Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 412 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • Grundlagsfrågor

    Betänkande 1990/91:KU32

    … Utskottet behandlade hösten 1988 1988/89:KU12 motionsyrkande om avskaffande av övre åldersgränser för innehav av offentliga uppdrag. Utskottet erinrade då om att riksdagen våren 1988 beslutat ur rättegångsbalken utmönstra den tidigare 70-årsgränsen för nämndemannauppdrag samt genom tidigare beslut den dåvarande 67-årsgränsen för ledamotskap i domkapitel. Vidare noterade utskottet att en 70-årsgräns existerade
    Behandlade dokument
    21
    Justering
    1991-04-25
    Debatt
    1991-05-15

  • Tryckfrihets- och sekretessfrågor

    Betänkande 1990/91:KU10

    … Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller som har avhänts någon genom brott får tas i beslag 27 kap. 1 rättegångsbalken RB/Detsamma gäller föremål som kan komma att förverkas. Med föremål jämställs skriftlig handling. Hit hör bl.a. brev till tidningar och andra massmedier. För beslag av skriftliga handlingar gäller vissa specialbestämmelser. …
    Behandlade dokument
    15
    Justering
    1990-11-06
    Debatt
    1990-11-21

  • Utvidgad rätt till målsägandebiträde, m.m.

    Betänkande 1990/91:JuU4

    … Förutom det stöd som åklagaren regelmässigt skall ge och möjligheterna till allmän rättshjälp finns enligt 20 kap. 15 rättegångsbalken RB möjlighet för målsäganden att åtföljas av en stödperson vid rättegång vartill kommer åklagarens skyldigheter enligt 22 kap. RB att föra målsägandens talan i skadeståndsdelen. Mot bakgrund härav saknar utskottet anledning att nu initiera ytterligare en utvidgning av tillämpningsområdet för lagen om målsägandebiträde. …
    Behandlade dokument
    5
    Justering
    1990-10-23
    Debatt
    1990-11-07

  • Normgivning m.m.

    Betänkande 1990/91:KU7

    … När det gäller frågan om Europadomstolens domars prejudicerande betydelse i Sverige kan nämnas att högsta domstolen i flera fall hämtat ledning från Europadomstolens praxis, bl.a. gäller detta vid tolkning av regeringsformens rättighetsregler se NJA 1989:134Den prejudicerande betydelse som högsta domstolens och regeringsrättens egna avgöranden har finns inte lagreglerad annat än att rättegångsbalken och
    Behandlade dokument
    19
    Justering
    1990-10-25
    Debatt
    1990-11-14

  • Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag

    Betänkande 1990/91:JuU5

    … I två med anledning av propositionen väckta motioner, 1990/91:Ju9 av Berith Eriksson v och 1990/91:Ju10 av Inger Schörling m.fl. mpyrkas att riksdagen avslår propositionen. Utskottet Bestämmelser om tvångsmedel vid beivrande av brott finns, förutom i rättegångsbalken RBi bl.a. lagen 1952:98 med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Lagen innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till
    Behandlade dokument
    3
    Justering
    1990-11-20
    Debatt
    1990-12-05

  • Bostadsdomstolen och hyresnämnderna

    Betänkande 1990/91:JuU26

    … Enligt 20 lagen 1973:188 om arrendenämnder och hyresnämnder nämndlagen skall bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken RB om omröstning i tvistemål tillämpas i hyresnämnderna. Detta innebär, som motionärerna påpekar, att ordföranden i hyresnämnden i praktiken ensam kommer att fälla avgörandet om ordföranden och den andre ledamoten är oense. …
    Behandlade dokument
    10
    Justering
    1991-04-16
    Debatt
    1991-05-03

  • Anslag till brottsskadenämnden m.m.

    Betänkande 1990/91:JuU21

    … Ett målsägandebiträde är inte ombud för målsäganden utan har den formella ställningen av rättegångsbiträde enligt 12 kap. 22 rättegångsbalken RBBiträdet kan alltså inte handla självständigt för målsägandens räkning och biträdets uppgift är att på olika sätt med stöd och råd, även i juridiska frågor, bistå målsäganden under förundersökning och rättegång. …
    Behandlade dokument
    31
    Justering
    1991-04-09
    Debatt
    1991-04-24

  • Psykiatrisk tvångsvård m.m.

    Betänkande 1990/91:SoU13

    … Bakgrund Regler om psykiatrisk vård oberoende av samtycke finns för närvarande i lagen 1966:293 om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall LSPVLagen anger bl.a. under vilka förutsättningar tvångsvård får ges på grund av psykisk sjukdom och därmed jämställd psykisk abnormitet. Bestämmelser om behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare finns i bl.a. brottsbalken BrB och rättegångsbalken RBI
    Behandlade dokument
    35
    Justering
    1991-05-16
    Debatt
    1991-05-30

  • Tilläggsdirektiv till 1997 års hyreslagstiftningutredning (Ju 1997:09)

    Kommittédirektiv 1999:16

    … Reglerna gör i dessa avseenden ingen skillnad på lokaler och bostadslägenheter. Möjligheterna att få frågan om avhysning snabbt löst interimistiskt genom t.ex. ett beslut enligt rättegångsbalkens bestämmelser om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder är begränsade. Domstol får enligt 15 kap. 3 rättegångsbalken visserligen besluta om lämplig åtgärd, om någon har visat sannolika skäl för att han mot
    Datum
    1999-03-11

  • JuU3y

    Yttrande 1999/2000:JuU3y

    … Vidare måste det av bestämmelsen klart framgå att permission endast kan medges för viss kort tid. Utskottet vill vidare framhålla att det för häktning enligt 24 kap. 1 rättegångsbalken krävs bl.a. att det finns en risk för att personen avviker eller på något annat sätt undandrar sig straffverkställighet eller att han fortsätter sin brottsliga verksamhet. Mot den bakgrunden är det enligt utskottet som regel olämpligt att bevilja den som är häktad permission utan bevakning. …
    Datum
    2000-01-01

  • RR7

    Framställning / redogörelse 1999/2000:RR7

    … Riksåklagaren menar att åklagarnas möjlighet att följa prioriteringarna är begränsade eftersom det i första hand är reglerna i rättegångsbalken och brottsbalken som styr åklagarnas arbete. Åklagarna styrs också genom poli- sens arbete. Enligt riksåklagaren syftar prioriteringarna i första hand till att öka medvetenheten och kunskaperna hos åklagarna. Detta gör man t.ex. genom speciella utbildningsinsatser och utveckling av arbetsmetoder. …
    Inlämnad
    1899-01-01
    Förslag
    10
    Datum
    2000-01-01
    Utskottsberedning
    1999/2000:JuU11
    Riksdagsbeslut
    (10 förslag): , , 5 saknar beslutsinformation

  • Jaktens villkor - del 3

    Statens offentliga utredningar 1997:91

    … Det finns däremot inget stöd i regeringsformen för att ett enskilt rättssubjekt kan fylla ut, såsom i lagen om jaktvårdsområden, en lag med till allmänheten riktade handlingsregler. Intressant i detta sammanhang är de uttalanden som gjordes i prop. 1987/88:26 om ändring i rättegångsbalken advokatfrågorEnligt 8 kap. 2 1 st. 4 rättegångsbalken får endast den antas till ledamot av Advokat- samfundet som
    Datum
    1997-07-01
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Integritet, offentlighet, informationsteknik - del 2

    Statens offentliga utredningar 1997:39

    … Enligt vår mening bör i fråga om delgivningen gälla samma regler som för delgivning av en stämning i ett tvistemål, se 33 kap. 6 andra stycket rättegångsbalken. Delgivning enligt 12 delgivningslagen 1970:428som innebär att delgivningshandlingen lämnas till någon annan fysisk person än den som söks för delgivning, bör således få användas bara under förutsättning att den persondataansvarige har avvikit eller håller sig undan på något annat sätt. …
    Datum
    1998-01-01
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Praktiska euroförberedelser i Sverige - del 2

    Departementsserien 1997:9

    … Rättshjälpsförordningen 1979:938 23 Som utredning av mindre omfattning anses sådan utredning var s kostnader inte överstiger ett halvt basbelopp. Ordet kronor förekommer i Rättegångsbalken 1942:740 A 8 kap. 7 En advokat som tilldelas varning k an få betala straffavgift med lägt tusen och högst femtontusen kronor. Rättshjälpslagen 1972:429 12 Vid tillämpning av paragrafen skall inkomsten avrundas til l närmast
    Datum
    1997-03-03
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • med anledning av motioner om underhållsbidrag

    Betänkande 1979/80:LU26

    … Barnet anses likväl som part i målet. De allmänna bestämmelserna om rättegångskostnader vid domstol återfinns i 18 kap. rättegångsbalken RB . Huvudregeln är att part som förlorar ett mål skall ersätta motparten hans rättegångskostnader 1 Har den vinnande parten allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen får den tappande i stället ersätta staten vad som utgått i rättshjälp. …
    Datum
    1980-03-10

  • yttr 1987/88 juu4y y

    Yttrande 1987/88:juu4y

    … Justitieutskottet ställer sig alltså bakom de synpunkter som har framförts i de nu aktuella motionerna och anser att de ifrågavarande förslagen till ändring i rättegångsbalken m.fl. författningar bör ges en utforming som innebär att för domare, nämndemän, advokater och rättegångsombud bör gälla den ordning som har redovisats ovan. Avslutningsvis vill utskottet tillägga att det för den ordning som utskottet
    1988-01-01

  • med anledning av motion om forumreglerna vid viss skadeståndstalan

    Betänkande 1979/80:JuU2

    … Talan om ersättning förs vid allmän domstol. R ättegdngsbalken Rätt domstol i tvistemål i allmänhet är enligt 10 kap. 1 rättegångsbalken RB rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Talan i anledning av skadegörande handling får enligt 10 kap. 8 RB väckas vid rätten i den ort där handiingen företogs eller skadan uppkom. Tvist om skada eller annat intrång på fast egendom får enligt 10 kap. 11 RB också väckas vid rätten i den ort där fastigheten är belägen. …

  • med anledning av motion om målsägandetalan vid brottet hets mot folkgrupp

    Betänkande 1979/80:JuU7

    … För tryckfrihetsrättens del finns en motsvarande reglering i 7 kap. 4 tryckfrihetsförordningen. En grundläggande bestämmelse om målsägandes talerätt ges i 20 kap. 8 rättegångsbalken RBMålsägande är enligt lagrummet den som brott har begåtts mot eller som har blivit förnärmad eller lidit skada av brottet. När det gäller brott som hör under allmänt åtal får målsäganden väcka åtal endast om 1 Riksdagen 1979/80. 7 sami. …

  • med anledning av motion om hanteringen av beslagtagen narkotika samt ett i propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. framlagt förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64)

    Betänkande 1979/80:JuU9

    … Det kan också användas för att göra det möjligt att verkställa ett framtida beslut om förverkande eller säkerställa den rätte ägarens rätt till egendom som avhänts honom genom brott. Allmänna bestämmelser om beslag ges i rättegångsbalken RB . 127 kap. 1 RB föreskrivs sålunda att föremål, som skäligen kan antas äga betydelse för utredning om brott eller vara genom brott någon avhänt eller på grund av brott förverkat, får tas i beslag. Med föremål menas även bl. a. narkotika. …
    Datum
    1979-11-27

  • med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till rättshjälp m. m. jämte motion

    Betänkande 1979/80:JuU35

    … Ersättning betalas av statsverket. Rättegångsbalkens bestämmelser gäller p. g. a. hänvisning också i bostadsdomstolen, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen, hyresnämnder och statens va-nämnd. JuU 1979/80:35 6 I förvaltningsprocesslagen finns regler om tolk i regeringsrätten, kammarrätten och länsrätter samt försäkringsrätter och försäkringsöverdomstolen. …
    Datum
    1980-04-22