Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.

Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.

Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i januari 2025 den så kallade konkurrenskompassen. Konkurrenskompassen är en övergripande strategi för att öka EU:s konkurrenskraft genom att exempelvis stärka motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar strategin. Bland annat ser riksdagen positivt på initiativet att förenkla regler och att det bör göras utan att minska krav på kvalitet, säkerhet eller hållbarhet. Därtill framhåller riksdagen vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett teknikneutralt sätt. Riksdagen lyfter också fram handelspolitikens roll, energiförsörjningens betydelse och att Europas konkurrenskraft bör baseras på marknadsdrivna lösningar.

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 82 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen har granskat EU:s vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030. I en vitbok, som är ett strategiskt dokument från EU-kommissionen, presenteras idéer kring ett särskilt ämne. Vitboken om europeisk försvarsberedskap har tagits fram av EU-kommissionen tillsammans med EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Syftet med den är att stärka EU:s försvarsförmåga, bland annat med fokus på stöd till Ukraina och finansiering av försvaret.

Riksdagen ser positivt på att vitboken innehåller en höjd ambition gällande europeisk försvarsförmåga och anser att både EU och respektive medlemsland behöver stärka sin försvarsförmåga. Riksdagen tycker också att försvarssamarbetet i EU ska drivas framåt av medlemsländerna och komplettera deras egen försvarsförmåga samt vara i linje med de mål Nato har för sin försvarsförmåga. Stödet till Ukraina är fortfarande en prioriterad fråga för den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken.

Riksdagen lade utlåtandet om vitboken till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling.

I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-14

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

26, 114 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

13

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

26, 110 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-05-06

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025.

Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget.

Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 93 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-06

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Avtalet mellan Sveriges regering och Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor, GWPO, sägs upp. Riksdagen godkände uppsägningen av avtalet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att verksamheter som finansieras av svenskt bistånd ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-30

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

22

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 64 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-30

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

40

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-30

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt.

Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar.

Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs.

Lagen innebär att

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps
• även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras
• vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen.

Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 64 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om digital delaktighet, AI och postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar främst till tidigare beslut och pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

13

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

13, 79 minuter

Justering

2025-04-24

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-08

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2024. En anledning är att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, fossilfria kraftslag, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

16

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

44, 150 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-07

Debatt

2025-05-08

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om distansarbete vid statliga myndigheter.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att möjligheten för de anställda att arbeta på distans inte har haft någon påtaglig påverkan på om myndigheternas verksamhet bedrivs effektivt. Granskningen har inte kunnat visa att distansarbetet har påverkat myndigheternas resultat, vare sig positivt eller negativt.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp myndigheternas tillämpning av distansarbete för att undersöka om läget har förändrats. Detta kan med fördel göras om några år.

I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att fortsätta följa hur distansarbete tillämpas i statliga myndigheter och vilka konsekvenser det får för myndigheternas effektivitet och arbetsmiljö.

Riksdagen välkomnar att regeringen avser att följa upp frågan. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2024 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2024.

Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att Riksbankens vinst på 36 miljoner kronor överförs till Riksbankens grundfond och att ingen vinst delas ut till statskassan.

Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2024 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2024. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Därutöver godkände riksdagen det finansutskottet framhåller i sin fördjupade uppföljning av Riksbankens verksamhet på beredskapsområdet 2024. I uppföljningen konstateras bland annat att Riksbankens egen bedömning är att arbetet under 2024 stärkt Riksbankens förmåga att i egenskap av centralbank kan fortsätta med sin verksamhet även under krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap, vilket även omfattar att allmänheten ska kunna göra betalningar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagstiftningen om upphandling av varor och tjänster. Förslaget är med anledning av EU:s så kallade IPI-förordning – ett regelverk som har till uppgift att förbättra möjligheterna för leverantörer från EU att sälja varor och tjänster på marknader utanför EU.

En av lagändringarna innebär är att det ska bli tydligare att leverantörer har rätt till rättslig prövning om upphandlare bryter mot EU:s upphandlingsbestämmelser. En annan ändring är att det klargörs att IPI-förordningens bestämmelser ingår i Konkurrensverkets tillsynsområde.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

26

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

60, 159 minuter

Justering

2025-04-24

Datum

2025-04-24

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-08