Sök

Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 36 minuter

Justering

2012-11-15

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,19 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2013. Mest pengar går till Lantmäteriet (498 miljoner kronor), Boverket (228 miljoner kronor) och Konsumentverket (116 miljoner kronor).

Tiden för så kallad presumtionshyra förlängs den 1 januari 2013 från tio till femton år. Presumtionshyra är hyra för nybyggda lägenheter som hyresvärden och hyresgästorganisationen kommer överens om. Efter att tiden för presumtionhyran gått ut bestäms hyran enligt de vanliga bruksvärdesreglerna. Den gamla tidsgränsen ska gälla för hyror som hyresvärdar och hyresgästorganisationer kommit överens om före den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

46, 198 minuter

Justering

2012-11-20

Datum

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-13

Datum

2012-11-16

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska läggas till bland de myndigheter som får tillgång till signalspaning i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Syftet är att Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens lättare ska kunna få strategiska uppgifter om bland annat internationell terrorism och annan grov brottslighet som har koppling till andra länder och som kan hota viktiga svenska intressen. Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska följa samma regler som gäller för övrig signalspaning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2012-11-15

Datum

2012-11-16

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska göra det lättare att utbyta information om dömda personer inom EU.

Sverige ska meddela andra EU-länder om deras medborgare döms för brott här. De andra länderna ska informera Sverige om domar mot svenska medborgare. Uppgifterna om svenska medborgare ska sparas i belastningsregistret här i Sverige. Andra EU-länders myndigheter kan begära ut uppgifter om enskilda personer från belastningsregistret. Sverige kan göra en motsvarande begäran hos de andra länderna. Uppgifterna får endast användas för det som de begärdes ut för.

Lagändringarna innebär att Sverige genomför EU:s rambeslut om medlemsländernas utbyte av uppgifter ur kriminalregister.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2012-11-15

Datum

2012-11-16

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2012-11-15

Datum

2012-11-16

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.

Andra lagändringar innebär följande:

• Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
• När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
• När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
• När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
• Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
• Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2012-11-13

Datum

2012-11-14

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

En ny lag ska reglera vilka villkor som ska gälla för anställda på bemanningsföretag som hyrs ut för att arbeta för andra företag. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv.

Grundprincipen i lagen är att en bemanningsanställd ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som om han eller hon anställts direkt av kundföretaget. Detta gäller bland annat arbetstidens längd, övertid, raster, semester och helgdagar, lön samt skydd mot diskriminering på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsmarknadens parter har rätt att göra undantag från kravet på likabehandling genom kollektivavtal. En lagändring ger fackliga organisationer större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal som stärker skyddet för bemanningsanställda. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har tagit ställning till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bemanningsföretag. Riksdagen anser att Sverige bör kräva att EU ska anta ett socialt protokoll för att skydda fackliga rättigheter inom EU. På förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen menar att den fria rörligheten inom EU inte får utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett juridiskt bindande socialt protokoll ska göra det tydligt att de grundläggande fackliga rättigheterna, som den fria förhandlings- och konflikträtten samt rätten att fritt teckna kollektivavtal, inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Beslutet innebär att riksdagen sa ja till ett antal motionsförslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-14

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-28

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna i regeringens budgetproposition för 2013. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Budgetens utgifter blir totalt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna 829,6 miljarder kronor för 2013. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -7,6 miljarder kronor.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda åtgärder som tillfälligt stimulerar efterfrågan. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion tack vare högre disponibla inkomster. I stället finns det utrymme för ytterligare strukturellt angelägna åtgärder. Det handlar om infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Bland annat sänks bolagsskatten till 22 procent och begränsningarna av ränteavdragen utvidgas.

Riksdagen konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Ökningen av sysselsättningen har dock dämpats, och anställningsplaner och varsel tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt. Riksdagen välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som unga och utrikes födda.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

114, 407 minuter

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-13

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna under 2010 och 2011. Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-12

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2012. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 7,4 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget för räntor på statsskulden under utgiftsområde 26, som inte omfattas av budgetens utgiftstak, ökar med 6 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. En orsak till att kursförlusterna vid byten och återköp har ökat är att Riksgälden kontinuerliga ändrar i låneplanen. Dessutom bidrar dagens låga marknadsräntor till ökade ränteutgifter på kort sikt när Riksgälden köper tillbaka lån med högre kupongränta än gällande marknadsränta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

14

Reservationer

2 

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-12

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.

Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-09

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.

Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-07

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen sa ja till att ersätta den nuvarande lagen om beredskapslagring av olja med en ny lag. Med den nya lagen genomförs EU:s direktiv om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränsle vid allvarliga försörjningsavbrott.

Sveriges beredskapslager ska även i fortsättningen bestå av så kallade lagringsbränslen. Lagren ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Om regeringen beslutar det ska även statliga myndigheter vara skyldiga att hålla lager. När det gäller delegering av lagerhållning föreslås en mer omfattande tillståndsplikt än vad direktivet kräver. Statistik ska fortlöpande redovisas till EU-kommissionen.

Lagändringen börjar gälla från den 30 december 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

EU-kommissionen har föreslagit att Europeiska centralbanken, ECB, ska ansvara för viss tillsyn av alla banker och kreditinstitut i euroländerna. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och har därför beslutat att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Enligt kommissionens förslag ska ECB ansvara för att till exempel godkänna kreditinstitut och för att banker uppfyller krav på kapitalreserver. Bankerna ska klara samma krav oavsett i vilket euroland de finns. Länder som inte har euro som valuta, till exempel Sverige, ska kunna ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn. Förslaget är en del i EU-kommissionens färdplan mot en Europeisk bankunion och syftar bland annat till att förebygga högt risktagande i bankerna. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013. De mest betydande kreditinstituten ska omfattas av ECB:s tillsyn från och med den 1 juli 2013.

Riksdagen anser att förslaget särskilt strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i den del som gäller enhetliga kapitalkrav på banker. Man vill att det ska stå varje medlemsland fritt att höja nivån på kapitalkraven om det behövs för att säkerställa landets finansiella stabilitet. Riksdagen är också kritisk i en fråga som rör inflytandet i ECB. Medlemsländer som vill ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn måste följa ECB:s instruktioner samtidigt som de inte får rösta i den instans, ECB-rådet, som har det yttersta ansvaret för tillsynsbesluten. Riksdagen menar att det innebär att dessa länders inflytande begränsas på ett oproportionerligt sätt, och att förslaget i denna del strider mot proportionalitetsprincipen.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-08

Beslut

2012-11-08

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga studier, uppföljningar och utvärderingar. En ny lag ska gälla för den behandling av personuppgifter som sker vid IFAU. Lagen innehåller regler om när personuppgifter får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas och hur uppgifterna får behandlas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013 och ska gälla till den 31 december 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-31

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.

Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-30

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07