Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen sköter sitt arbete.
I valet till riksdagen år 2026 röstade 84,9 procent av de röstberättigade. Nästa ordinarie val är år 2030.
Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser som ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster som partiet har fått i riksdagsvalet. Det finns 349 platser, så kallade mandat, att fördela i riksdagen. Huvudregeln är att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att komma in i riksdagen.
Svenska medborgare kan rösta och ställa upp i riksdagsvalet
Rösträtt i riksdagsvalet har den som är svensk medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförd i Sverige.
Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad, det vill säga utsedd till kandidat, av ett politiskt parti. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli nominerad.
Ett riksdagsmandat är personligt. Om en ledamot väljer att lämna sitt parti under valperioden får hon eller han sitta kvar i riksdagen, men utan att tillhöra ett parti.
Det parti eller de partier bildar regering som har fått tillräckligt många platser i riksdagen för att få stöd för sin politik. Det kallas parlamentarism.
Partier i riksdagen 2026–2030
Åtta partier är representerade i riksdagen under valperioden 2026–2030. Här är antalet platser, mandat, som partierna fick i riksdagen efter valet 2026:
- Socialdemokraterna (S) 99 mandat
- Moderaterna (M) 70 mandat
- Sverigedemokraterna (SD) 62 mandat
- Vänsterpartiet (V) 30 mandat
- Centerpartiet (C) 25 mandat
- Kristdemokraterna (KD) 22 mandat
- Miljöpartiet (MP) 22 mandat
- Liberalerna (L) 19 mandat