Janine Alm Ericson (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3963 av Jacob Risberg m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:151 Verksamheten inom Nato under helåret 2025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska föra en självständig utrikes- och säkerhetspolitik och tillkännager detta för

Inlämnad

2026-03-19

Förslag

6

Datum

2026-03-19

Utskottsberedning

UU ​

Motion till riksdagen 2025/26:3962 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:97 Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd Ukraina Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i det fortsatta biståndet till Ukraina systematiskt

Inlämnad

2026-03-19

Förslag

4

Datum

2026-03-19

Utskottsberedning

UU ​

Motion till riksdagen 2025/26:3964 av Jacob Risberg m.fl. (MP) med anledning av redog. 2025/26:NR1 Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 2025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska samarbetet ska vara en drivande kraft i

Inlämnad

2026-03-19

Förslag

4

Datum

2026-03-19

Utskottsberedning

UU ​

Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning.

Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.

Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering.

Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda

2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.

Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 9 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och 169 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan fattade beslut och pågående arbete.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Motion till riksdagen 2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringen i sin helhet. Motivering Regeringen föreslår i propositionen att

Inlämnad

2026-03-11

Förslag

1

Datum

2026-03-11

Utskottsberedning

2025/26:SfU21

Motion till riksdagen 2025/26:3944 av Ulf Holm m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och förtydliga Myndigheten för civilt försvars uppdrag att säkerställa

Inlämnad

2026-03-11

Förslag

2

Datum

2026-03-11

Utskottsberedning

2025/26:FöU12

Fråga 2025/26:580 Det minskade svenska stödet till International IDEA av Janine Alm Ericson (MP) till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) International IDEA är en mellanstatlig organisation med säte i Stockholm som arbetar globalt för att stärka hållbar demokrati, bland annat genom stöd till valprocesser,

Inlämnad

2026-03-05

Svarsdatum

2026-03-18

Besvarare

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Den 18 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då

Datum

2026-02-18

Motion till riksdagen 2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:93 Ett språkkrav inom äldreomsorgen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett språkkrav måste förenas med ett statligt ansvar för finansiering av språkutvecklande insatser

Inlämnad

2026-02-04

Förslag

4

Datum

2026-02-04

Utskottsberedning

2025/26:SoU26

Tisdagen den 27 januari håller riksdagen en särskild debatt om euron. Debatten har föreslagits av Liberalerna. Från regeringen deltar finansminister Elisabeth Svantesson (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2026-01-27

Motion till riksdagen 2025/26:3883 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:83 Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera på samtliga rekommendationer från Riksrevisionen

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

2

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

2025/26:FiU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3887 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Arbetsförmedlingens

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

5

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

2025/26:AU6

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 4 avslag, 1 bifall,

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

37, 122 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Totalt nästan 181 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 174 miljarder kronor, går till kommunalekonomiska utjämningar. Drygt 6,3 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Pengar ska också gå till kommunalekonomiska organisationer och till att stärka effektiviteten i kommunsektorn.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 147 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Motion till riksdagen 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2025-12-12

Förslag

2

Datum

2025-12-12

Utskottsberedning

2025/26:SfU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2025/26:307 Sveriges framtida stöd till Gavi, Globala fonden och global hälsa av Janine Alm Ericson (MP) till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Under många år har Sverige varit en global föregångare i arbetet för global hälsa. Genom bred politisk enighet har vi varit en av de mest pålitliga

Inlämnad

2025-12-10

Svarsdatum

2025-12-17

Besvarare

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26