Sök

Motioner i Andra Kammaren, N:o 107. 19 det Riksdagen behagade besluta förböjning af importtullen å stålpennor från nuvarande 60 öre till 3 kronor per kilogram, i vigten inbegripen pappaskar, kartor och omslag. Stockholm den 26 januari 1895. I j C. Axel Carlsson. N:0 107. Af herr A. Peterson i Hasselstad, om ändrad lydelse

Motioner i Andra Kammaren, N:o 98. 31 då troligen komme att anläggas af finska affärsmän på svenskt område, hvarigenom importen hit skulle kunna bedrifvas i lika stort omfång. Med nuvarande kommunikationsmedel går det lätt att, inlagd i is, transportera färsk lax på längre afstånd. Skall det afsedda ändamålet med införseltullen

30 Motioner i Andra Kammaren, N:o 97. efter det frågan egnats en allsidig utredning, varda inrättade.Märkvärdigt nog sade bondeståndet nej härtill, fastän saken ju i första rummet afser dess nytta. 1 Norige har frågan om eu stations inrättande ännu ej så mycket varit på tal, men stortinget har dock enhälligt beslutat

14 Motioner i Andra Kammaren, Kl:o 88. N:o 88. Af herr A. Hedin, med förslag till lag om arbetstiden i bagerier, s. k. hembagerier och konditorier äfvensom restauranter och hotell, der bakning idkas. Under den långvariga arbetsinställelse, som bageriarbetarne i hufvudstaden företogo försommaren 1890, torde för första

20 Motioner i Första Kammaren, No 47, r tf D t;j:iJi4 i-iiN:o 47. Af herr de Laval,om anordnande i Stockholm af en ständig utställning af prof å varor, som införas till Sverige, m. m. i n t r- i i 7oHIf I jri j 1 t, i Om man granskar siffrorna för den årliga varuimporten till Sverige, skall man finna, att importen utgöres

18 Motioner i Första Kammaren, N:o 46. t i tf-1 x111 N:o 46. idft Mi. MJUKM.ivV: 1 ii ii Af hen- de Laval, om ökad träl ä finare slags papper. Kändt är, att man vid tulltaxans uppställning nödgats sammanföra varor af skilda värden till en och samma grupp med en gemensam tullsats. Om än en sådan nödtvungen sammanställning

16 Motioner i Första Kammaren, N:o 45. tHjilM I ij rfr it In:r.Ut tf A N:o 45. Af lien- de Laval, om förhöjning af tullen ä skrifpennor. I nu gällande tulltaxa äro skrifpennor belagda med en tull af 60 öre per kilogram. Om man jorator denna tullsats med dem, som äro åsätta andra metallvaror, skall man finna, att finare

Motioner i Första Kammaren, N:o 43. 11 N o 43. Af herr Stridsberg, om utsträckning af tiden, inom hvilken i Sverige patenterad uppfinning här bör bringas till utöfning. Under den tid, 1884 års patentförordningvarit gällande, hafva klagomål framkommit öfver åtskilliga af dess bestämmelser, hvilka äro för industrien och

Motioner i Första Kammaren, N:o 40. 1 N:o 40. Af herr VOtl Stapel ITIO hr, om meddelande af nya bestämmelser angående utöfvande af läkareverksamhet och handel med läkemedel. Genom åtskilliga tid efter annan under senare delen af 1600-talet utgifna kongl. författningar synes handeln med läkemedel blifvit ett privilegium

18 Motioner i Första Kammaren, N:o 38. ui rf j i N:o 38. i f i v i i i r Af herr Ljungberg, om anskaffande a.f lämpliga lokaler för Riksdagen och riksbanken. f ctm:v dov.iDet lärer väl icke kunna bestridas, att representationens pligt är att, under alla förhållanden, iakttaga största möjliga sparsamhet, och att

Motioner i Första Kammaren, N:o 33. 15 rf.oYra:i v L N:o 33. Af herr af Buren, om tull å fartyg. I samma mån som det varit nödvändigt att söka vinna allt mera ökad utveckling åt den svenska jernindustrien för att bereda den nya utvägar att täfla med länder, som äro mera lyckligt lottade än vårt land beträffande såväl

12 Motioner i Första Kammaren, N:o 32. rättfärdiga endast driften i så liten skala som möjligt och för att skaffa våra arbetare sysselsättning under en tid, då vi annars skulle behöfva afskeda dem.På grund häraf får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen ville besluta en tull åjordfärger, slammade och mulna till fint pulver,

10 Motioner i Första Kammaren, N:o 31. N:o 31. j l.v 1 4.T/J y.i I.r v r, l i t i Af herr af Buren, om tull å slammade och jinmajna jordfärger. Af färger och färgningsämnen, som icke finnas upptagna i vår tulltaxa, men hvartill råämnen i stor mängd finnas i vårt land, utan att de hittills blifvit i nämnvärd grad tillgodosedda,

6 Motioner i Första Kammaren, N:o 30. N:o 30. Af herr af Buren, om upphörande af nuvarande hypoteksinstitution samt inrättande af en ny hypoteksbank. År 1890 antog Riksdagen med anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de allmänna

Motioner i Första Kammaren, N:o 29. 1 N:o 29. Af herr af Buréll, om upptagande af ett obligationslån för anskaffning af sjökrigsmateriel. Fyratio år hafva redan gått till ända, sedan vi började ett nytt kredit- och finanssystem, grundadt på utländska lån. Följderna deraf äro för alla numera en visshet landet nästan

11 Motioner i Första Kammaren, Ao 28. Till bekräftande af ofvanstående uppgifver jag här nedan eu jemförelse af de bebyggda ytorna och fasadlängderna i utkasten för Helgeandsoch Riddarholmen. Enligt de föreliggande ritningarna belöper sig den bebyggda ytan å Helgeandsholmen.till c:a 5,000 in. å Riddarholmen.5,500

2 Motioner i Första Kammaren, N:o 27. T öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt får jagvördsamt föreslå Riksdagen, att tullsatsen för ris, oskaladt, eller paddy måtte höjas till 3 kronor 15 öre per 100 kilogram samt att den sålunda förhöjda tullen måtte, såsom tilläggsafgift till gällande tulltaxa, jemväl

Motioner i Första Kammaren, N:o 26. 1 N:o 26. Af herr Cavalli, om förhöjning af tv Ilen å oskaladt ris. o A oskaladt ris eller paddy fann 1888 års Riksdag sig böra sätta, samma tull, som förut vid nämnda, riksdag blifvit. bestämd för omalen spanmål i allmänhet, eller 2 kronor 50 öre per 100 kg. Äfven vid 1892 års riksdag

RIKSDAGENS PROTOKOLL 1895. Andra Kammaren. N:o 4. Söndagen den 27 januari. Kl. 7 e. m. Med hänsyn dertill, att tiden för afgifvande af fhotioner, som tillhörde ständigt utskotts behandling, med denna dag ginge till ända, hade kammarens ledamöter, medelst utfärdadt anslag, kallats att äfven i dag sammanträda och leddes

Motioner i Andra Kammaren, N:o 139. 17 hofrätts inseende, till dess i laga ordning kan varda annorlunda förordnadt att föreskrifna uppgifter om dagen för början af ting och allmänna tingssammanträden skola, så vidt de afse tiden efter 1896 års ingång, af häradshöfdingarne i Vermlands och Örebro län insändas till Gröta