Sök

MARIA MALMER STENERGARD Riksdagsledamot M 2022-01-19 Dnr 1105-2021/22 Granskning av migrations- och integrationsminister Anders Ygemans uttalande i Sveriges Radio om skuggsamhällets omfattning I P1 Morgon den 12 januari 2022 intervjuades migrationsminister Anders Ygeman S om skuggsamhället med anledning av att en efterlyst

VIKTOR WÄRNICK Riksdagsledamot M 2022-01-19 Dnr 1102-2021/22 Granskning av statsråd Annika Strandhälls agerande i förhållande till SVT Med anledning av frågor som påstås ha ställts till journalisten Magda Gad i samband med en intervju i SVT publicerade miljöminister Annika Strandhäll S en kritisk kommentar på Twitter

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2021/22:23 Kallelse: Utskottssammanträde 2021/22:23 Datum och tid: 2022-01-18 11:00 Plats: RÖ7-08 1. Anmälningar 2. Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala KU7 Justering Skr. 2021/22:12 och motioner Föredragande:

Särskild föredragningslista Konstitutionsutskottet 2021/22:21 Kallelse: Utskottssammanträde 2021/22:21 Datum och tid: 2022-01-18 11:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar Bilagor 1. Särskilt protokoll 2.

JÖRGEN BERGLUND Riksdagsledamot M 2022-01-18 Dnr 1095-2021/22 Infrastrukturminister Tomas Eneroths uttalanden om ERTMS I en interpellationsdebatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth den 17 september 2021, angående kostnader för ERTMS, ett trafiksignalsystem som finns i norra Sverige, framförde infrastrukturministern

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:23 DATUM 2022-01-18 TID 11.0011.23 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Föredragande Ordföranden hälsade Frida Persson välkommen som föredragande vid utskottets kansli under våren 2022. 2 Kompletteringsval Biträdande kanslichefen anmälde att Pontus

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:21 DATUM 2022-01-18 TID 11.2411.52 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2021/22:20. 2 Anmälningar Utskottet diskuterade eventuella utestående coronarelaterade frågor i granskningen.

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2021/22:22 Kallelse: Utskottssammanträde 2021/22:22 Datum och tid: 2022-01-13 10:00 Plats: RÖ7-08 1. Rapport från möte i riksdagens råd för Riksrevisionen Information Rådets vice ordförande Jan Ericson 2. Justering av protokoll 3. Anmälningar 4. EU-bevakning 5. En konsultationsordning

Särskild föredragningslista Konstitutionsutskottet 2021/22:20 Kallelse: Utskottssammanträde 2021/22:20 Datum och tid: 2022-01-13 10:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. Socialministerns uttalande om munskydd G4 Beredning Föredragande: JD 4. Dåvarande energi- och digitaliseringsministerns

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:22 DATUM 2022-01-13 TID 10.0010.38 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information Rådets vice ordförande Jan Ericson deltog på distans och rapporterade från senaste mötet i riksdagens råd för Riksrevisionen. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:20 DATUM 2022-01-13 TID 10.3910.48 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2021/22:19. 2 Anmälningar Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälningar hade inkommit: Granskning

HENRIK VINGE Riksdagsledamot SD 2022-01-12 Dnr 1048-2021/22 Granskning av regeringens hantering av beslut om föreskrifter enligt pandemilagen Sverige har gått igenom en ansträngningarnas tid, där vår sammanhållning, våra samhällsfunktioner och vårt tålamod satts på prov. För somliga har ansträngningarna varit större

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-12-09

Datum

2022-01-12

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

MICHAEL RUBBESTAD Riksdagsledamot SD 2022-01-11 Dnr 1040-2021/22 Granskning av utbildningsminister Anna Ekströms svar på en skriftlig fråga om stängningen av en skola I december 2020 begärde riksdagsledamoten Tobias Andersson SD att dåvarande utbildningsminister Anna Ekström uttalanden i sociala medier i samband med

TOBIAS BILLSTRÖM Riksdagsledamot M 2022-01-04 Dnr 1002-2021/22 Granskning av energiminister Khashayar Farmanbars uttalanden den 3 januari 2022 angående att Sverige i EU drivit och agerat för att klassa kärnkraften som hållbar Diskussionen om kärnkraften ska klassificeras som hållbar eller inte inom ramen för EU:s nya

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2021/22 Utskottets ämnesområden Konstitutionsutskottet KU bereder ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen lagstiftning om radio, television och film yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet press- och partistöd Riksrevisionen,

Datum

2022-01-01

Datum

2022-01-01