Martin Westmont (SD)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Socialtjänstminister

Datum

2026-01-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2025-12-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Minister

Datum

2025-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag.

Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen.

Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-07

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar

Datum

2025-11-06

Motion till riksdagen 2025/26:1426 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) med anledning av prop. 2025/26:4 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:4 i sin helhet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

2

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:KU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits.

Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2025-09-23

Datum

2025-09-29

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Motion till riksdagen 2025/26:784 av Martin Westmont och Robert Stenkvist (båda SD) Minskad köbildning och ökad trafiksäkerhet på E20 sträckan Södertälje–Stockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör ges i uppdrag att utreda hur man ska kunna motverka

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:TU20

Motion till riksdagen 2025/26:268 av Martin Westmont (SD) Kredit för svenska medborgare som erhåller försörjningsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa ett system där de som uppbär försörjningsstöd får stödet eller delar av stödet

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:SoU18

Motion till riksdagen 2025/26:264 av Martin Westmont (SD) Främjande av familjeåterförening i den del av världen där man har sitt ursprung Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med medel från biståndsbudgeten främja olika sorters projekt som ökar möjligheterna till

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:UU8

Motion till riksdagen 2025/26:262 av Martin Westmont (SD) Inrättande av återetableringskontor i utlandet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med ekonomiskt stöd från biståndsbudgeten inrätta återetableringskontor i länder som många människor som i dag vistas i Sverige

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:UU8

Motion till riksdagen 2025/26:258 av Martin Westmont (SD) Återvandringskommunikatörer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med finansiering från biståndsbudgeten tillsätta återvandringskommunikatörer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det nuvarande

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:UU8

Motion till riksdagen 2025/26:265 av Martin Westmont (SD) Invandringens undanträngningseffekter för den inhemska befolkningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda invandringens undanträngningseffekter för den inhemska befolkningen och tillkännager detta för

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:AU8

Motion till riksdagen 2025/26:212 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) med anledning av prop. 2024/25:199 Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sekretessbestämmelserna bör avgränsas till att endast gälla affärskritiska

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

3

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:KU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:252 av Martin Westmont (SD) Kommuners möjlighet att bli leverantörer åt Arbetsförmedlingen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en lagändring för att möjliggöra för kommuner att verka som leverantörer åt Arbetsförmedlingen och

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:AU9

Motion till riksdagen 2025/26:260 av Martin Westmont (SD) Obligatoriska besök hos elevhälsan för alla elever på högstadiet och gymnasiet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att införa obligatoriska besök hos elevhälsan för alla elever som

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:UbU9

Motion till riksdagen 2025/26:255 av Martin Westmont (SD) Säkerhetsprövning av utländska medborgare som deltar i utbildningar rörande cybersäkerhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utföra säkerhetsprövningar av utländska medborgare som deltar i svenska utbildningar

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:UbU12

Motion till riksdagen 2025/26:266 av Martin Westmont (SD) Straffansvar för glorifiering av terrordåd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en lag som gör det straffbart att glorifiera terrordåd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-09-24

Förslag

1

Datum

2025-09-24

Utskottsberedning

2025/26:JuU14