Sök

Datum

2026-10-28

Datum

2026-10-28

Beredning

2026-11-19

Justering

2026-12-03

Datum

2026-10-26

Bordläggning

2026-12-08

Debatt

2026-12-09

Beslut

2026-12-09

Beredning

2026-11-24

Justering

2026-12-08

Datum

2026-10-26

Bordläggning

2026-12-11

Debatt

2026-12-14

Beslut

2026-12-15

Beredning

2026-11-19

Justering

2026-12-03

Datum

2026-10-26

Bordläggning

2026-12-08

Debatt

2026-12-09

Beslut

2026-12-09

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Förslagspunkter

1

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Förslagspunkter

1

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Beredning

2026-12-17

Justering

2027-02-04

Datum

2026-10-23

Beredning

2026-12-17

Justering

2027-01-21

Datum

2026-10-23

Beredning

2026-12-17

Justering

2027-01-21

Datum

2026-10-23

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-22

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-21

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Behandlade dokument

1

Justering

2026-11-24

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-12-01

Debatt

2026-12-02

Beslut

2026-12-09

Regeringen har föreslagit lagändringar som rör överlämnande från Sverige enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Inom EU och Norden kan en arresteringsorder utfärdas när en person misstänks för brott eller har dömts till en frihetsberövande påföljd men inte kan påträffas i det aktuella landet. Om den eftersökta personen därefter påträffas i Sverige ska svenska myndigheter gripa personen och pröva om ett överlämnade ska ske.

De regler som styr denna process ska justeras för att bättre motsvara EU-regleringen på området. Ändringarna innebär bland annat följande:

• En eftersökt person som misstänks för brott och som påträffas i Sverige ska på begäran av det land som utfärdat arresteringsordern antingen kunna förhöras i Sverige eller överföras tillfälligt till det land som utfärdat arresteringsordern.
• Om den eftersökta personen skyddats av privilegier eller immunitet i Sverige – det vill säga inte kunnat hållas straffrättsligt ansvarig för vissa typer av gärningar – ska de tidsfrister som gäller för ett ärende om överlämnande räknas från det att tingsrätten fått information om att privilegierna eller immuniteten upphört.
• Den utfärdande staten måste samtycka om en svensk domstol ska få vägra att överlämna en eftersökt person och i stället låta honom eller henne avtjäna en frihetsberövande påföljd i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

Riksdagen beslutade om en ändring i statens budget för 2026. Ändringen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får rätt att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft, det vill säga hantering och beräkning av stora datamängder.

Beslutet syftar till att göra det möjligt för Sverige att skyndsamt och effektivt delta i den europeiska satsningen på avancerad AI-infrastruktur samt att säkerställa tillgång till strategiskt viktig beräkningskapacitet för forskning, innovation, näringsliv och offentlig sektor. Detta för att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro HPC JU) nu upphandlar så kallade AI-gigafabriker. Det vill säga stora anläggningar för utveckling, träning och drift av avancerade AI-system.

Euro HPC JU är ett europeiskt initiativ som syftar till att AI-gigafabriker ska kunna etableras i Europa. Deltagande medlemsstater förbinder sig att i förväg medfinansiera upphandlingar i utbyte mot att få tillgång till framtida beräkningskraft från dessa anläggningar. För svensk del innebär det ett åtagande om att bidra med upp till totalt 50 miljoner euro under en femårsperiod, med möjlighet till ytterligare frivilliga åtaganden.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2 (10 minuter)

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

EU-kommissionen har lagt fram ett direktivförslag som syftar till att förenkla unionens ramverk för direkt beskattning och stöd till EU:s tillväxt och konkurrenskraft.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att lagförslaget i vissa delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att kommissionen inte har visat att det angivna målet om förenkling inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå och att den föreslagna harmoniseringen av reglerna om avdrag för kostnader för forskning och utveckling därför är nödvändig för att uppnå målet. När det gäller övriga förslag som innebär inskränkningar av medlemsstaternas handlingsutrymme inom ramen för befintliga minimidirektiv anser riksdagen att kommissionen inte tillräckligt tydligt har visat att dessa inskränkningar utgör riktade ändringar som inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet om förenkling.

Riksdagen kommer lämna dessa synpunkter på delar av förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3 (14 minuter)

Justering

2026-10-15

Datum

2026-10-15

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

Beredning

2026-11-26

Justering

2026-12-03

Datum

2026-10-15

Bordläggning

2026-12-07

Debatt

2026-12-08

Beslut

2026-12-09

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om medlemsländerna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och har invändningar mot de delar av förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Elnätstariffen används för att bestämma det pris kunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Riksdagen bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsländerna själva. Därför beslutade riksdagen att invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1 (3 minuter)

Justering

2026-10-15

Datum

2026-10-15

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21

Beredning

2026-12-01

Justering

2026-12-10

Datum

2026-10-15

Bordläggning

2026-12-15

Debatt

2026-12-16

Beslut

2026-12-16