Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Kategori

Kategori

12 412 träffar rättegångsbalken med vald kategori, sorterat efter relevans

  • Förordning (1987:192) om enhetliga beteckningar för mål och vissa ärenden m. m.

    Svensk författningssamling 1987:192

    … Tingsrätterna Brottmål och ärende om påföljd B Tvistemål T Tvistemål som kan antas bli prövat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d § första stycket rättegångsbalken FT Domstolsärende Ä Konkurs K Ackordsärende A Fastighetsmål F Fastighetsmål som kan antas bli prövat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d § första stycket rättegångsbalken FFT Ärende
    Författningen är upphävd
  • Lag (1946:807) om handläggning av domstolsärenden

    Svensk författningssamling 1946:807

    … Ansökningen skall innehålla uppgifter om sökanden och om motpart, om sådan finns, i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken. Görs ansökningen muntligen, skall den upptecknas, om det behövs. Fullmakt för ombud behöver inte företes, såvida inte rätten anser att det bör ske. Begär en part att ett vittne eller annan skall höras, är parten i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § fjärde stycket
    Författningen är upphävd
  • Försäkringsrörelselag (1982:713)

    Svensk författningssamling 1982:713

    … Rättegångskostnader i allmän domstol 25 § I allmän domstol svarar majoritetsaktieägaren för sina egna kostnader och för kostnader som har uppkommit för motpart eller god man genom att majoritetsaktieägaren har fullföljt talan, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken. I övrigt gäller bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken om skyldigheten att svara för kostnader i högre rätt. Om
    Författningen är upphävd
  • Polisdatalag (1998:622)

    Svensk författningssamling 1998:622

    … DNA-registret 23 § DNA-registret får innehålla DNA-profiler från prov som har tagits med stöd av 28 kap. rättegångsbalken och som avser personer som 1. genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter, eller 2. har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. Lag 2011:901 . 24 § En DNA-profil som registreras får endast ge information om identitet och inte om personliga egenskaper. …
    Författningen är upphävd
  • Lag (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlag)

    Svensk författningssamling 1989:530

    … Sådant beslut går omedelbart i verkställighet. I fråga om förfarandet tillämpas i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om förfarandet vid rättens prövning av fråga om hemlig teleavlyssning enligt 27 kap. rättegångsbalken. Lag 1989:531 . 22 § En upptagning eller uppteckning som gjorts vid hemlig teleavlyssning skall granskas snarast möjligt. …
    Författningen är upphävd
  • Med förslag till lagstiftning om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott m. m.

    Betänkande 1975/76:JuU42

    … I propositionen 1975/76:202 föreslås bl. a. att nuvarande provisoriska regler i 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och 1969 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott m. m. tas in i 27 kap. rättegångsbalken och ges permanent karaktär. 1 detta syfte föreläggs riksdagen genom propositionen ett förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
    Datum
    1976-05-13
  • Med anledning av propositionen 1975/76:113 med förslag till lag om ändring i brottsbalken m. m. (angående fylleristraffets avskaffande m. m.) jämte motioner

    Betänkande 1975/76:JuU37

    … Polisen har genom flera olika bestämmelser tillerkänts rätt att gripa personer under närmare angivna förutsättningar. I första hand har polisen enligt olika regler i rättegångsbalken rätt att gripa personer som är misstänkta för brott. För dessa fall finns också i rättegångsbalken JuU 1975/76:37 19 regler beträffande formerna och tidpunkten för förhör samt, när det gäller åklagarens och domstolens befattning med den gripne, beträffande anhållande och häktning. …
    Datum
    1976-05-11
  • Med anledning av propositionen 1975/76:204 om ändringar i grundlagsregleringen av tryckfriheten jämte motioner

    Betänkande 1975/76:KU54

    … TF som ovan föreslagits och 2. att riksdagen, därest så icke sker, i skrivelse till regeringen hemställer om förslag till sådan ändring av rättegångsbalken att rättens beslut om att höra i nyssnämnda grundlagsparagraf angivna personer som vittne eller under sanningsförsäkran kan överklagas till närmast högre domstolsinstans.”2. Fråga om granskningsexemplar av tryckt skrift Boktryckare är enligt nuvarande regler skyldig att bevara tryckta skrifter för granskning. …
    Datum
    1976-05-18
  • Med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 1975/76:KU50

    … S 1975:52 lag om tillfällig handel H 1975:65 ändring i lagen 1916:156 om vissa in skränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. m. fl. Ju KU 1975/76:50 220 Prop. 1975:106 ändring i rättegångsbalken Ju 1975/76:12 ändring i förmånsrättslagen 1970:979 m. fl. Ju 1975/76:27 ändring i införsellagen 1968:621 Ju 1975/76:32 ändring i lagen om rätt till fiske Jo 1975/76:34 marknadsföringslag H 1975/76:52 lag om justitiekanslerns tillsyn m. m. …
    Datum
    1976-04-09
  • Översyn av bisyssleregleringen inom den offentliga sektorn

    Kommittédirektiv 1998:79

    … Den allmänna regleringen om förtroendeskadliga bisysslor finns i 7 lagen 1994:260 om offentlig anställning LOAFör några yrkesgrupper, exempelvis domare samt lärare inom högskoleområdet, finns dessutom vissa särregleringar se bl.a. 3 kap. 4 samt 12 kap. 3 och 22 rättegångsbalken respektive 3 kap. 7 högskolelagen 1992:1434 Bisysslebestämmelsen i LOA kompletteras med vissa föreskrifter i anställningsförordningen
  • Domstolschefens roll och utnämningen av högre domare

    Kommittédirektiv 1998:84

    … I fråga om tingsrätterna finns ett visst författningsstöd för en sådan lösning i och med att det i 2 kap. 1 rättegångsbalken föreskrivs att hovrätten äger tillsyn över de domstolar som hör under hovrätten. Den ursprungliga innebörden av bestämmelsen, nämligen att hovrätten skall utöva allmän uppsikt över att underrätternas rättskipning försiggår i laga ordning samt att domare och andra befattningshavare fullgör sina åligganden, har i praktiken alltmer kommit att uttunnas. …
  • Vissa uppgifter om justitieutskottets verksamhet riksmötet 1998/99

    … Vissa uppgifter om justitieutskottets verksamhet riksmötet 1998/99 1998/99 JuU Beredningsområde Justitieutskottet bereder ärenden som rör domstolarna samt arrende- och hyresnämnderna exekutionsväsendet åklagarväsendet polisväsendet kriminalvården brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar. Sammansättning m.m. Under riksmötet
  • Bostadsrättsregister

    Statens offentliga utredningar 1998:80

    … Hänvisningen till 40 lagen om domstolsärenden innebär att prövningstillstånd krävs för att ärendet skall prövas i Högsta domstolen. I 42 samma lag finns hänvisningar till vissa bestämmelser i rättegångsbalken om särskilda rättsmedel. 6 I 22 a förvaltningslagen 1986:223 finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Den bestämmelsen skall tillämpas beträffande beslut som Lantmäteriverket
    Datum
    1998-07-03
  • Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

    Statens offentliga utredningar 1998:69

    … När misstanke av denna grad föreligger skall den misstänkte också underrättas om misstanken, 23 kap. 18 första stycket rättegångsbalken. I praktiken torde det i varje fall inte kunna komma ifråga att lämna ut uppgifter om misstankar som inte ens förts in i person- och belastningsregistret alternativt misstankeregistret. Såväl belastningsuppgifter som uppgifter om brottsmisstankar är ytterst integritetskänsliga. …
    Datum
    1999-01-01
  • Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet

    Statens offentliga utredningar 1998:39

    … Ej heller har någon insyn eller motivering till 57Tryckfrihetsförordningen 2 kapitlet 1 58Regeringsformen 2 kapitlet 11 rättegångsbalken 5 kapitlet 1 SOU 1998:39 Översyn 69 besluten meddelats de berörda och någon form av överprövning har inte möjliggjorts. 59 Det har under årens lopp funnits olika synpunkter på kommissionens sätt att arbeta, beroende på att kommissionen inte alltid haft en tillräckligt
    Datum
    1999-01-01
  • Den framtida arbetsskadeförsäkringen

    Statens offentliga utredningar 1998:37

    … Frågan om rätten att föra talan gått förlorad beaktas endast efter in- vändning av försäkringsgivaren. Forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken är tillämpliga. Talan kan antingen väckas där den försäkrade utsattes för skadliga inverkan eller där svaranden har sitt hemvist. Talan vid domstol torde dock inte be- höva förekomma särskilt ofta. I allmänhet torde skadan bli slutreglerad efter en anmälan av skadan
    Datum
    1999-01-01
  • Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård - del 1

    Statens offentliga utredningar 1998:32

    … När det gäller upphörande av rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning gäller motsvarande regler som vid psykiatrisk tvångsvård i övrigt. Straffrättslig särreglering Enligt 20 kap. 7 rättegångsbalken kan åtalsunderlåtelse medges om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd. Som förutsättning härför gäller att något allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. …
    Datum
    1998-03-12
  • Mänskliga rättigheter - mångas skyldigheter : universitets- och högskoleutbildning i demokrati och mänskliga rättigheter

    Departementsserien 1998:46

    … Som exempel kan nämnas reglerna i brottsbalken om olaga rasdiskriminering och hets mot folkgrupp, lagen om rättspr övning av vissa förvaltningsbeslut, stora delar av rättegångsbalken som tillförsäkrar en korrekt rättegång och av socialtjänstlagen. Man kan säga att de folkrättsliga åtagandena och de grundlagsskyddade rättigheterna i princip bör genomsyra hela det svenska samhället. 98 Ds 1998:46 Slutsatser
    Datum
    1998-08-17
  • Genomförande av EG:s TV-direktiv

    Departementsserien 1998:21

    sändningen kan tas emot i ett land som är bundet av EES-avtalet samt om den som bedriver sändningsverksamheten har sitt hemvist i Sverige 1 kap. 4 Med hemvist avses detsamma som enligt 10 kap. rättegångsbalken prop. 1995/96:160 s. 157Radio- och TV-lagen är däremot inte tillämplig om programföretaget har sitt hemvist i något annat EES-land. Om programföretaget inte har sitt hemvist i något EES-land, ansvarar
    Datum
    1998-03-16
  • I god tro

    Statens offentliga utredningar 1998:113

    … NJA, Nytt Juridiskt Arkiv, samling av Högsta Domstolens domar. Petrén, Gustav-Ragnemalm, Hans Sveriges grundlagar, Liber 1980. RB, Rättegångsbalken. RegSkr 1997:2: Regeringens skrivelse till kyrkomötet 1997:2 Staten och trossamfunden grundläggande frågor. Richardsson, James T.Sociology and the New Religions Brain- washingthe Courts, and Religious Freedom, in Witnessing for Sociology, Pam Jenkins Steve Kroll-Smith Ed.s1997, Praeyer. …
    Datum
    1999-01-01