En sittande regering kan besluta om extra val mellan de ordinarie valen. Det är då regeringen som väljer valdag. Valet ska hållas inom tre månader efter beslutet.

Om en majoritet i riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en annan minister kan den rikta en så kallas misstroendeförklaring mot ministern. Om riksdagen riktar en misstroendeförklaring mot statsministern måste statsministern och regeringen avgå eller besluta om ett extra val.

Om talmannens förslag till statsminister inte godkänns

När en regering har avgått är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sina förslag till statsminister godkända av riksdagen ska ett extra val hållas. Även i det här fallet ska det extra valet genomföras inom tre månader.

Ersätter inte de vanliga valen

Extra val ändrar inte tidpunkterna för de ordinarie valen. De riksdagsledamöter som väljs vid ett extra val påbörjar alltså inte en ny fyraårig valperiod, utan sitter till nästa ordinarie val.

Extra val är ovanliga i Sverige. Efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har endast ett extra val hållits. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958.