Boriana Åberg (M)

Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet.

Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas.
• En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring.
• Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas.
• Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket.
• Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär

• att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
• större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
• ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
• generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.

Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 46 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen lade en skrivelse om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté samt en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena.

Skrivelsen behandlar verksamhet inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2024 och första halvåret 2025. En period som har präglats av en fortsatt allvarlig säkerhets- och omvärldssituation till följd av Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

Redogörelsen behandlar verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling 2025. Församlingen hade under året ett fortsatt starkt fokus på stödet till Ukraina, ansvarsutkrävande för Rysslands aggression samt situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i medlemsstaterna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 41 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-27

Debatt

2026-05-28

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

20

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att modernisera Skatteverkets kontrollverktyg. Förslaget innebär att det blir möjligt att granska företags bokföring via internet. Många företag lagrar sin bokföring i så kallade molntjänster. Med dagens regler kan Skatteverket inte koppla upp sig mot internet för att granska företagens bokföring. Istället måste företaget skicka in en kopia av sin bokföring till Skatteverket.

De nya reglerna innebär att Skatteverket direkt kan koppla upp sig och granska bokföringen vilket minskar Skatteverkets och företagens administration. Dessutom kan myndigheten enklare upptäcka om ett företag försöker att undanhålla information.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete mot svartarbete.

Riksrevisionen har granskat hur effektiva Skatteverkets åtgärder är för att motverka svartarbete. Skatteverket gör kontroller och genomför förebyggande insatser för att förhindra svartarbete.

I granskningen framkommer att Skatteverket saknar tillräckliga verktyg för att effektivt åtgärda komplicerat och systematiskt svartarbete. Riksrevisionens förslag syftar bland annat till att stärka Skatteverkets informationsunderlag i utredningsarbetet och uppföljningsarbetet, och säkerställa att riskanalyser får genomslag i planering och prioritering.

Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men menar att Skatteverket redan har åtgärdat en del av de brister som uppmärksammats i rapporten och att Skatteverket också kommer att få förbättrade kontrollverktyg. Utifrån genomfört och pågående arbete så ser regeringen inte att det i dagsläget behövs några fler åtgärder.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 40 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-18

Debatt

2026-03-19

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

14

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2026-02-19

Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 84 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Finansmarknadsminister

Datum

2025-11-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar

Datum

2025-11-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem.

Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2025-10-16

Motion till riksdagen 2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) Stärkt sydsvenskt försvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt sydsvenskt försvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritisk infrastruktur

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

4

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:FöU1 2025/26:FöU10 2025/26:MJU8 2025/26:TU20

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:2865 av Jan Ericson m.fl. (M) Försäljning av vin och starköl i licensierade butiker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda försäljning av vin och starköl i licensierade butiker och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:2863 av Boriana Åberg (M) Rimlig uppsägningstid för gode män och förvaltare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för gode män och förvaltare att säga upp sig med angiven uppsägningstid och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:CU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:2860 av Boriana Åberg (M) Stärkta förbindelser mellan EU och Republiken Kina (Taiwan) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga förstärkta handels- och investeringsförbindelser mellan EU och Taiwan och tillkännager

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:NU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag