Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Kallelse till EU-nämndens sammanträde 2025/26:20 Datum och tid: Torsdag 2026-01-08 kl. 13:00 Plats: Skandiasalen (N3) Obs! Entré från Mynttorget 1 Föredragningslista Europeiska rådet Statsminister Ulf Kristersson Återrapport från möte i Europeiska rådet den 18–19 december 2025 (ev.) Övriga frågor Anm: Nästa sammanträde

Datum

2026-01-08

Utredningen Samordnare för att korta vårdköerna i hälso- och sjukvården (S 2026:01) Beteckning S 2026:01 Departement Socialdepartementet Senast ändrad 2026-02-06 Status Pågående P Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den: 2026-01-08 00:00:00 Direktiv för utredningen, se dir. 2026:3 Lokal Garnisonen, Karlavägen

Datum

2026-01-08

Utredningen om en översyn av straffprocessen (Ju 2026:01) Beteckning Ju 2026:01 Departement Justitiedepartementet Senast ändrad 2026-03-17 Status Pågående P Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den: 2026-01-08 00:00:00 Direktiv för utredningen, se dir. 2026:1 Lokal Garnisonen, Karlavägen 100, Stockholm

Datum

2026-01-08

Fråga 2025/26:375 Skyddet av etniska och religiösa minoriteter i Syrien av Kadir Kasirga (S) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Beväpnade grupper tillhörande den syriska övergångsregeringen, ledd av Hayat Tahrir al-Sham (HTS), har nyligen inlett militära offensiver mot civila områden i Aleppo, där bland

Inlämnad

2026-01-07

Svarsdatum

2026-01-22

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

1  Europeiska rådet Statsminister Ulf Kristersson Återrapport från möte i Europeiska rådet den 18–19 december 2025 Anf.  1  ORDFÖRANDEN: Jag förklarar EU-nämndens sammanträde öppnat. Vi hälsar alla hjärtligt välkomna till dagens sammanträde, särskilt statsminister Ulf Kristersson och statsrådet Jessica Rosencrantz

Datum

2026-01-08

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2025/26:20 DATUM 2026-01-08 TID 13.00 14.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. En fullständig redogörelse av återrapporten i EU-nämnden framgår av uppteckningarna från sammanträdet. 1 Europeiska rådet Statsminister Ulf Kristersson samt medarbetare från Statsrådsberedningen återrapporterade

Datum

2026-01-08

Samordnare för att korta vårdköerna i hälso- och sjukvården Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 8 januari 2026 Samordnaren ska bland annat Samordnaren ska därför Uppdraget att vara en kontaktpunkt för intressenter och aktörer inom hälso- och sjukvården Samordnaren ska därför Kontakter och

Datum

2026-01-08

Tilläggsdirektiv till Kärnkraftsprövningsutredningen (KN 2023:04) Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 8 januari 2026 Uppdraget att utreda vissa frågor relaterade till lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Utredaren ska därför Utredaren ska därför Kontakter samt redovisning

Datum

2026-01-08

En översyn av straffprocessen Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 8 januari 2026 Uppdraget att se över det straffprocessuella regelverket Utredaren ska därför Strafföreläggande Utredaren ska därför Avgörande av brottmål i den tilltalades utevaro Utredaren ska därför Avgörande av brottmål

Datum

2026-01-08

Behandlade dokument

45

Justering

2026-03-31

Datum

2026-01-08

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Svar på fråga 2025/26:358 Återvinningskrav mot småföretag till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Svar på fråga 2025/26:358 av Christofer Bergenblock (C) Återvinningskrav mot småföretag Christofer Bergenblock har frågat energi- och näringsministern om hon avser att vidta några åtgärder för att se över den nuvarande

Svarsdatum

2026-01-07

Frågeställare

Christofer Bergenblock (C)

Svar på fråga 2025/26:357 Stoppet för Sidas stöd till Swedwatch till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Svar på fråga 2025/26:357 av Olle Thorell (S) Stoppet för Sidas stöd till Swedwatch Olle Thorell har frågat mig hur jag avser att inom ramen för styrningen av Sida säkerställa att myndighetens

Svarsdatum

2026-01-07

Frågeställare

Olle Thorell (S)

Svar på fråga 2025/26:356 Tandvårdskostnader för våldsutsatta till Socialminister Jakob Forssmed (KD) Svar på fråga 2025/26:356 av Anna Vikström (S) Tandvårdskostnader för våldsutsatta Anna Vikström har frågat mig om jag avser att gå vidare med förslaget från Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta

Svarsdatum

2026-01-07

Frågeställare

Anna Vikström (S)

Fråga 2025/26:374 Uppsägningar vid arbetsbrist och möjligheter till återanställning vid ombyggnation av Lars Mejern Larsson (S) till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Dagarna före jul 2025 varslades samtliga 55 anställda vid Biltemas varuhus i Karlstad upp med hänvisning till arbetsbrist. Uppsägningarna skedde

Inlämnad

2026-01-06

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)

Fråga 2025/26:373 Säkerheten kring handläggningen vid Migrationsverket av Markus Wiechel (SD) till Migrationsminister Johan Forssell (M) Under den nuvarande mandatperioden har regeringen under ministerns ledning genomfört en rad betydelsefulla och välkomna reformer på migrationsområdet i enlighet med Tidöavtalet. Bland

Inlämnad

2026-01-06

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Migrationsminister Johan Forssell (M)

Fråga 2025/26:372 Uppföljning av den 50-åriga konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter av Per-Arne Håkansson (S) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) I år fyller FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 50 år. Konventionen infördes 3 januari 1976 och slår fast rättigheter

Inlämnad

2026-01-05

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Fråga 2025/26:371 Tillkännagivandet om formkrav för fullmakter av Laila Naraghi (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Frånvaron av formkrav för fullmakter används av våldsamma män för att utöva makt och kontroll över kvinnor. Detta är en typ av ekonomiskt våld. Riksdagen har nåtts av uppgifter om hur fullmakter

Inlämnad

2025-12-30

Svarsdatum

2026-01-19

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2025/26:370 Försäljning av fyrverkerier till privatpersoner av Niklas Karlsson (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Användningen av fyrverkerier under nyårshelgen är på flera håll i landet intensiv och upplevs av många människor som störande. Återkommande smällar och uppskjutningar under längre tid än

Inlämnad

2026-01-04

Svarsdatum

2026-01-19

Besvarare

Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Fråga 2025/26:369 Venezuelas framtid av Markus Wiechel (SD) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) I många år har jag engagerat mig i den allvarliga situationen i Venezuela, bland annat genom en rad skriftliga frågor till regeringen men också i olika anföranden såväl här som på den internationella arenan. 

Inlämnad

2026-01-04

Svarsdatum

2026-01-19

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)