Sök

… I paragrafen används, liksom i övriga kompletterande bestämmelser, termen beslut för att beteckna resultaten av domstolarnas prövning i exekvaturförfarandet. Första stycket hänvisar till bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrättens beslut. Det är närmast bestämmelserna i 52 kap. rättegångsbalken som kommer i fråga, t.ex. reglerna om komplettering av överklagandet i 6 och muntligt förhör i 11 Rättegångsbalkens bestämmelser om

Inlämnad

2002-03-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2001/02:LU25

Riksdagsbeslut

(1 förslag): ,

… Sekretess hindrar aldrig att part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende Om rätten att ta del av omständigheter eller handlingar följer av rättegångsbalken gäller inte första stycket. Sekretess innebär inga begränsningar i fråga om rätt till insyn enligt rättegångsbalken och hindrar aldrig

Inlämnad

2002-07-05

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2002/03:KU13

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

… Tystnadsplikten gäller även för uppgift som hänför sig till åtgärden att kvarhålla försändelser enligt 27 kap. 9 rättegångsbalken och angelägenhet som avser användning av hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning enligt 27 kap. 18 eller 19 rättegångsbalken eller tekniskt bistånd med hemlig teleavlyssning eller med hemlig teleövervakning enligt 4 kap. 25 b lagen 2000:562 om internationell rättslig hjälp i brottmål. …

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

753, 109 minuter

Justering

2008-06-18

Datum

2008-06-18

Debatt

2008-06-18

Beslut

2008-06-18

… Samma principiella synsätt gäller för domstolarna, även om bestämmelser om det varken finns i förvaltningsprocesslagen eller rättegångsbalken. I 6 kap. 6 taxeringslagen föreskrivs att skattemyndigheten snarast skall ompröva ett beslut som den skattskyldige har överklagat. En viktig fråga i detta sammanhang är hur en svensk domstol skall agera om den inser att kravet på skälig tid riskerar att överträdas. …

Inlämnad

2003-03-17

Förslag

2

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2002/03:SkU15 2002/03:SkU16

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

… Påföljden för hastighetsöverträdelse är enligt trafikförordningen 1998:1276 penningböter. Brottet faller under allmänt åtal jfr 20 kap. 3 första stycket rättegångsbalken . Fråga om ansvar får enligt rättegångsbalken upptas av polisman genom föreläggande av ordningsbot 48 kap. 13 Ett sådant föreläggande träder i stället för åtal 48 kap. 1 Har ett föreläggande utfärdats till godkännande inom viss

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2007-03-29

Datum

2007-03-30

Debatt

2007-04-11

Beslut

2007-04-11

… Mål som miljödomstolen prövade i första instans skulle handläggas enligt tviste- målsbestämmelserna i rättegångsbalken om inte annat följde av bestäm- melser i miljöbalken eller annan författning. Enligt motiven SOU 1996:103, del 2, s. 253 var det framför allt i mål som rör frågor om skadestånd eller andra enskilda anspråk där rättegångsbalken blev tillämplig. …

Inlämnad

2001-12-05

Förslag

1

Följdmotioner

4

Utskottsberedning

2001/02:MJU8

Riksdagsbeslut

(1 förslag): ,

… I mål om förbud eller åläggande enligt 14, 15 eller 17 har den som har talerätt enligt 38 andra stycket rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken. I mål enligt denna lag gäller i fråga om rättegångskostnader 18 kap. rättegångsbalken. Be- stämmelsen i 18 kap. 16 rättegångsbalken skall dock inte tillämpas i mål om förbud eller åläggande enligt 14, 15 eller 17 I sådana mål får rätten bestämma att var och en av parterna skall svara för sina rättegångskostnader. 54 I mål om förbud eller åläggande enligt 14, 15, 16 a eller 17 har den som har talerätt enligt 38 andra stycket rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken. 55 I mål enligt

Inlämnad

2002-03-18

Förslag

1

Utskottsberedning

2001/02:LU29

Riksdagsbeslut

(1 förslag): ,

… Här kan också nämnas att ersättning till målsägande som skall höras med anledning av åklagarens talan enligt 37 kap. 3 rättegångsbalken betalas av allmänna medel enligt vad som sägs i 36 kap. 24 rättegångsbalken. Vårdnadshavare för tilltalad som skall höras enligt lagen 1964:167 med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller enligt 21 kap. 1 rättegångsbalken är också berättigade till ersättning. …

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

46

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

45, 126 minuter

Justering

2006-02-14

Datum

2006-02-14

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

… Nämnden skall, enligt promemorian, ha till uppgift att granska användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning, postkontroll och överskottsinformation enligt regleringen i rättegångsbalken, lagen 1995:1506 om hemlig kameraövervakning, lagen 1952:98 med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål, lagen 1991:572 om särskild utlänningskontroll och lagen 1988:97

Inlämnad

2006-03-14

Följdmotioner

6

Utskottsberedning

2005/06:KU17

… Polismans rätt att omhänderta utdrag ur taxameter Utredningen har i uppdrag att överväga om en polisman vid kontroll av en taxameter bör ha rätt att omhänderta ett utdrag av taxametern, kopia av kvitto, följesedel eller körpassrapport, trots att det saknas grund för att ta utdraget i beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken. Vid ett sådant övervägande skall det allmännas intresse ställas mot den enskildes intresse om skydd för äganderätten. Utredningen anser det inte försvarligt att ge polisman rätt att omhänderta kopior av kvitton, följesedlar eller körpassrapporter trots att det saknas grund att ta utdragen i beslag enligt rättegångsbalken. …

Inlämnad

2006-03-01

Förslag

1

Följdmotioner

5

Utskottsberedning

2005/06:TU14

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

… Därmed säkerställs insyn i handlingarna. Om en part ger in en handling på ett främmande språk, kan rätten enligt 33 kap. 9 rättegångsbalken vid behov låta översätta handlingen. Man kan knappast tänka sig att en domstol kan pröva ett patent i sak utan att ha tillgång till en fullständig översättning av patentskriften. Domstolen har därför att välja mellan att anmoda parten att översätta handlingen eller att själv ombesörja och bekosta översättningen. …

Inlämnad

2006-03-21

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:LU32

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

… Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av gäldenären. 11 Ansökan skall innehålla 1.de uppgifter om gäldenären som anges i 33 kap. 1 första och andra styckena rättegångsbalken samt uppgift som visar att gäldenären har hemvist i Sverige, 2.en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn, person- eller organisationsnummer, postadress och telefon, 3.uppgift om gäldenärens

Inlämnad

2006-03-01

Förslag

2

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2005/06:LU35 2005/06:SkU35

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

… I förslaget till ändringar i rättegångsbalken slås fast att en god man enligt föräldrabalken skall kunna verka som ställföreträdare i en rättegång, oavsett om den enskilde har eller saknar processbehörighet. Den gode mannens processhandlingar skall som utgångspunkt kräva den enskildes samtycke för att vara bindande. …

Inlämnad

2006-03-15

Förslag

1

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2005/06:LU34

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

… Han eller hon har också vid en stödinsats samma befogenhet som en polisman att gripa personer enligt 24 kap. 7 första stycket rättegångsbalken. Vid utövandet av dessa befogenheter gäller vad som föreskrivs i 8 polislagen om behov och proportionalitet 5 Enligt lagens 6 är den som fullgör grundutbildning eller repe- titionsutbildning med totalförsvarsplikt skyldig att delta i verksam- het enligt denna lag endast

… Närmare upplysningar om hur vi menar att bestämmelsen bör tillämpas framgår av författningskommentaren. 4.5Konsekvenser för annat än straffmätningen De förändringar som vi föreslår får också andra konsekvenser än sådana som är hänförliga till straffmätningen. Av 24 kap. 1 andra stycket rättegångsbalken följer att den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare

… Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom Sveriges Domstolar åklagarväsendet polisväsendet kriminalvården. samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Utskottet bereder vidare ärenden som rör brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

… Ett exempel är att regresskrav inte får handläggas gemensamt med skadeståndskrav som har väckts på grund av befordringsavtalet artikel 63.6 i CIV och artikel 51.6 i CIMDet är en avvikelse från regleringen i 14 kap. 5 rättegångsbalken. I andra stycket anges att den franska texten har giltighet före de andra språkversionerna av fördraget. Det följer av artikel 45 i grundfördraget och artikel 7 i ändringsprotokollet.

… Partiet utgör således en sådan grupp som avses med begreppet parti i regeringsformen, men inte en sådan sammanslutning som, enligt de principer som kommer till uttryck i 11 kap. 2 rättegångsbalken, kan vara part i rättegång. Således är det inte möjligt för Manligt Initiativ att ge in handlingar där någons behörighet att företräda sammanslutningen finns. Liksom ett enkelt bolag, har en ideell förening utan stadgar

… Ledning i vad som är ett enklare fall kan tas från domstolsväsendet där frågor som är av enkel beskaffenhet ofta kan avgöras av en ensam lagfaren domare. Av förarbetena till 1 kap. 3 rättegångsbalken prop. 1988/89:95 s. 60 f.framgår bl.a. följande. Rekvisitet av enkel beskaffenhet tar sikte både på den rättsliga bedömningen och på bevisvärderingen. Ett mål som är så omfattande att det är svårt att behärska för en person kan inte heller sägas vara enkelt. …

… I stället får inspektionen, om det finns skäl för det, handlägga begäran om återkallelse av tillstånd på frivillig grund gemensamt med ett eventuellt samtidigt pågående ärende om ingripande mot förmedlaren. Förfarandet kan jämföras med kumulation av mål enligt 14 kap. 6 rättegångsbalken. Av första stycket framgår också att Finansinspektionen inte behöver fatta beslut med anledning av begäran om återkallelse