Nationell Öresundsagenda

Motion 2026/27:65 av Tony Rahm m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en nationell Öresundsagenda för att intensifiera arbetet med att skapa ökade förutsättningar för fortsatt integration och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Öresund är en av Europas mest spännande och dynamiska regioner med över 4,2 miljoner invånare. Regionen står för mer än en fjärdedel av Danmarks och Sveriges sammanlagda BNP. Ett vanligt år pendlar drygt 22 000 personer dagligen över Sundet och under första kvartalet 2026 sattes nya trafikrekord med över 23 000 pendlare över Öresund varje dag. Flyttströmmarna över Sundet är strida.  Förra året gjordes i genomsnitt 112 309 personresor (enkelresor) per dygn med bil, tåg och färja över Öresund. Det är ett nytt rekord och en ökning med 6,7 procent jämfört med 2024. Det handlar om allt från fritidsresor till affärsresor och pendlarresor.

Öresundsregionen samlar över 14 000 forskare, 190 000 studenter, 10 universitets-sjukhus, 17 universitet och högre lärosäten samt 20 science parks och innovations-inkubatorer. Regionen har den största koncentrationen av högutbildad befolkning i norra Europa. Här finns flera innovationsmiljöer och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet. 

Detta sammantaget visar på Öresundsregionens betydelse, inte bara ur ett regionalt perspektiv utan i synnerhet i fråga om dess betydelse för de båda nationerna Sverige och Danmark, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Med rätt förutsättningar kan en ökad Öresundsintegration fortsätta att vara en motor för såväl svensk som dansk ekonomi. En fungerande integration över Sundet är avgörande för södra Sverige och därmed också för Sverige som nation. 

I samband med covidpandemin och gränskontrollerna märktes en tydlig negativ utveckling i regionen. Men det är inte bara uppenbara hinder som överbelastade kommunikationer som ställer till besvär utan också regleringar och skatter som skiljer sig så kraftigt åt mellan länderna att det ofta är alltför svårt för den enskilde att ekonomiskt verka på båda sidor om Sundet. Inte minst när det gäller försäkrings- och trygghetssystem finns det mycket som återstår att göra innan vi kan tala om en riktigt lyckad integration. Frågan om att tillgängliggöra svenska personnummer för danska medborgare som arbetar i vårt land och som därmed skulle få tillgång till system som svenskt bank-id är en återkommande diskussion i forum för arbetspendlare. Sverige har beslutat att införa en statlig e-legitimation, Sverige-id, som enligt plan ska börja utfärdas i december 2026. Den nya e-legitimationen ska stärka tillgången till säker elektronisk identifiering och kunna användas i digitala tjänster inom EU när den har godkänts för gränsöverskridande användning. Samtidigt kvarstår frågan om hur danska medborgare som arbetar i Sverige men bor kvar i Danmark ska få tillgång till svenska digitala tjänster. Arbetet med att undanröja detta och andra digitala gränshinder bör därför fortsätta.

Det måste vara lika enkelt att pendla och leva i Öresundsregionen som det är i andra tillväxtregioner inom landets gränser. Som ett exempel skulle det vara positivt om priset för en tågbiljett över bron kunde bli mer likt priset för andra kollektivtrafikresor under 15 minuter i vårt land, och om priserna över bron kunde normaliseras för att inte utgöra ett hinder för integrationen.

Arbetet med tidigare identifierade och nya hinder måste alltid fortsätta på båda sidor sundet. Genom den gemensamma organisationen Greater Copenhagen & Skåne Committee arbetar man för att skapa tillväxt och fler arbetstillfällen i Skåne, huvudstadsregionen och Själland. Den gemensamma dansk-svenska Greater Copenhagen Task Force, som bildades 2021, har fortsatt sitt arbete med att stärka integrationen på arbetsmarknaden och undanröja gränshinder. Arbetet under regeringen Kristersson har bland annat bidragit till att det nya Öresundsavtalet undertecknades i juni 2024 och trädde i kraft den 29 december samma år. Avtalet gäller från 2025 och innebär att det blir enklare för gränspendlare att arbeta på distans från sitt bosättningsland utan att beskattningen förändras, samtidigt som reglerna även omfattar offentliganställda. Under 2024 fortsatte också arbetet med att matcha arbetsgivare och arbetssökande över sundet genom jobbmässor, där den sjätte mässan arrangerades med särskilt fokus på unga. I samband med Öresundsbrons 25-årsjubileum 2025 antog Sverige och Danmark en gemensam deklaration för att stärka samarbetet kring bland annat säkerhet, tillväxt och integration.

Öresundsregionen är en motor i svensk och dansk tillväxt och avtalet skapar en bättre fungerande arbetsmarknad i regionen. Det blir mer attraktivt att gränspendla, enklare för danska arbetsgivare att anställa svenskar och smidigare att arbeta hemifrån. Genom det nya avtalet byggs kompensationsordningen ut till att omfatta kompensation för offentligt anställda som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, det ger en ökad nettokompensation till Sverige från Danmark. Avtalet innebär en bättre anpassning till dagens arbetsmarknad och bättre förutsättningar att utnyttja den potential som finns i tillväxtregionen. Detta gynnar båda våra länder.  

Många problem är inte isolerade till Öresundsregionen utan gäller även andra nordiska gränsregioner. Länderna i Norden är vart för sig små, men tillsammans är vi 28 miljoner invånare med en BNP på cirka 2 000 miljarder dollar, vilket gör oss till den tionde största ekonomin i världen. Vi handlar, arbetar och pendlar mycket över våra gränser. Alltsedan 1954 har vi en nordisk överenskommelse om en fullt integrerad arbetsmarknad. Genom utbyte av arbetskraft har de nordiska länderna kunnat utjämna obalanser mellan länder som haft en hög arbetslöshet respektive haft ett stort behov av arbetskraft och därmed också kunnat hantera konjunktursvängningarna bättre. En nordisk vision och strategi för våra gränsregioner med samordning av våra styrkor och en stark politisk viljeinriktning är därför helt avgörande. 

Nordiska ministerrådets definition av gränshinder lyder: Ett gränshinder är alla former av hinder som omöjliggör eller försvårar eller begränsar människors möjlighet att verka över nationella gränser och som beror på EU-regler, nationella lagar, administrativa regler, anpassningar eller föreskrifter som utfärdas av en offentlig myndighet eller liknande. Detta innebär att hinder för integration kan förekomma på ett flertal områden och ett genomgripande arbete för att minska hinder och underlätta integrering måste därför ske såväl på nationell nivå som på EU- och myndighetsnivå. 

Den tydligaste och starkaste av de nordiska gränsregionerna är dock Öresundsregionen som därmed har en särställning. Arbetet med Öresundsfrågorna måste gå från reaktivitet till proaktivitet. Vid planering och satsningar som rör exempelvis infrastruktur, socialförsäkringar, vårdsektorn, brottsbekämpning, utbildning och forskning är det viktigt att man redan från början tar med det gränsregionala perspektivet. 

Även om den moderatledda regeringen fick ordning på Sverige vad gäller den grova kriminaliteten genom bättre verktyg till både Polisen och Tullen skulle en gemensam Öresundsagenda underlätta för bättre samarbete och ett effektivare bekämpande av gränsöverskridande organiserad brottslighet.

En nationell Öresundsagenda bör tas fram med inriktning på jobb, utbildning, trygghet och tillväxt. Framför allt handlar detta om ett ökat lagstiftningssamarbete, harmonisering av regelverk och förbättrad information till medborgare i de båda länderna. 

Öresundsintegrationen kommer att fortsätta oavsett politiskt agerande från stats-makterna, men staten kan göra mer för att fler medborgare och företag ska kunna ta del av de positiva effekterna av en fortsatt integration. 

Denna motion ställer sig samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom.

Tony Rahm (M)
Peter Ollén (M)	Boriana Åberg (M)
Louise Meijer (M)	Amanda Thonander (M)
Lars Johnsson (M)	Daniel Lyckestam (M)
Mats Sander (M)	Alexander Svensson (M)