Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

58, 172 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård.

Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens in­riktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare:

• Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
• Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cyber­säkerhet
• Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.

Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2024 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2024.­­

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2025. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder.

De största utgiftsökningarna avser industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbets­löshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljarder kronor.

Förslaget innehåller också ökningar på 30,2 miljarder kronor av beställningsbemyndiganden för 2025. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk.

Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv.

Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att

• den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten
• den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen
• regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden
• regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.

Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2024.

Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats.

Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna.

De nämnder som redovisat sin verksamhet är:

• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
• Partibidragsnämnden
• Riksdagens ansvarsnämnd
• Riksdagens arvodesnämnd
• Statsrådsarvodesnämnden
• Valprövningsnämnden
• Riksdagens överklagandenämnd

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.

Under 2024 tillsattes 65 kommittéer, vilket är 26 färre än under 2023. Under 2024 avslutades 84 kommittéer, vilket är åtta fler än året innan.

Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2024 nästan 600 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Riksdagen sa också nej till 11 förslag som handlar om lagstiftningsprocessen från de allmänna motionstiderna 2023 och 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Det ska i regel räcka att rätten består av en juristdomare när förvaltningsdomstolen överprövar mål om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär att rättens sammansättning blir densamma vid dessa mål som vid andra upphandlingsmål.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet.

Riksrevisionens bedömer bland annat att det finns flera brister i hur effektiv Säkerhetspolisens verksamhet är. I syfte att stärka effektiviteten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utövar en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen håller inte med om bedömningen av styrningen av Säkerhetspolisen utan anser att verksamheten följs noga. Enligt regeringen har det försämrade säkerhetsläget dessutom inneburit att informationsflödet mellan myndigheten och regeringen ökat betydligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-04

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2024 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.

Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information ger en rättvis bild av stiftelsens verksamhet för 2024.

När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2024.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-03

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.

Förslaget innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov.

Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-03

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av spelinspektionens tillsynsarbete.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att tillsynen på spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdagen och regeringen uttryckte i samband med omregleringen av spelmarknaden 2019. Exempelvis görs för få inspektioner och när brister har påtalats följs dessa inte upp i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen konstaterar även att spellagens nuvarande tillämpningsområde försvårar arbetet mot olagligt spel.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens bedömning att Spelinspektionen under vissa perioder inte haft förutsättningar att bedriva tillsyn i tillräcklig omfattning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förstärka spelinspektionens förutsättningar för tillsynsarbetet. En annan åtgärd är att en sakkunnig har fått i uppdrag att stödja Finansdepartementet i att ta fram ett förslag på hur spellagens tillämpningsområde bör utformas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-22

Datum

2025-06-02

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-11

Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024.

Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs.

Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 57 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-30

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort systemet med så kallade strukturfondspartnerskap. Partnerskapen har en regional förankring och deras roll är att prioritera bland projekt som sökt pengar från olika EU-fonder.

Systemet med strukturfondspartnerskap har kritiserats, bland annat för att det inte ansetts vara förenligt med EU-rätten, och att det ansetts bidra till oklarheter kring roll- och ansvarsfördelning i förhållande till de förvaltande myndigheter som är knutna till de olika EU-finansierade programmen.

Regeringens förslag innebär att en form av regionala partnerskap blir kvar men får en mer strategisk roll, medan de förvaltande myndigheterna fattar beslut om prioriterade projekt och har ett tydligt ansvar för hela handläggningsprocessen, från ansökan till beslut.

Lagen om strukturfondspartnerskap slutar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-28

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov.

Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-27

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04