Johan Pehrson (L)

Avgången riksdagsledamot

Valkrets
Örebro län
Titel
Jur.kand.
Född år
1968
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ledig
2022-10-18 – 2025-06-27
Ordinarie
2018-09-24 – 2022-10-18
Ordinarie
1998-10-05 – 2015-04-19

Liberalerna

Partiledare
2022-11-26 – 2025-06-24
Tillförordnad partiledare
2022-04-08 – 2022-11-26
Gruppledare
2019-06-28 – 2022-04-08

Folkpartiet liberalerna

Gruppledare
2006-10-11 – 2014-10-04

Justitieutskottet

Suppleant
2022-04-22 – 2022-09-26
Ledamot
2019-09-05 – 2022-04-13
Suppleant
2019-02-15 – 2019-09-05
Ledamot
2018-10-02 – 2019-02-15
Ledamot
2014-10-07 – 2015-03-05
Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Ledamot
2008-10-22 – 2010-10-04
Ordförande
2002-10-08 – 2006-10-02
Ledamot
2001-09-25 – 2002-09-29
Suppleant
1998-10-13 – 2001-09-25

Skatteutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
1998-10-13 – 2001-09-27

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
2006-10-10 – 2007-10-03

Finansutskottet

Suppleant
2019-09-05 – 2022-09-26
Ledamot
2019-02-15 – 2019-09-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2008-11-13 – 2010-02-05
Ledamot
2007-10-04 – 2008-10-21
Suppleant
2006-10-24 – 2007-10-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03
Suppleant
2018-10-09 – 2019-09-05
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2003-10-03 – 2004-04-01
Suppleant
1999-10-01 – 2000-02-15

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2000-02-15 – 2002-09-30

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-09 – 2019-11-15
Suppleant
2014-10-07 – 2014-11-19

Näringsutskottet

Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Suppleant
2003-10-07 – 2003-11-20

Lagutskottet

Suppleant
1998-10-20 – 1999-10-01

EU-nämnden

Suppleant
2018-11-15 – 2022-10-04
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-10

Riksdagsstyrelsen

Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Utrikesnämnden

Ledamot
2022-10-04 – 2022-10-18
Suppleant
2019-08-29 – 2022-10-02
Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Krigsdelegationen

Ledamot
2022-10-11 – 2022-11-17
Ledamot
2019-09-05 – 2022-10-09
Ledamot
2006-10-17 – 2014-10-14

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Personlig suppleant
2010-11-01 – 2014-10-31
Personlig suppleant
2006-11-01 – 2010-10-31

Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling

Suppleant
2003-01-01 – 2005-03-17

Riksbanksfullmäktige

Suppleant
2006-10-17 – 2008-11-11

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och integrationsminister
2022-10-18 – 2024-09-10

Utbildningsdepartementet

Utbildningsminister
2024-09-10 – 2025-06-27

Riksdagens råd för Riksrevisionen

Suppleant
2019-04-01 – 2022-10-18

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 98–15 och 18–. Ledamot skatteutskottet 98–01. Ledamot justitieutskottet 01–02, 08–15, 18–19 och 19–22 samt ordförande 02–06. Ledamot socialutskottet 06–07 och finansutskottet 07–08 och 19. Suppleant justitieutskottet 98–01, 19 och 22, lagutskottet 98–99, konstitutionsutskottet 99–00, 03–04 och 10–15, socialförsäkringsutskottet 00–02, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 03, finansutskottet 06–10, 10–14 och 19–22, civilutskottet 14 och EU-nämnden 14–15 och 18–22. Ledamot riksdagsstyrelsen 06–14, Utrikesnämnden 06–14 och 22 samt krigsdelegationen 06–14 och 19–22. Personlig suppleant i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 06–14. Suppleant Europarådets svenska delegation 03–05, riksbanksfullmäktige 06–08 och Utrikesnämnden 19–22. Gruppledare 06–14. Partiledare Liberalerna 22–. Arbetsmarknads- och integrationsminister, Arbetsmarknadsdepartementet 221018–.

Föräldrar

Tjänstemannen Bengt Pehrson och silversmeden Margareta Berndtsson.

Utbildning

Ekonomisk gymnasieskola, Risbergska skolan, Örebro 85–87. Juristlinjen, Uppsala universitet 90–96. Diploma in Legal Studies, King's College, London 94–95. Ekonomisk historia, Uppsala universitet 93–96.

Anställningar

Banktjänsteman, Götabanken 89–90. Politiskt sakkunnig, Finansdepartementet 92–93 och Socialdepartementet 93–94. Jurist, Gota Bank Fonder AB 93–94. Ledarskribent, Nerikes Allehanda 94. Politisk sekreterare, Folkpartiet liberalerna 96–97. Tingsnotarie, Örebro tingsrätt 97–98. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Kommittén om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor 98– och Kommittén mot barnmisshandel 99–01. Ledamot, Jämställdhetsrådet 99–02 och Anhörigkommittén 00–02. Ledamot, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 10–14 och Polisorganisationskommittén 10–15. Polisens nationella insynsråd 14–.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Örebro 98, 02 och 06. Ersättare, miljönämnden 89–91 och service- och arbetsmarknadsnämnden 98.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Styrelseledamot, Örebro läns distrikt av FPU, ordförande 88–90. Styrelseledamot, LUF 91–95 och 2:e vice ordförande 91–93. Styrelseledamot, Örebro kommunförening av Folkpartiet (FP) 97–01 och Örebro läns länsförbund av FP 98–16. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02. Styrelseledamot, Folkpartiets partistyrelse 01–15 och Folkpartiets partiledning 01–15. Styrelseledamot, Karlslunds IF 98–00.

Litteratur

Nytt ljus över miljöfrågan (97, tillsammans med andra).

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Bekämpande av barnsexturismen

    Skriftlig fråga 2005/06:2098 av Pehrson, Johan (fp)

    den 1 september Fråga 2005/06:2098 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Bekämpande av barnsexturismen Sverige måste ta ett ökat ansvar för brottsliga handlingar som svenska medborgare begår mot barn utanför vårt lands gränser. Skillnaden mellan så kallad barnsexturism och människohandel
    Inlämnad
    2006-09-01
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Returförpackningar

    Skriftlig fråga 2005/06:1897 av Pehrson, Johan (fp)

    den 30 juni Fråga 2005/06:1897 av Johan Pehrson (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s) Returförpackningar Sverige har ett framgångsrikt system för hantering av returförpackningar av aluminium och petflaskor. Återvinningsprocenten är hög men kunde bli än högre. En viktig del av retursystemet är återlämningen
    Inlämnad
    2006-06-30
    Besvarare
    Lena Sommestad (S)
  • Säkerheten för kriminalvårdens personal

    Skriftlig fråga 2005/06:1874 av Pehrson, Johan (fp)

    den 26 juni Fråga 2005/06:1874 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Säkerheten för kriminalvårdens personal Nyligen kom försäkringsbolaget Afa med nya uppgifter om att kriminalvårdare löper fem gånger så stor risk att drabbas av allvarliga arbetsolyckor som leder till minst en månads
    Inlämnad
    2006-06-26
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Stillbild från Interpellationsdebatt, Insatser mot organiserad brottslighet

    Insatser mot organiserad brottslighet

    Interpellation 2005/06:462 av Pehrson, Johan (fp)

    den 22 maj Interpellation 2005/06:462 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Insatser mot organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten breder tyvärr ut sig i takt med att globaliseringen ökar. Den känner inga landgränser och tar inte hänsyn till demokratiska rättssystem. EU:s
    Inlämnad
    2006-05-22
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Stillbild från Interpellationsdebatt, Våld mot äldre - ett dolt problem

    Våld mot äldre - ett dolt problem

    Interpellation 2005/06:461 av Pehrson, Johan (fp)

    den 22 maj Interpellation 2005/06:461 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Våld mot äldre@-@ett dolt problem Äldre människor är betydligt mer oroliga än yngre för att bli överfallna, rånade eller ofredade trots att yngre är mer utsatta för sådana övergrepp. Över hälften av de äldre kvinnorna
    Inlämnad
    2006-05-22
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Stillbild från Interpellationsdebatt, Nationell satsning mot våldtäkter

    Nationell satsning mot våldtäkter

    Interpellation 2005/06:460 av Pehrson, Johan (fp)

    den 22 maj Interpellation 2005/06:460 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Nationell satsning mot våldtäkter Rädslan för att bli utsatt för sexuellt våld präglar i stor utsträckning många kvinnors vardag. Denna rädsla är inte obefogad, eftersom det är kvinnor som oftast faller offer
    Inlämnad
    2006-05-22
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

    Betänkande 2005/06:JuU30

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 103 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Datum
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Stillbild från Debatt om förslag, Hemlig rumsavlyssning

    Hemlig rumsavlyssning

    Betänkande 2005/06:JuU26

    Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    49, 147 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Datum
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-31
    Beslut
    2006-05-31
  • Våldet mot busschaufförer

    Skriftlig fråga 2005/06:1720 av Pehrson, Johan (fp)

    den 31 maj Fråga 2005/06:1720 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Våldet mot busschaufförer Hot och våld mot bussförare är ett ökande problem i samhället enligt Arbetsmiljöverket. Det visas inte minst av den nu aktuella tragiska händelsen i Örebro. Det är exempelvis incidenter där föraren
    Inlämnad
    2006-05-31
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kvalificerad skyddsidentitet

    Kvalificerad skyddsidentitet

    Betänkande 2005/06:JuU31

    Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    25, 64 minuter
    Justering
    2006-05-18
    Datum
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-29
    Beslut
    2006-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag, Personsäkerhet

    Personsäkerhet

    Betänkande 2005/06:JuU36

    Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 29 minuter
    Justering
    2006-05-16
    Datum
    2006-05-16
    Debatt
    2006-05-29
    Beslut
    2006-05-30
  • Skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak

    Skriftlig fråga 2005/06:1711 av Pehrson, Johan (fp)

    den 29 maj Fråga 2005/06:1711 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak Rättstaten förutsätter att myndigheter och dess tjänstemän utan påverkan kan sköta sina uppgifter. Det gäller alltifrån poliser och åklagares arbete med förundersökning och
    Inlämnad
    2006-05-29
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • En nordisk polis

    Skriftlig fråga 2005/06:1683 av Pehrson, Johan (fp)

    den 22 maj Fråga 2005/06:1683 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) En nordisk polis Det behövs ett nordiskt samarbete för att komma åt den gränsöverskridande brottsligheten och det bör prioriteras högre när det gäller våra närmaste grannländer. De nordiska länderna har redan i dag ett
    Inlämnad
    2006-05-22
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Lex Maria för polisen

    Skriftlig fråga 2005/06:1682 av Pehrson, Johan (fp)

    den 22 maj Fråga 2005/06:1682 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Lex Maria för polisen Poliser har en viktig roll i rättsstaten. Att medborgarna har ett starkt förtroende för polisen är också centralt för hela rättsväsendet och inte minst för tilltron till vår demokrati. Det händer
    Inlämnad
    2006-05-22
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Åtgärder mot taxifusket

    Skriftlig fråga 2005/06:1676 av Pehrson, Johan (fp)

    den 22 maj Fråga 2005/06:1676 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Åtgärder mot taxifusket Enligt en sammanställning som Skatteverket har gjort lurar taxibranschen staten på mellan 2 och 4 miljarder kronor i skatt varje år. Svenska Taxiförbundet kräver att särskilda redovisningscentraler
    Inlämnad
    2006-05-22
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Ingripanden mot unga lagöverträdare

    Ingripanden mot unga lagöverträdare

    Betänkande 2005/06:JuU34

    Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.
    Behandlade dokument
    54
    Förslagspunkter
    56
    Reservationer
    51 
    Anföranden och repliker
    27, 126 minuter
    Justering
    2006-05-11
    Datum
    2006-05-11
    Debatt
    2006-05-19
    Beslut
    2006-05-30
  • Förövare som dömts för övergrepp mot barn

    Skriftlig fråga 2005/06:1613 av Pehrson, Johan (fp)

    den 15 maj Fråga 2005/06:1613 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s) Förövare som dömts för övergrepp mot barn En stor del av dem som döms för olika sexualbrott återfaller i brott efter avtjänat straff. För att skydda framför allt barn från att utsättas för övergrepp och pedofili måste
    Inlämnad
    2006-05-15
    Besvarare
    Thomas Bodström (S)
  • med anledning av prop. 2005/06:160 Moderna transporter för framtiden

    Motion 2005/06:T28 av Martin Andreasson m.fl. (fp)

    Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den regionala persontågstrafiken i Mälardalsregionen. Motivering Regeringen föreslår under avsnitt 15.3.2 ett antal åtgärder för att underlätta pendlingsmöjligheterna över länsgränserna. En av dessa åtgärder är att
    Inlämnad
    2006-04-06
    Förslag
    1
    Datum
    2006-04-06
    Utskottsberedning
    2005/06:TU5
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av prop. 2005/06:160 Moderna transporter

    Motion 2005/06:T25 av Johan Pehrson (fp)

    Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla driftsstödet till Örebro flygplats, framför allt av tillväxtpolitiska skäl. Motivering Infrastruktur och bra kommunikationer är en viktig förutsättning för ökad tillväxt och har således stor betydelse
    Inlämnad
    2006-04-06
    Förslag
    1
    Datum
    2006-04-06
    Utskottsberedning
    2005/06:TU5
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Trafikbrott

    Trafikbrott

    Betänkande 2005/06:JuU23

    Riksdagen sade nej till motionsförslag om trafikbrott från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna tog bland annat upp frågor om val av påföljd vid trafiknykterhetsbrott och viss annan trafikbrottslighet samt om olika åtgärder för att utreda eller förebygga skilda slag av trafikbrott, främst rattfylleri. Riksdagen avslog motionerna i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete.
    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    17, 61 minuter
    Justering
    2006-03-23
    Datum
    2006-03-23
    Debatt
    2006-04-05
    Beslut
    2006-04-06

Filter

Valda filter
Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal (1)