Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Kategori

Kategori

12 409 träffar rättegångsbalken med vald kategori, sorterat efter relevans

  • skyddat telefonnummer

    Svar på skriftlig fråga 2005/06:1353 besvarad av Ulrica Messing

    … Det är väldigt betydelsefullt att telefonen är och förblir något som vi förknippar med trygghet. I rättegångsbalken och i lagen om elektronisk kommunikation finns det regler som möjliggör för polisen att begära ut uppgifter om samtal från operatörer vid misstanke om brott. Sådana uppgifter kan röra sig om vilket nummer som ett samtal har ringts från, tidpunkten för samtalet och vem som äger ett visst abonnemang. …
    Svarsdatum
    2006-04-26
    Frågeställare
    Hans Stenberg (S)
  • Proposition 1999/2000:2

    Proposition 1999/2000:2

    … Förbudet infördes år 1986 Ds Ju 1981:3, prop. 1985/86:23, bet. 1985/86:JuU13, SFS 1986:121Avdragsförbud för sådan straffavgift som enligt 8 kap. 7 tredje stycket rättegångsbalken i vissa fall påförs en advokat som tilldelats var- ning finns i 20 andra stycket sjuttonde ledet KL. Det infördes år 1982 prop. 1982/83:42, bet. 1982/83:SkU12, SFS 1982:1208Avdragsförbud för överlastavgifter enligt lagen 1972:435 om över- lastavgift finns i 20 andra stycket åttonde ledet KL. …
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information
  • Statlig förvaltning

    Betänkande 1997/98:KU21

    … Talan om ersättning enligt 2 med anledning av dom eller beslut av Högsta domstolen, Regeringsrätten, hovrätt eller allmän underrätt väcks enligt 10 skadeståndslagen vid den domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att uppta där angivna mål på grund av brott av domare vid den domstol som meddelat domen eller beslutet. Motsvarande gäller i fråga om ersättningstalan enligt 2 med anledning av beslut eller åtgärd av någon som anges i det nämnda lagrummet i rättegångsbalken. …
    Behandlade dokument
    22
    Justering
    1998-02-17
    Datum
    1998-02-17
    Debatt
    1998-03-04
  • Straffrättsliga frågor

    Betänkande 1997/98:JuU9

    … Departementschefen ansåg vidare att det inte fanns anledning att anta att de rättstillämpande myndigheterna vid ett ringa narkotikabrott skulle agera på ett sådant sätt att möjligheterna till vård skulle spolieras. Vidare framhölls bl.a. att reglerna om åtalsunderlåtelse i rättegångsbalken gav åklagaren stort utrymme att underlåta åtal i de fall som omfattades av den då gällande särskilda regeln om ansvarsfrihet.
    Behandlade dokument
    21
    Justering
    1998-02-10
    Datum
    1998-02-10
    Debatt
    1998-02-18
  • Kvinnofrid

    Betänkande 1997/98:JuU13

    … En fråga som tagits upp särskilt i propositionen såvitt avser åklagarnas handläggning är frågan om vem som skall vara förundersökningsledare i ärenden om våld mot kvinnor. En förundersökning leds av polisen eller av åklagaren 23 kap. 3 rättegångsbalken . Om förundersökningen inletts av polisen och saken inte är av enkel beskaffenhet skall åklagaren överta förundersökningen när någon skäligen kan misstänkas
    Behandlade dokument
    51
    Justering
    1998-05-12
    Datum
    1998-05-12
    Debatt
    1998-05-28
  • Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

    Betänkande 1997/98:SkU5

    … Även om utskottet allmänt sett kan instämma i regeringens synpunkter i denna del måste det ifrågasättas om resonemanget har bärighet i de fall orsaken till förföljelsen är att den drabbade uppfyllt sin vittnesplikt. Justitieutskottet, som erinrar om att vittnesplikten är sanktionerad 36 kap. 7 och 21 rättegångsbalken , anser för sin del att det måste övervägas om den som förföljs på grund av att han eller
    Behandlade dokument
    11
    Justering
    1997-11-18
    Datum
    1997-11-18
    Debatt
    1997-12-03
  • ersättning för rättegångskostnader

    Svar på skriftlig fråga 1997/98:873 besvarad av , ()

    … Så som jag har förstått frågan undrar Carina Hägg om jag har vidtagit någon åtgärd för att sådant arbete inte skall vara en ersättningsgill rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 rättegångsbalken. Carina Hägg har själv redogjort för innehållet i 18 kap. 8 i rättegångsbalken. Av paragrafen framgår bl.a. att en part kan få ersättning för kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande samt
    Svarsdatum
    1997-12-31
  • Ersättare för justitieråd och regeringsråd

    Betänkande 1991/92:JuU3

    … Sådan tillfällig tjänstgöring skall kunna komma i fråga då ett justitieråd eller ett regeringsråd har förhinder att tjänstgöra på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en ersättare. Regler i ämnet föreslås upptagna i rättegångsbalken och lagen 1971:289 om allmänna förvaltningsdomstolar. En korresponderande ändring sker i regeringsformen se 1991/92:KU2Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992. Utskottet, som hänvisar till sina överväganden i betänkandet JuU 1973:27 och i yttrandet 1990/91:JuU2y, finner inte anledning till erinran mot förslagen om ändring i rättegångsbalken och lagen om allmänna
    Justering
    1991-11-12
  • Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna Del 3

    Statens offentliga utredningar 2004:112

    10Företrädarskap inom området för social välfärd 10.1Inledning Den svenska sociala välfärden är på många sätt effektiv i sin förmåga att skapa rättvisa och trygghet för var och en. Den underlättar för människan att fullt ut använda sin vilja och sin kapacitet. Viktiga beståndsdelar i välfärdsystemet är socialtjänsten,
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information
  • Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna Del 2

    Statens offentliga utredningar 2004:112

    … Det gäller t.ex. fall av överklagande som har att göra just med frågan om vederbörandes psykiska status se t.ex. 44 lagen 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvårdHär kan också hänvisas till 21 kap. 1 rättegångsbalken. En ställföreträdare kan ha parallell behörighet. 2. Ställföreträdaren beslutar ensam. Detta kan sägas vara normalfallet enligt gällande rätt, dels när den enskilde har god man men saknar egen beslutskompetens
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information
  • Ny utlänningslag m.m.

    Betänkande 1988/89:SfU19

    … Förhandling vid tingsrätt skall ske enligt bestämmelserna om bevisupptagning utom huvudförhandling i brottmål i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 rättegångsbalken får rätten besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer fram uppgifter, för vilka hos domstolen gäller sekretess som anges i sekretesslagen 1980:100 . …
    Behandlade dokument
    33
    Justering
    1989-05-19
    Datum
    1989-05-19
  • om vissa advokatfrågor (prop. 1987/88:26 jämte motioner)

    Betänkande 1987/88:JuU18

    … JuU 1987/88:18 1 Riksdagen 1987/88. 7sami. Nr 18 1 Förslag till JuU 1987/88:18 Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 7 följande lydelse. rättegångsbalken skall ha Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som är svensk medborgare, har hemvist inom riket och fyllt tjugufem år samt avlagt för
    Datum
    1988-03-22
  • Förslag 1994/95:RR4

    Förslag 1994/95:RR4

    … Utgångspunkten för rättegången är åklagarens gämingsbeskrivning domstolen kan ej döma om andra gärningar än dem åklagaren valt att föra fram. Rättegångsbalken Enligt rättegångsbalken skall rättegångsförhandlingama präglas av muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Rättegångssbalken är från 1948 och är inte skriven med ekomål i åtanke. Åklagarens gämingsbeskrivning utformas skriftligen. …
    Inlämnad
    1994-10-06
    Förslag
    8
    Följdmotioner
    8
    Utskottsberedning
    ----1994/95:JuU8
    Riksdagsbeslut
    (8 förslag): , , 4 saknar beslutsinformation
  • Vår beredskap efter den 11 september - del 2

    Statens offentliga utredningar 2003:32

    … Som redovisats har det ansetts oklart om bestämmelsen om husrannsakan i 5 kap. 2 UtlL är tillämplig i samband med kontroller av fartyg. Polisens och Kustbevakningens möjligheter att företa husrannsakan med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken 28 kap. 5 rättegångsbalken och 2 lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning ger inte tillräckliga befogenheter att undersöka slutna utrymmen
    Datum
    2003-04-01
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information
  • Upphovsrätten i informationssamhället : genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. - del 2

    Departementsserien 2003:35

    … Dessa kan därför inte sägas vara avhända denne och den berörda beslagsregeln i rättegångsbalken kan därför inte tillämpas se SOU 1956:25 s. 443Mot den bakgrunden har URL kompletterats med särskilda beslagsregler. 374 Ds 2003:35 Direktivets artikel 8 om sanktioner Bestämmelser om husrannsakan i brottsutredande syfte finns i 28 kap. rättegångsbalken. …
    Datum
    2003-07-04
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information
  • Skuldsaneringslag

    Betänkande 1993/94:LU26

    … Övrigt Utskottet har uppmärksammat att det i lagtexten till den föreslagna skuldsaneringslagen förekommer en ofullständig hänvisning. I 10 första stycket 1. hänvisas till 33 kap. 1 första stycket rättegångsbalken. Det framgår emellertid av motiveringen till paragrafen i skuldsaneringslagen att hänvisningen rätteligen bör avse 33 kap. 1 första och andra styckena rättegångsbalken. Denna ofullständighet
    Behandlade dokument
    4
    Justering
    1994-04-21
    Debatt
    1994-05-05
  • Målsägandebiträde m.m.

    Betänkande 1993/94:JuU12

    … Målsägandebiträdets uppgifter skall kvarstå även om talan avskiljs för att handläggas som ett särskilt tvistemål. Undantag gäller för det fall tvistemålet handläggs som ett s.k. småmål enligt 1 kap. 3 d rättegångsbalken. Målsägandebiträdets uppgifter skall också kvarstå när en fråga om enskilt anspråk överklagas till högre rätt. Slutligen klargörs att målsägandebiträde får förordnas i högre rätt, om åklagaren eller den tilltalade överklagat domen i ansvarsdelen. …
    Behandlade dokument
    2
    Justering
    1993-12-07
    Debatt
    1994-02-16
  • om anslag till domstolsväsendet (prop. 1986/87:100 bil. 4, D, jämte motioner)

    Betänkande 1986/87:JuU25

    … Enligt svensk rätt är det en allmän medborgerlig skyldighet att inställa sig som vittne vid domstol och där avlägga vittnesmål. Vittnesplikten, som regleras i rättegångsbalken, har i princip företräde framför den tystnadsplikt som kan åligga vittnet. Från grundsatsen om vittnesplikt görs dock undantag i 36 kap. 5 rättegångsbalken. Där föreskrivs att vittnesförhör i vissa fall inte får ske med den som är underkastad tystnadsplikt. …
    Datum
    1987-04-07
  • Ett utvidgat skydd mot diskriminering - del 3

    Statens offentliga utredningar 2002:43

    … Vi menar att de möjligheter till förordnanden i fråga om rättegångskostnader som finns i 18 kap. 3 och 4 rättegångsbalken inte är tillräckliga. Vi föreslår därför att regler som medger det mer omfattande undantaget från tappande parts kostnadsansvar förs in i de nya lagarna för de mål som handläggs enligt rättegångsbalken en sådan regel gäller redan enligt arbetstvistlagen. …
    Datum
    2002-06-04
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information
  • Polisverksamhet i förändring - del 3

    Statens offentliga utredningar 2002:70

    … Vidare framgår av 5 samma lag att ordningsvakt som polismyndigheten godkänt för uppgiften får utföra kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål som sker på annat sätt än genom användande av metalldetektor eller liknande anordning. Rättegångsbalken Bestämmelserna i 24 kap. 7 andra stycket rättegångsbalken om envars rätt att gripa en person, som begått brott på vilket fängelse kan följa, och som anträffas på bar gärning eller flyende fot eller som är efterlyst samt bestämmelserna i 27 kap. 4 rättegångsbalken om att beslagta
    Datum
    2002-08-07
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information