergmed förslag till ändring af 227 i sjölagen. Sedan den vid 1891 års riksdag antagna och den 12 juni samma år gifna sjölag nu varit tillämpad under ett års tid, är det möjligt att, åtminstone delvis, bedöma dess verkningar. Att dessa icke kunna sägas

Motioner i Första Kammaren, N:o 19. 13 N:o 19- Af herr JVyStröm, angående införande i bevillningsförordningen af bestämmelser om obligatorisk sjelf deklaration. Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet yttrade till statsrådsprotokollet den 14 oktober 1892: En revision af bevillningsförordningens bestämmelser

6 Motioner i Första Kammaren, N:o 18. N:o 18. Af herrar IVystrÖHl och Alin, om anslag till inredning och instrument in. m. för den åt Upsala universitets fysiologiska anstalt upplåtna nya byggnad. Att fysiologien är en af de vigtigaste bland de vetenskaper, som räknas till de grundläggande för den medicinska bildningen

Motioner i Första Kammaren, N:o 17. 1 N:o 17. Af friherre VOI1 Krsenier, med förslag till förtydligande ändringar i bevillningsförordning en. Det finnes i Tyskland källor, hvilkas vatten har den egenskapen, att om något föremål, om än af lösaste beskaffenhet, nedsänkes deri och der får qvarligga någon tid, så förvandlas

14 Motioner i Första Kammaren, N:o 15. N:o 15. Af herr Tamm, angående skrifvelse gärder till motverkande af till Konungen i fråga om ätosedlighet. Betraktar man folkens historia, måste med glädje bemärkas, att ett bestämdt framåtskridande i det hela egt och eger rum men detta framåtskridande sker ej regelbundet snörrätt,

Motioner i Första Kammaren, N:o 14. 13 N:o 14. Af herr Tamm, om utfärdande af ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-banko- och riksgäldsverken. I sin berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882 erinrade Riksdagens

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 190. N:o 190. Af herr E. TherillcBIliuS, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående vissa delar af byggningabalken. Uti 16 kap. 1 byggningabalken läsas följande ord:Lands allmänning må de nyttja, som inom länet bygga och bo, och härads eller sockne allmänning de, som i häradet eller socknen