Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 412 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • Forskning - Brottsförebyggande rådet m.m.

    Betänkande 1989/90:JuU29

    … Motionärerna anför att det från rättssäkerhetssynpunkt är betänkligt att stora delar av hovrätternas resurser används på småmål, medan det kan förflyta lång tid innan mer omfattande mål företas till avgörande. I rättegångsbalken RB finns bestämmelser om att talan mot tingsrättens avgörande i dispositiva tvistemål, i vilka värdet av vad som yrkas inte överstiger hälften av basbeloppet, i allmänhet får prövas endast om hovrätten meddelar prövningstillstånd. …
    Behandlade dokument
    37
    Justering
    1990-05-15
    Datum
    1990-05-15

  • Anslag till brottsskadenämnden

    Betänkande 1989/90:JuU28

    … Utskottet, som anser att den nuvarande ordningen uppfyller högt ställda krav när det gäller att underlätta för målsäganden, kan inte finna att några åtgärder med anledning av det nu behandlade yrkandet i motion Ju824 är påkallade. Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandet. I motion Ju718 förespråkas en ändring i rättegångsbalken för att åstadkomma en ordning där tredskodomar om skyldighet att utge
    Behandlade dokument
    13
    Justering
    1990-04-03
    Datum
    1990-04-03

  • Anslag till rättshjälp m.m.

    Betänkande 1989/90:JuU26

    … Enligt motionärerna är det angeläget att disciplinnämndens sammansättning ändras för att allmänhetens och myndigheternas tilltro till advokaternas yrkesutövning skall bestå. 1989/90:JuU26 10 När rättegångsbalken RB infördes år 1948 blev advokatväsendet reglerat i lag 8 kap. RB . Huvudsyftet med regleringen var att i möjligaste mån säkerställa den rättssökande allmänhetens intresse av att kunna fa biträde av personer med nödvändiga kvalifikationer. …
    Behandlade dokument
    9
    Justering
    1990-03-27
    Datum
    1990-03-27

  • Terroristlagstiftningen

    Betänkande 1989/90:JuU21

    … Viss anpassning av reglerna i terroristlagen till en ändrad reglering av straffprocessuella tvångsmedel i rättegångsbalken trädde i kraft den 1 september 1989 SFS 1989:531 . Regeringen har regelbundet till riksdagen årligen lämnat redovisning för tillämpningen av de aktuella bestämmelserna se skr. 1988/89:11, SfU6, rskr. 38, jfr 1988/89:JuU12 och 1989/90:JuU13 . …
    Behandlade dokument
    3
    Justering
    1990-03-06
    Datum
    1990-03-06

  • Telefonavlyssning

    Betänkande 1989/90:JuU13

    … Justitieutskottets betänkande 1989/90:JuU13 Telefonavlyssning 1989/90 JuU13 Skrivelse I skrivelse 1989/90:18 har regeringen justitiedepartementet berett riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för justitiedepartementet anfört om tillämpningen under år 1988 av bestämmelserna i rättegångsbalken om telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål. Utskottet Bestämmelser om hemlig teleavlyssning som tvångsmedel vid beivrande av brott finns i första hand i 27 kap. rättegångsbalken RB . Reglerna
    Justering
    1989-11-28
    Datum
    1989-11-28

  • Översyn av regler om körkortsingripande

    Kommittédirektiv 1998:16

    … Brottmålshanteringen Vid ett körkortsingripande skall till grund för frågan om brott föreligger läggas en dom som har vunnit laga kraft eller ett beslut om åtalsunderlåtelse. Enligt 48 kap. 3 andra stycket rättegångsbalken gäller ett godkänt strafföreläggande eller ett godkänt föreläggande om ordningsbot som en dom som har vunnit laga kraft. Enligt en enkät som utfördes av Domstolsutredningen Ju 1989:06
    Datum
    1998-03-05

  • KU1y

    Yttrande 1998/99:KU1y

    … Vidare föreslår regeringen att i de fall åtal mot en person har lagts ned eller om personen genom en dom som har vunnit laga kraft har frikänts, får uppgifter om brottsmisstanken behandlas endast om förundersökningen tas upp på nytt eller för prövning av särskilt rättsmedel enligt 58 kap. rättegångsbalken. Utlämnande av uppgifter Regeringen anser att särskilda bestämmelser om när uppgifter får lämnas ut endast
    Datum
    1999-01-01

  • med anledning av propositionen 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m. m. jämte motioner

    Betänkande 1979/80:KU37

    … Propositionen Hemställan I propositionen hemställs att riksdagen skall anta följande lagförslag 1. sekretesslag, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i förvaltningslagen 1971:290 , 5. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen 1971:291 . I propositionen läggs fram förslag till en ny sekretesslag som skall ersätta lagen 1937:249 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. …
    Datum
    1980-02-26

  • Barnets bästa i främsta rummet - del 5

    Statens offentliga utredningar 1997:116

    … Åldersgruppen 15-17 år erhöll 5 496 åtalsunderlåtelser, varav 4 770 med stöd av dåvarande 1 LUL, 167 med dåvarande 6 LUL och 557 med stöd av 20 kap. 7 rättegångsbalken. Under år 1991 var motsvarande siffror något högre. Då meddelades totalt 6 868 åtalsunderlåtelser för nämnda åldersgrupp, varav 6 061 enligt dåvarande 1 LUL, 182 enligt dåvarande 6 LUL och 625 enligt rättegångsbalkens regler.66 Barn
    Datum
    1997-09-17
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i rättshjälpslagen (1972:429) m. m. jämte motioner

    Betänkande 1978/79:JuU30

    … Detta gäller bl. a. i ersättningshänseende. Enligt bestämmelserna i rättegångsbalken kan domstolen bestämma ersättning åt privat sakkunnig enbart för resa, uppehälle och tidsspillan i samband med inställelse men däremot inte för utfört arbete arvode . De enligt rättegångsbalken ersättningsgilla kostnaderna ingår bland förmånerna vid allmän rättshjälp. …
    Datum
    1979-04-05

  • Aktiebolagets kapital - del 2

    Statens offentliga utredningar 1997:22

    … Starka skäl talar, enligt kommitténs uppfattning, för att parter i tvångsinlösentvister bör tillerkännas samma rättsskydd som svarande i ordinär rättegång åtnjuter på grund av 13 kap. 5 första stycket rättegångsbalken. Härför talar inte minst processekonomiska skäl. Redan en hänvisning till 13 kap. 5 första stycket rättegångsbalken skulle gå långt i riktning mot att lösa det nu behandlade problemet.
    Datum
    1997-03-18
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • med anledning av motion om motivering av beslut i resningsärenden

    Betänkande 1979/80:JuU1

    … Sveriges advokatsamfund anför att det enligt samfundets mening inte är JuU 1979/80:1 6 nödvändigt att införa en ny lagregel. Samfundet hänvisar till de befintliga bestämmelserna i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Utskottet I detta betänkande behandlas en motion, vari yrkas att det i rättegångsbalken skall inforas en regel om att beslut i resningsärenden skall motiveras när ärendets beskaffenhet fordrar det. …

  • om förenklad domskrivning (prop. 1980/81:175 jämte motioner)

    Betänkande 1981/82:JuU6

    … Motionsyrkandena redovisas på s. 2. Det lagförslag som är fogat vid propositionen har följande lydelse. Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 och 30 kap. 6 rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 1 Protokoll skall föras för varje mål särskilt. Över handläggning, som företages av lagfaren domare
    Datum
    1981-11-03

  • om försvararjäv m.m. (prop. 1981/82:57 jämte motioner)

    Betänkande 1981/82:JuU34

    … Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse. 1 Riksdagen 1981182. 7 sami. Nr 34 JuU 1981/82:34 2 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 21 kap. 3 rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 kap. 3 Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas av försvarare. …
    Datum
    1982-03-09

  • om underhållsbidrag m.m.

    Betänkande 1983/84:LU18

    … Vad utskottet anfört gavs regeringen till känna. Rättegångsutredningen har i sitt betänkande SOU 1982:26 Översyn av rättegångsbalken 1 behandlat frågan om kostnader i mål om jämkning av underhållsbidrag. Något förslag till ändrad lagstiftning i förevarande hänseende framläggs inte i betänkandet. Enligt utredningens mening bör problemen i första hand lösas på annat sätt än genom ändringar i rättegångsbalkens regler om rättegångskostnad. …

  • om ändringar i arrendelagstiftningen, m.m. (prop. 1983/84:136 delvis och prop. 1983/84:137 delvis)

    Betänkande 1983/84:LU35

    … Har besvärsinlaga inkommit till arrendenämnden före besvärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan inkommit till fastighetsdomstolen först därefter ej föranleda att den avvisas. I övrigt äger 52 kap. 3 och 5—12 rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen. Mot fastighetsdomstolens beslut med anledning av besvär i fråga som avses i 23 andra stycket 1 3 får talan ej föras. …
    Datum
    1984-05-24

  • Särskild företrädare för barn

    Rapport från riksdagen 2005/06:RFR2 Uppföljning om tillämpningen av lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn

    … Det behovet blev emellertid uppmärksammat vid införandet av lagen men det ansågs att den frågan bäst behandlades i ett annat sammanhang. Därefter har det genomförts en lagändring i 19 kap. 12 rättegångsbalken, som innebär att behörigheten för jourdomstolar utvidgats till att omfatta all befattning med förundersökning och inte endast frågor som rör själva häktningsförfarandet. Jourdomstolarna har därför rätt

  • sekretessen i brottmål

    Interpellation 2000/01:280 av Anderberg, Christel (m)

    … Vi hade inte längre några parter, i vart fall inte under pågående förundersökning. Den rätt till insyn som fanns reglerades bara i rättegångsbalken RB . Detta förhållande uppmärksammades inte förrän JO JO1995/96 s. 51 och därefter Buggningsutredningen SOU 1998:46 slog fast att det inte kan finnas några parter i en förundersökning. För den misstänkte innebär det att hans rätt till insyn i pågående brottmål styrs av RB. …
    Inlämnad
    2001-02-22
    Besvarare
    justitieminister Thomas Bodström (S)

  • arrestlokaler och häktesplatser

    Interpellation 2000/01:203 av Wallin, Gunnel (c)

    … Orsaken är att häktena är fullbelagda och kriminalvården har inte möjlighet att placera de häktade i häkte enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Det finns ingen reglering när det gäller gripna och anhållna, ingen myndighet är utpekad som enda ansvarig beträffande dessa, det råder en viss oklarhet i ansvarsfrågan. Den enda rättsliga regleringen som finns är att häktade ska förvaras i häkte och är således kriminalvårdens ansvar. …
    Inlämnad
    2000-12-22
    Besvarare
    justitieminister Thomas Bodström (S)

  • Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden, del 1

    Statens offentliga utredningar 2005:33

    … Didón, Lars-Uno, m.fl.Plan- och bygglagen, En laghandbok, Nordstedts Juridik AB, 1988. Fitger, Peter, Rättegångsbalken, En laghandbok, Norstedts Juridik AB, 1988. Folkesson, Enar, Företaget i ekonomisk kris, 4:e uppl.Thomson Fakta AB, Stockholm 2002. Frederiksen, Svend och Werner, Sven, Fjärrvärme Teori, teknik och funktion, Studentlitteratur, Lund, 1993. 291 Referenser SOU 2005:33 Fredriksson, Östen, Kommunallagen en handbok, Norstedts Juridik AB, Stockholm 1998. …