Sök

… Mot bakgrund till riksdagens beslut med anledning av proposition Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integra- tionspolitik prop. 1997/98:6, bet. 1997/98:SfU6 bör strävan vara att nämnden även speglar befolkningens etniska sammansättning. I 4 kap. 7 rättegångsbalken finns det bestämmelser som syftar till en allsidig sammansättning av nämndemannakåren avseende ålder, kön och yrke.

Inlämnad

1997-12-16

Förslag

6

Följdmotioner

16

Datum

1997-12-11

Utskottsberedning

1997/98:SfU8

Riksdagsbeslut

(6 förslag): , , 3 saknar beslutsinformation

… Utredaren ges vidare i uppdrag att lämna ett författningsförslag som innebär att det i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott införs bestämmelser motsvarande 11 nämnda lag om skydd mot avlyssning av telefonsamtal eller andra telemeddelanden mellan enskild och någon av de yrkeskategorier som anges i 36 kap. 5 andra, femte och sjätte styckena rättegångsbalken, vilka omfattas av den

Datum

2008-12-18

… Om man använder den tekniken kommer konventionens processuella regler att utgöra specialregler i förhållande till rättegångsbalken. De får där- med företräde framför rättegångsbalkens regler. Detta är ingen nyhet utan är den teknik som allmänt tillämpas; om det på ett visst område krävs mer speciella processuella regler tas dessa in i den aktuella speciallagstiftningen. …

Inlämnad

1992-03-26

Förslag

4

Följdmotioner

2

Datum

1992-03-19

Utskottsberedning

1991/92:LU36

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , , 2 saknar beslutsinformation

… Prop. 1992/93:64 Propositionens lagförslag Prop. 1992/93:64 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att 33 kap. 7 skall upphöra att gälla, dels att 8 kap. 2och 12 kap. 2 och 3 21 kap. 3 samt 33 kap. 8 skall ha följande lydelse, dels att det i 8 kap. skall införas en ny paragraf, av följande lydelse. …

Inlämnad

1992-10-20

Förslag

2

Följdmotioner

2

Datum

1992-10-15

Utskottsberedning

1992/93:JuU13

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

… Den som vid utgången av år 1992 är medlem i en icke-territoriell församling får kvarstå som medlem i församlingen så länge han är folkbok- förd inom den kommun inom vilken församlingen har sitt upptagningsom- råde och han inte har anmält sitt utträde. 283 5 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Prop. 1991/92:85 Propositionens lagförslag Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 rättegångsbalken

Inlämnad

1992-02-18

Förslag

14

Följdmotioner

8

Datum

1992-02-13

Utskottsberedning

1991/92:KU32 1992/93:SkU9

Riksdagsbeslut

(14 förslag): , , 7 saknar beslutsinformation

… I anslutning härtill föreslogs en bestämmelse om under vilka förutsättningar avlyssning skulle avbrytas och förstöring av upptagningar eller upptagningar ske, motsvarande vad som följer av 27 kap. 22 rättegångsbalken. 36 kap. 5 andrasjätte stycket rättegångsbalken reglerar begränsningar i vittnesplikten för advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare,

i första stycket. 3 Underrättelse om en dom eller ett beslut som får överklagas ska lämnas först sedan Rikspolisstyrelsen har fått besked om att avgörandet har vunnit laga kraft eller överklagats. Underrättelse enligt 2 ska lämnas även i fråga om beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 rättegångsbalken eller mot- svarande bestämmelse i någon annan författning. 4 När en underrättelse enligt 2 lämnas ska

… Utöver brottsbalken hänvisades bl.a. till utlänningslagen 1980:3762, lagen 1957:668 om utläm- ning för brott, rättegångsbalken, skadeståndslagen 1972:207brottsskadelagen 1978:413lagen 1976:371 om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. 2 Lagen har ersatts i omgångar, nu gäller utlänningslagen 2005:716179 Folkrättslig utveckling efter 1984 SOU 2010:72 Inför ratificeringen av protokollet ansågs det föreligga vissa behov av författningsändringar. …

skydd och rätten till försvar för parterna i förfarandet samt när det är fråga om ett domstolsförfarande eller ett förfarande vid en instans som är en domstol i den mening som avses i artikel 267 i EUF-fördraget, på ett sådant sätt att rätten till en rättvis rättegång iakttas under hela förfarandet. Av reglerna i förvaltningsprocesslagen 1971:291 respektive rättegångsbalken samt 10 kap. 3 OSL följer att en

… Sedan 1990-talets första hälft har bakomliggande orsaker till inställda huvudförhandlingar uppmärksammats och utretts av bl.a. Riksrevisionsverket och Domstolsverket. Vissa lagändringar i rättegångsbalken och delgivningslagen genomfördes 2001. I mars 2009 genomförde Domstolsverket en enkätundersökning på tingsrätterna för att undersöka orsaker till inställda huvudförhandlingar. Trots dessa olika insatser är andelen inställda förhandlingar i stort sett oförändrad över tid. …

Inlämnad

2010-09-22

Följdmotioner

1

… Användning av tolk vid rättskipning i domstolar regleras i förvaltningsprocesslagen 1971:291 och i rättegångsbalken. Statliga myndigheter har en generell skyldighet att verka för att göra sina lokaler, sin verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt förordning 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. …

Datum

2010-09-09

… För att utreda misstänkt penningtvätt och säkra förverkande eller återförande av brottsvinster kan de straffprocessuella tvångsmedlen kvarstad, förvar och beslag enligt 26 och 27 kap. rättegångsbalken tillämpas. Uppdraget En särskild utredare ska göra en översyn av kriminaliseringen av penningtvätt och vissa därmed sammanhängande frågor. Utredaren ska vidare överväga om Sverige ska tillträda 2005 års förverkandekonvention. …

Datum

2010-08-19

… Föredragande är personalchefen eller den tjänsteman som riksdagsdirektören bestämmer 15 Vid omröstning tillämpas bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål. Avvikande mening ska antecknas i protokollet. I fråga om jäv gäller förvaltningslagens bestämmelser. Riksdagsstyrelsens ställningstagande Riksdagsstyrelsen föreslår att det i den nya instruktionen 25 införs en bestämmelse i vilken,

Inlämnad

2011-03-23

Förslag

1

Datum

2011-01-01

Utskottsberedning

2010/11:KU30

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

… Det andra momentet är förenklade utredningsförfaranden, som används i varierande utsträckning mellan polismyndigheterna. Rättegångsbalken erbjuder två möjligheter till förenklade utredningsförfaranden, förenklad utredning och förundersökningsanteckningar. Förenklad utredning innebär kortfattat att ärendet utreds och slutredovisas till åklagare direkt utan att en förundersökning har genomförts. …

Inlämnad

2010-09-22

Följdmotioner

1

Datum

2010-09-28

… Huvudregeln är då enligt 2 kap. 9 UtlL att tillståndet skall återkallas. Har utlänningen utvisats på grund av brott är bestämmelsen i 30 kap. 13 tredje stycket rättegångsbalken om rättelse av beslut tillämplig. Har utlänningen däremot avvisats eller utvisats enligt beslut av en förvaltningsmyndighet kan beslutet inte ändras i vart fall inte om inte utlänningen själv ansöker om resning. …

Inlämnad

1995-03-30

Förslag

2

Följdmotioner

10

Datum

1995-03-16

Utskottsberedning

1994/95:SfU16

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

… En kroppsvisitation med stöd av 6 kap. 26 utlänningslagen, dvs. en undersökning för att utröna om utlänningen innehar narkotika eller alkohol, skulle däremot kunna uppfattas som ett straffprocessuellt tvångsmedel, eftersom innehav av narkotika är straffbart. Om misstanken om narkotikabrott nått upp Anonymitet Integritet, SOU 1984:54 och Peter Fitger Rättegångsbalken 1, del 2 cit. Fitger14 Se 28 kap. 14 rättegångsbalken och 5 kap. 5 utlänningslagen. 91 Nuvarande förhållanden och reformarbeten SOU 2004:110 till gränsen för att inleda förundersökning, tar emellertid bestämmelserna i rättegångsbalken över, varför ett

… Regeringen nämner att Svea hovrätt i sitt remissyttrande har vänt sig mot detta resonemang och bl.a. pekat på att till skillnad från den situation som rättegångsbalkens regler tar sikte på kan den preskriberade gärningen inte sällan väntas vara själva huvudtemat för ett förhör inför kommissionen. Rätten att vägra yttra sig bör därför enligt samma remissinstans utsträckas i detta avseende i förhållande till vad som gäller enligt rättegångsbalken. …

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

… För att säkerställa en fordran på marknadsstörningsavgift får rätten besluta om kvarstad enligt reglerna i rättegångsbalken 18TP PT Prop. 1994/95:123 s. 177. 19TP PT Prop. 1994/95:123 s. 177. 82 SOU 2007:20 Sanktionsavgift som påföljd i allmänhet 28 MFLBestämmelsen är tillämplig både på förfarandet i Stockholms tingsrätt och i Marknadsdomstolen. …

… Om ett sållningsprov indikerar att alkoholkoncentrationen överstiger gränsvärdet torde i regel skälig misstanke om trafiknykterhetsbrott föreligga och då kan ett bevisprov tas med stöd av 1 Slutligen anges i 3 att om den som ska lämna alkoholutandningsprov vägrar att medverka får blodprov tas trots att förutsättningar enligt reglerna i 28 kap. 12 rättegångsbalken inte föreligger, dvs. utan att det föreligger skälig misstanke. 7.2.2Blodprovstagning Blodprovstagning med anledning av misstanke om brott är en form av kroppsbesiktning. Bestämmelser om kroppsbesiktning finns i bl.a. 28 kap. 4, 12 och 13 rättegångsbalken. …

… Det kan emellertid diskuteras om handläggningen av dessa skattefrågor vid allmän domstol enligt de regler som i rättegångsbalken föreskrivs för tvistemål innebär en fullt adekvat ordning. Utredningen finner det ligga nära till hands att föra över måltypen till förvaltningsrättskipningen, med vilken målen otvivelaktigt har ett naturligt samband. …

Inlämnad

1996-03-13

Förslag

2

Följdmotioner

8

Datum

1996-03-07

Utskottsberedning

1995/96:JuU23

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation