Folkomröstning
En folkomröstning är en omröstning där väljarna direkt tar ställning i en politisk sakfråga. Det är riksdagen som beslutar om det ska hållas en folkomröstning i hela landet. Det kan också hållas folkomröstningar i kommuner och regioner.
I Sverige finns det två sorters folkomröstningar som gäller hela landet, så kallade nationella folkomröstningar. Det är rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar som gäller en grundlagsfråga, som kan vara bindande i vissa fall. Det har aldrig hållits någon folkomröstning om en grundlagsfråga i Sverige.
Nationella folkomröstningar ska vara undantag. Därför är det bara riksdagen som kan besluta om det ska hållas en nationell folkomröstning.
Om riksdagen beslutar att det ska hållas en nationell folkomröstning så antas en särskild lag med regler som gäller bara för den aktuella folkomröstningen. Där bestäms det till exempel vilken fråga som ska ställas och vilken dag omröstningen ska hållas. Annars brukar i stort sett samma regler gälla för nationella folkomröstningar som vid riksdagsval när det gäller till exempel rösträtt, valdistrikt och röstning.
Rådgivande folkomröstningar
En rådgivande folkomröstning är inte bindande. Om det har hållits en rådgivande folkomröstning i en fråga fattas alltså det avgörande beslutet i frågan av riksdagen. Men tanken är att omröstningen ska ge vägledning inför ett riksdagsbeslut.
Sex nationella, rådgivande folkomröstningar
Möjligheten att anordna rådgivande folkomröstningar infördes i Sverige år 1922 och användes redan samma år i en omröstning om förbud för alkoholhaltiga drycker. Sammanlagt har det hållits sex nationella, rådgivande folkomröstningar i Sverige:
- 1922 om att förbjuda alkoholhaltiga drycker.
- 1955 om att gå över från vänster- till högertrafik.
- 1957 om allmän tilläggspension.
- 1980 om kärnkraft.
- 1994 om medlemskap i EU.
- 2003 om att införa euro som valuta i Sverige.
Kommunala folkomröstningar
Det finns också möjlighet att hålla folkomröstningar i kommuner och regioner. De är alltid rådgivande.