Sök

Svarsdatum

2014-11-26

Frågeställare

Hans Linde (V)

Svarsdatum

2014-11-26

Frågeställare

Betty Malmberg (M)

Svarsdatum

2014-11-26

Frågeställare

Hans Hoff (S)

Inlämnad

2014-11-26

Besvarare

Kristina Persson (S)

Inlämnad

2014-11-26

Besvarare

Morgan Johansson (S)

Inlämnad

2014-11-26

Besvarare

Magdalena Andersson (S)

Inlämnad

2014-11-26

Besvarare

Morgan Johansson (S)

Inlämnad

2014-11-26

Besvarare

Gabriel Wikström (S)

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2014-11-04

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen antog hösten 2013 regler som handlar om att bensinbolagen ska se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den bensin och diesel som de levererar. Samtidigt ändrades vissa energi- och koldioxidskatteregler. Reglerna skulle ha börjat gälla den 1 maj 2014.

Sommaren 2013 kontaktade svenska regeringen EU-kommissionen för att få godkänt att de föreslagna svenska lagändringarna inte stred mot EU:s regler om statsstöd. Men diskussionerna med kommissionen har inte lett fram till ett beslut. Därför föreslår regeringen nu att reglerna om biodrivmedel och ändrade energiskatter tas bort och aldrig börjar gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Grenada om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.
 
Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

• Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
• Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
• Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.
 
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03