Sök

Riksrevisionen har granskat statens stöd till studieförbunden. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser, bland annat när det gäller behovet av att utvärdera hur statsbidraget används. Detta för att kunna bedöma i vilken utsträckning staten uppnår syftet med stödet till folkbildningen.

Kulturutskottet konstaterar att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. I uppdraget ingår bland annat att utvärdera och analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget har uppnåtts och överväga om syftena är relevanta och ändamålsenliga. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling förtydligas. Tidigare beslutade lagändringar har uppfattats som en inskränkning av nämndens tillsyn. Syftet med förtydligandet är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling ska fortgå som tidigare, utan inskränkningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.

Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.

Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.

Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Det finns stora problem med samordningen av stödet till barn och unga med funktionsnedsättning. Det konstaterar socialutskottet efter att ha tagit del av Riksrevisionens granskning. Trots många satsningar har de olika instanser i samhället som ger stöd till barn och unga med funktionsnedsättning fortfarande problem med att samverka. Följden blir att ansvaret för samordningen ligger hos föräldrarna.

Regeringen planerar att göra en djupare analys av hur stödet och regelverket fungerar, där även åtgärder inom samverkan och samordning ska ingå. Utskottet välkomnar detta. Utskottet har fått veta att regeringen planerar att starta en försöksverksamhet med samordnare. Utskottet förutsätter att försöksverksamheten ges hög prioritet och påbörjas under 2012, samt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning när försöksverksamheten har utvärderats. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-20

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2012.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-12-15

Justering

2011-12-20

Datum

2011-12-16

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Finansutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer, som presenterades den 23 november 2011. Utskottet konstaterar att förslagen i grönboken blivit inaktuella till följd av den överenskommelse Tyskland och Frankrike presenterade den 5 december 2011, där ett system med stabilitetsobligationer avvisas. Trots det anser utskottet att det finns anledning att ifrågasätta grundtanken om att alla euroländer i högre eller mindre grad ska stå för varandras skulder. Problemet med så kallad moral hazard är uppenbart i ett system där alla länder får ta konsekvenserna av enskilda länders bristande budgetdisciplin. Utskottet anser att detta är att skicka fel signal, eftersom incitamenten för budgetdisciplin och att genomföra nödvändiga reformer minskas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-15

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa nej till motioner om fastighetsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, kommunal förköpsrätt och expropriation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete, tidigare ställningstaganden och nyligen genomförda reformer. 

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-15

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp associationsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, tvångslikvidation av aktiebolag, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare lagstiftning om franchising. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. 

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-14

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Enligt subsidiaritetsprincipen ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. Syftet med EU-kommissionens förslag är att främja projekt inom energiinfrastruktur som är av europeiskt intresse och berör fler än ett EU-land.

Eftersom insatserna är gränsöverskridande anser utskottet att det finns skäl att samordna dem på EU-nivå och att förslaget därför inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar dock att förslaget inte är oproblematiskt och understryker att det inte får leda till att det nationella självbestämmandet begränsas. Rriksdagen beslutade att inte yttra sig till EU om förslaget utan avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och en förordning som tillsammans ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet.

Finansutskottet och riksdagen tog ställning till direktivet i oktober 2011 (se beslut om 2011/12:FiU17). Riksdagen tog nu ställning till förordningen, som innehåller reglerna för kapitaltäckning och tillsyn.

Utskottet är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket kapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. På förslag från utskottet beslutade riksdagen, genom en så kallad subsidiaritetsinvändning, att avge ett motiverat yttrande om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och att kommissionen återkommer med ett ändrat förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 85 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2012. Det största anslaget är på 82 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. Kostnaderna för dessa två anslag uppgår till 3 miljarder kronor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 218 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Under nästa år ska 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2012. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 31,3 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor med mera för 2012. När det gäller fördelningen till Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning förutsätter riksdagen att regeringen lämnar tydligare motiv till den föreslagna anslagsnivån i budgetpropositionen kommande år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2012. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europarådets utvecklingsbank. Syftet med banken är att finansiera projekt som främjar den sociala sammanhållningen i Europa.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldkontoret.

Riksdagen uppmanar också regeringen att under 2014 lämna en särskild resultatskrivelse för 2012 och 2013 om målet för det finansiella systemet när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Riksdagen godkände regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it-projekt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

3 

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för utbildning och universitetsforskning. Anslagen kommer att uppgå till närmare 54,5 miljarder kronor 2012. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2012:

• En fortsatt satsning på kompetensutveckling för lärare, förskollärare, fritidspedagoger och rektorer, det så kallade Lärarlyftet, genomförs. Lärare ska få möjlighet till karriärutveckling.
• Satsningarna på matematik, naturvetenskap och teknik samt läsa-skriva-räkna-satsningen fortsätter.
• En satsning genomförs för att stärka elevhälsan.
• Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, yrkesvux, och på yrkeshögskolan utökas.
• Utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och civilingenjör byggs ut.
• En fortsatt ökning görs av resurserna till forskning och innovation enligt tidigare beslut.
• För att stärka kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för högskoleutbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

58, 209 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-09

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-19