Utredning
En statlig utredning är ofta det första steget i lagstiftningsprocessen. Utredningar kan tillsättas när det är regeringen som vill införa en ny lag. Utredningens syfte kan vara att undersöka olika alternativ och lämna ett förslag på hur den nya lagen ska vara utformad.
Regeringen tillsätter en utredning
Utredningen som regeringen tillsätter kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och riksdagsledamöter.
Utredningens förslag presenteras
Utredningen lämnar förslag i ett så kallat betänkande till regeringen. Utredningens förslag och slutsatser kan publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar, SOU. Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien, Ds eller som en promemoria.
Utredningen skickas på remiss
Olika myndigheter, kommuner eller intresseorganisationer som berörs får lämna synpunkter på förslagen i utredningen. Det kallas att skicka utredningen på remiss.
Regeringen bearbetar förslaget
Regeringen tar ställning till förslagen i utredningen och synpunkterna som kommit fram då utredningen var på remiss. Sedan kan regeringen skriva ihop sina förslag till ny lagstiftning.
Förslaget lämnas till Lagrådet
Regeringen skickar vanligtvis förslaget till Lagrådet, som granskar regeringens förslag, till exempel att det går ihop med övriga lagar. Detta kallas för en lagrådsremiss.
Proposition skickas till riksdagen
Regeringen bearbetar sedan förslaget vidare innan det skickas som en proposition till riksdagen.
Relaterade länkar
Förslag
Ett lagförslag kan komma från olika håll. Oftast kommer ett lagförslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag, då kallas det motion.
Motion eller proposition lämnas
De flesta lagar börjar med att regeringen lämnar ett förslag till riksdagen, en proposition. När ett lagförslag kommer till riksdagen så anmäls det i kammaren, det kallas för bordläggning.
Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen. Ledamöternas förslag kallas motioner och är ofta motförslag till regeringens propositioner.
Förslag kan också komma från riksdagens utskott. Då kallas de för utskottsinitiativ.
Förslag skickas till utskotten
Förslaget fördelas sedan till ett utskott som ska bereda ärendet. Det finns 15 utskott som vart och ett har sina egna ansvarsområden. Vilket utskott som får förslaget beror på vad propositionen eller motionen handlar om.
Relaterade länkar
Beredning
Alla förslag som kommer till riksdagen behandlas i ett utskott. Det kallas för beredning.
Utskott granskar förslaget
När ett förslag har fördelats till ett av riksdagens utskott så läser ledamöterna förslaget och diskuterar det med sina partier. Utskottet kan också be om synpunkter från ett annat utskott, ett yttrande.
Utskottet lämnar förslag till beslut
När ledamöterna i utskottet har bestämt sig lämnar det sitt förslag till vad riksdagen ska besluta i ett utskottsbetänkande. Utskottets förslag grundar sig på vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in reservationer.
Relaterade länkar
Debatt
Innan riksdagsledamöterna beslutar om ett förslag så blir det ofta debatt i kammaren.
Ärendet anmäls i kammaren
Inför debatt och beslut i kammaren bordläggs ärendet, vilket betyder att det anmäls till kammaren av talmannen. Tanken är att ledamöterna ska hinna ta del av förslaget i god tid innan det är dags för debatt och beslut.
Ledamöterna debatterar
Om riksdagspartierna tycker olika blir det vanligtvis debatt i kammaren. I debatten kan ledamöterna föreslå att riksdagen ska besluta som utskottsmajoritetens förslag i betänkandet eller enligt motförslag som finns i så kallade reservationer.
Relaterade länkar
Beslut
När riksdagsledamöterna har debatterat klart ärendet är det dags för riksdagens ledamöter att fatta beslut.
Omröstning eller acklamation i kammaren
Besluten i kammaren avgörs antingen genom omröstning via voteringsknappar i ledamöternas bänkar, eller genom acklamation. Vid en acklamation frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja.
Riksdagen meddelar beslutet till regeringen
När riksdagen har röstat om lagförslaget meddelar riksdagen sitt beslut till regeringen i en riksdagsskrivelse. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande om hur riksdagen ställt sig till utskottets förslag.
Relaterade länkar
Genomförande
När riksdagen beslutat ska regeringen se till att beslutet genomförs i praktiken.
Nya lagen publiceras
Efter att riksdagen beslutat om en ny lag ska regeringen se till att lagen publiceras i Svensk författningssamling, SFS.
Beslutet blir verklighet
Regeringen verkställer riksdagens beslut. Regeringens olika departement och de statliga myndigheterna hjälper regeringen i det arbetet.
