Sök

Försäkringskassan ska kunna ansöka om betalningssäkring om det finns en påtaglig risk för att den betalningsskyldige drar sig undan och om det gäller ett betydande belopp. Syftet är att skapa bättre verktyg för att bekämpa den kriminella ekonomin.

En betalningssäkring innebär att en myndighet kan ansöka om att egendom som tillhör den betalningsskyldige tas i anspråk. En snabb process minskar risken för att den betalningsskyldige hinner skaffa undan sin egendom. Därför ska Försäkringskassan, precis som Skatteverket redan gör, kunna ansöka om betalningssäkring via förvaltningsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Nya regler om sekretess och behandling av personuppgifter ska införas vid det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brottsförebyggande rådet (Brå). Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.

De nya reglerna föranleds av att CVE får ansvar för två nya uppgifter i mars 2025. Uppgifterna innebär att CVE

• blir kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller granskar offentligt finansierade verksamheter
• ska ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack.

De nya reglerna ger CVE möjlighet att hantera den ökade mängden information som de två nya uppgifterna kommer att medföra. Reglerna börja gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar exempelvis om bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning.

Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem.

Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet.

Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 116 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2024. Främst med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om alkohollagstiftningen, narkotikapolitiken samt tobak och tobaksfria nikotinprodukter.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

19

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 70 minuter

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet inte är effektivt. Riksdagen betonar vikten av att statens arbete för att stärka skyddet av personuppgifter som hanteras digitalt är effektivt och välkomnar därför Riksrevisionens granskningsrapport. Riksdagen noterar att det finns ett pågående arbete på området och delar regeringens bedömningar att det inte behövs några ytterligare åtgärder. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

64, 173 minuter

Justering

2025-01-14

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Utbetalningsmyndighetens uppdrag är att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att bestämmelserna som reglerar uppgiftsskyldigheten till Utbetalningsmyndigheten kompletteras.

Beslutet innebär att myndigheten ska kunna göra dataanalyser, urval och granskningar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Utbetalningsmyndigheten ska även få tillgång till det så kallade konto- och värdefackssystemet för att på så sätt kunna hämta in de uppgifter om fysiska eller juridiska personers förhållande till kreditinstitut som myndigheten har rätt att ta del av.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-23

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier.

För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion uppgå till som mest 3 miljoner liter öl. De producenter som hamnar inom kategorin med lägst produktion ges skattenedsättning med 50 procent. Nedsättningen minskar sedan stegvis med 10 procentenheter per kategori.

Syftet med de nya reglerna är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter att bedriva sin verksam-het. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-22

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Reglerna om den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskatt på bränslen, energiskatt på el, naturgrusskatt och avfallsskatt blir tydligare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler vid omräkningen av

• energi- och koldioxidskatt på bränslen
• energiskatt på el
• naturgrusskatt
• avfallsskatt.

Den nya modellen för omräkning gör att regelverket blir enklare att förstå, och att det också harmoniseras mer med reglerna om omräkning på inkomstskatteområdet. Från 2026 knyts omräkningen av respektive skattebelopp direkt till gällande skattebelopp i stället för till ett skattebelopp för ett visst basår.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-01-21

Datum

2025-01-22

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-02-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen.

Lagen börjar gälla den 16 mars 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

26, 58 minuter

Justering

2025-01-14

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området.

Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Datum

2025-01-01

Datum

2025-01-01

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter.

Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Justering

2024-12-17

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Den 18 december 2024 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2025. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2024-12-18

Datum

2024-12-18