Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 412 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • om villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet m.m. (prop. 1982/83:85 jämte motioner)

    Betänkande 1982/83:JuU26

    … Tiden från dagen för domen till dess att den vinner JuU 1982/83:26 40 laga kraft är förutsatt att varken den dömde eller åklagaren överklagar -tre veckor när domen har getts av tingsrätt och fyra veckor när den har getts av hovrätt 51 kap. 1 resp. 55 kap. 1 rättegångsbalken . Den tilltalade har emellertid möjlighet att dessförinnan förklara sig nöjd med domen, vilket innebär att domen vinner laga kraft
    Datum
    1983-04-07

  • om anslag till domstolsväsendet m.m. (prop. 1982/83:100 bil. 4, D, jämte motioner)

    Betänkande 1982/83:JuU24

    … Belastningen på anslagsposten Ersättning till nämndemän styrs väsentligen av innehållet i domförhetsreglerna i rättegångsbalken. Ett beslut om medelsanvisning innebär således inte ett ställningstagande till domförhetsreglemas utformning. Riksdagen kommer inom kort att få tillfälle att ta ställning till ett regeringsförslag om ändring i dessa regler. …
    Datum
    1983-03-15

  • om preskription av skattebrott

    Betänkande 1982/83:JuU22

    … Bakgrunden till beredningens förslag var att den nya rättegångsbalken föreskrev att åtal i regel skulle föregås av en förundersökning som var så fullständig att målet kunde avgöras vid en huvudförhandling. Allmänt åtal skulle till följd härav komma att anställas på ett senare stadium av brottsutredningen än enligt den äldre rättegångsordningen. …
    Datum
    1983-03-08

  • om anslag till polisväsendet (prop. 1982/83:100 bil. 4, B 1 och B 3 - B 10, jämte motioner)

    Betänkande 1982/83:JuU20

    … Även när det gäller lagstiftningen fattades ett flertal beslut under föregående riksmöte. Bland de viktigaste kan följande nämnas En bestämmelse om försvararjäv infördes i rättegångsbalken. Den innebär att en person inte får vara försvarare om han haft uppdrag åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne om detta minskar hans förmåga att med nit och omsorg ta till vara den misstänktes rätt. …
    Datum
    1983-03-08

  • om ändring i taxeringslagen (prop. 1982/83:105)

    Betänkande 1982/83:SkU49

    … Vissa av SkU 1982/83:49 11 säkringsåtgärderna enligt bevissäkringslagen har, liksom husrannsakan enligt rättegångsbalken, formen av ett intrång hos den enskilda. Detta bör endast få förekomma när misstanke om brott föreligger. Av rättssäkerhetsskäl bör vidare varje beslut om säkringsåtgärd fattas av länsrätt. Det faktum att myndigheterna hittills enligt lämnade uppgifter haft att tillämpa bevissäkringslagen
    Datum
    1983-05-03

  • om ändring i 20 § kommunalskattelagen (1928:370)

    Betänkande 1982/83:SkU12

    … I övrigt har propositionen med avslag på reservationen som fogats till skatteutskottets betänkande i ärendet godtagits av riksdagen SkU 1982/83:5 . I proposition 1982/83:42 föreslås bl. a. att rättegångsbalkens regler om disciplinära påföljder för advokater kompletteras med bestämmelser om att varning i vissa fall får förenas med en straffavgift om lägst 1 000 och högst 15 000 kr. I propositionen anförs
    Datum
    1982-12-07

  • om kontroll av företag

    Betänkande 1982/83:NU30

    … En väktare har inte andra befogenheter än vilken medborgare som helst när det gäller att ingripa mot andra personer eller att använda våld för att genomföra arbetsuppgifter. En från praktisk synpunkt betydelsefull befogenhet är den som enligt 24 kap. 7 rättegångsbalken tillkommer envar, nämligen att gripa bl. a. den som ertappas på bar gärning eller flyende fot när det om brott som kan bestraffas med fängelse.
    Datum
    1983-04-05

  • om begränsning av redares ansvar, befordran av passagerare m.m. (prop. 1982/83:159)

    Betänkande 1982/83:LU39

    … Sedan målet har anhängiggjorts, kan talan väckas utan stämning. Om inte annat sägs i detta kapitel, gäller i begränsningsmål i tilllämpliga delar rättegångsbalkens regler om tvistemål vari förlikning om saken är tillåten. 360 I begränsningsmål skall rätten, sedan den anmälningsfrist som anges i 354 har gått ut, hålla LU 1982/83:39 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 43 fondsammanträde. …
    Datum
    1983-05-17

  • Barnets bästa vid tvister om vårdnad, boende och umgänge

    Motion 2006/07:C206 av Lars Ohly m.fl. (v)

    … Då barnets vilja inte knutits till en bestämd åldersgräns ökar möjligheterna att beakta även mindre barns vilja prop. 2005/06:99 s. 45, s. 83 . Domstolen skall verka för att föräldrarna når en samförståndslösning, men av motiven till 42 kap. 17 rättegångsbalken framgår att domstolen skall vara försiktig med att verka för eller acceptera en samförståndslösning i de fall där den ena föräldern gjort sig skyldig
    Inlämnad
    2006-10-31
    Förslag
    9
    Datum
    2006-10-25
    Utskottsberedning
    2006/07:CU8 2006/07:JuU1 2006/07:JuU8 2006/07:SoU7 2007/08:SoU14
    Riksdagsbeslut
    (9 yrkanden): 9 avslag

  • Mobbning i skolan

    Motion 2006/07:Ub403 av Anneli Särnblad och Carin Runeson (s)

    … Ombudsmännen och Statens skolverk föreslås också få rätt att föra talan för ett enskilt barn eller en enskild elev i skadeståndsmål. Sådana mål ska handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegång i tvistemål där förlikning är tillåten. För att möjliggöra sekretess hos barn- och elevombudet för likabehandling vid Statens skolverk i ärenden som rör handläggning enligt den nya lagen föreslås en ändring i sekretesslagen 1980:100 . …
    Inlämnad
    2006-10-31
    Förslag
    1
    Datum
    2006-10-26
    Utskottsberedning
    2006/07:UbU8
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Barn som utsatts för brott

    Motion 2006/07:Ju346 av Monica Green (s)

    inte fyllt 18 år, ska ha en lagstadgad rätt att förundersökningen påbörjas senast 14 dagar efter anmälan och likaså en rätt att inom denna tid få avge en inledande utsaga om det aktuella brottet. Motivering Av 23 kap. 1 rättegångsbalken framgår att förundersökning skall inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Av 2 a förundersökningskungörelsen framgår
    Inlämnad
    2006-10-31
    Förslag
    1
    Datum
    2006-10-27
    Utskottsberedning
    2006/07:JuU6
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • Kraven för att bli ledamot av Sveriges advokatsamfund

    Motion 2006/07:Ju335 av Andreas Norlén m.fl. (m, c, fp, kd)

    … m, c, fp, kd Kraven för att bli ledamot av Sveriges advokatsamfund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kraven för att bli ledamot av Sveriges advokatsamfund och deras frikoppling från en specifik examensbenämning. Nuvarande rättslig reglering I 8 kap. 1 andra stycket rättegångsbalken RB ges en legal definition av vad en advokat är.
    Inlämnad
    2006-10-31
    Förslag
    1
    Datum
    2006-10-31
    Utskottsberedning
    2006/07:JuU8
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

  • med anledning av prop. 1992/93:216 Prövningstillstånd i hovrätt och instansordningen i utsökningsmål

    Motion 1992/93:Ju29 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

    … Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen avslår förslaget till ny lydelse av 49 kap. 12 rättegångsbalken, 2. att riksdagen avslår förslaget till 49 kap. 12 a rättegångsbalken, 3. att riksdagen avslår förslaget till ny lydelse av 51 kap. 4 rättegångsbalken, 4. att riksdagen avslår förslaget till 51 kap. 10 a rättegångsbalken. …
    Inlämnad
    1993-04-19
    Förslag
    8
    Datum
    1993-04-19
    Utskottsberedning
    1992/93:JuU34
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

  • Målsägandes rätt i förundersökningen

    Motion 1993/94:Ju710 av Karl Gustaf Sjödin och Harriet Colliander (nyd)

    … Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen beslutar anta ett förslag till tillägg om målsäganden i 23 kap. 18 rättegångsbalken enligt vad i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar anta ett förslag till tillägg om målsäganden i 23 kap. 19 rättegångsbalken enligt vad i motionen anförts. Stockholm den 25 januari 1994 Karl Gustaf Sjödin nyd Harriet Colliander nyd …
    Inlämnad
    1994-01-25
    Förslag
    4
    Datum
    1994-01-25
    Utskottsberedning
    1993/94:JuU25
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

  • yttr 1979/80 juu1y y

    Yttrande 1979/80:juu1y

    … Justitieutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att arbetsmarknadsutskottet hemställer att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1121 i nu berörd del yrkandet 1Häktning I propositionen föreslås en ändring i 24 kap. 21 rättegångsbalken som gör det möjligt för domstol att i samband med beslut om utvisning på grund av brott förordna att den dömde i häkte skall avbida att beslutet rörande utvisning
    1980-01-01

  • yttr 1979/80 ku6y y

    Yttrande 1979/80:ku6y

    … Bestämmelser om val av nämndemän finns i 4 kap. 5-10 rättegångsbalken RBEnligt dessa bestämmelser väljs nämndemän i tingsrätt av kommunfullmäktige. Om mer än en kommun hör till en domkrets fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd. …
    1980-01-01

  • bet 1980/81 ku25 01

    Betänkande 1980/81:ku25

    … Förslaget och uttalandena godtogs av riksdagen KU 1973:26, rskr 1973:265, KU 1974:8, rskr 1974:19Ytterligare lagregler om resning och återställande av försutten tid finns endast i fråga om brottmål och tvistemål. Reglerna, som finns i 58 kap. rättegångsbalken RBbehandlar förutsättningar, tidsfrister och förfarande när det gäller resning och återställande av försutten tid i sådana mål. För förvaltningsärenden

  • Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om allmänt ombud i socialförsäkringsmål

    Betänkande 1972:SfU5

    … Förfarandet i försäkringsdomstolen är inte reglerat i detalj utan det har förutsatts att domstolen själv i viss utsträckning skall utbilda en ändamålsenlig processordning. Vissa grundläggande bestämmelser ges emellertid i lagen om försäkringsdomstol. Rättegångsbalkens regler om handläggning av besvärsmål i hovrätt har tjänat som förebild. Hänvisningar görs till vissa bestämmelser i rättegångsbalken,

  • Lagutskottets betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition 1972:70 med förslag till lag om ändring i jordabalken, dels motionen 1972:929 angående rätt till fullföljd mot fastighetsdomstols dom om fastställande av hyresvillkor

    Betänkande 1972:LU17

    … Så torde för övrigt vara händelsen i åtskilligt flera fall än vad departementschefens uttalande antyder. Ett skäl härtill är, att det starkt kan ifrågasättas huruvida rättegångsbalken medger, att frågan om förlängning utbrytes och avgöres genom mellandom. Vad nu anförts talar till förmån för fullföljdsrätt till hovrätt i fråga om hyresvillkoren. Det dröjsmål med avgörandet som kan föranledas av fullföljd
    Datum
    1972-05-19

  • Översyn av hyreslagstiftningen

    Kommittédirektiv 1989:44

    … Hyresnämndernas och bostadsdomstolens ställning har under senare år varit föremål för överväganden i olika sammanhang se bl.a. hyresrättsutredningens nämnda slutbetänkande samt rättegångsutredningens betänkande SOU 1987:13 Översyn av rättegångsbalken 3, expertmedverkan och specialiseringDet är angeläget att frågan om hyresnämndernas och bostadsdomstolens ställning snarast får sin lösning. Efter samråd med