Sök

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 162 förslag i motioner om klimatpolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning.

Utskottet hänvisar främst till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Justering

2026-02-26

Datum

2026-03-02

Bordläggning

2026-03-09

Debatt

2026-03-10

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten.

Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-27

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten.

Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-27

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen som syftar till att säkerställa att balansen i markägandet mellan juridiska och fysiska personer även i fortsättningen kan upprätthållas.

Ändringarna innebär att kravet på förvärvstillstånd utvidgas till att omfatta juridiska personers förvärv av lantbruksegendom, dels till följd av förordnanden i testamenten och dels från Allmänna arvsfonden.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-27

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör stöd till personer med funktionsnedsättning.

Förslagen handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, insatsen ledsagning för personer med synnedsättning samt välfärdsbrott och fusk inom personlig assistans.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

45, 130 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

4

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

14

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna.

Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.

Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix.

Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

38, 125 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Beredning

2026-05-05

Justering

2026-05-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-05-30

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området.

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda

2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Finansutskottet delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om statens användning och anskaffning av kontorslokaler är effektiv.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens lokalförsörjning kan bli mer effektiv och att det krävs en tydligare styrning för att uppnå riksdagens mål om myndigheternas lokalisering. Digitalisering och ökat distansarbete innebär att det går att minska statens kontorsytor, lokalisering till mindre centrala lägen och ökad samverkan mellan myndigheter.

I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens iakttagelser att statens användning och anskaffning av kontorslokaler kan bli mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig.

Finansutskottet instämmer med regeringen i att deras och myndigheternas fortlöpande arbete med att effektivisera statsförvaltningen skapar goda förutsättningar för att nå dessa mål.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om avgiftsbelagda tjänster. Riksrevisionen har granskat om styrningen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster riktade till företag är effektiv. Många statliga myndigheter bedriver verksamheter som finansieras med avgifter. Det kan handla om avgifter för tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. I normalfallet är det regeringen som beslutar hur stora avgifterna ska vara. Men det finns myndigheter som både beslutar om storleken och disponerar intäkterna från avgifterna. När så är fallet kan det finnas en risk för ineffektivitet när myndigheter både bestämmer och disponerar avgifterna.

Riksrevisionen anser bland annat att regeringens styrning av myndigheternas avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektiv. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelser men poängterar att det med hänsyn till verksamheternas skilda karaktärer är svårt att dra generella slutsatser om en verksamhet endast utifrån att den är avgiftsfinansierad. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av avgiftsfinansierade tjänster behöver utvecklas.

Utskottet poängterar att det finns goda skäl för regeringen att noga styra och följa upp den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 97 förslag om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, bemanning och kompetens samt rättigheter och trygghet för äldre.

Utskottet hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-04

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Beredning

2026-05-07

Justering

2026-06-02

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-04

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Beredning

2026-05-21

Justering

2026-06-11

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-04

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10