Gustav Fridolin (MP)

den 20 juni Fråga 2005/06:1868 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Morgan Johansson (s) Georgiska viner på Systembolaget Georgien har sedan den så kallade rosenrevolutionen förra året genomgått en demokratisk utveckling där många människor har fått mer inflytande, möjlighet att delta i beslutsprocesser och

Inlämnad

2006-06-20

Besvarare

Morgan Johansson (S)

den 15 juni Fråga 2005/06:1835 av Gustav Fridolin (mp) till finansminister Pär Nuder (s) Uppbörd av medlemsavgift till religiöst samfund Sedan kyrkan skildes från staten har Miljöpartiet vid ett flertal tillfällen ifrågasatt varför staten fortfarande ska administrera och begära in medlemsavgifterna till vissa

Inlämnad

2006-06-15

Besvarare

Pär Nuder (S)

den 15 juni Fråga 2005/06:1834 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Barbro Holmberg (s) Sveriges ovilja att hjälpa oskyldigt fängslade från Guantánamo Den svenska regeringen har offentligt kritiserat USA för att de inte släpper fångarna på den amerikanska basen Guantánamo fria. När väl USA gör detta vill regeringen

Inlämnad

2006-06-15

Besvarare

Barbro Holmberg (S)

den 15 juni Fråga 2005/06:1833 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Jan Eliasson (s) Tortyrläger i Tjetjenien Den ryska människorättsgruppen Memorial har, tillsammans med Helsingforskommittén, kunnat avslöja ett ryskt fångläger i Tjetjenien som enligt uppgifter och fånginristningar varit i bruk fram till

Inlämnad

2006-06-15

Besvarare

Jan Eliasson (S)

den 15 juni Fråga 2005/06:1832 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Jan Eliasson (s) Situationen i det ockuperade Palestina Läget på de av Israel ockuperade palestinska områdena blir alltmer akut. Fattigdom, misär och desperation göder motsättningar som gränsar till inbördeskrig. EU:s och USA:s avståndstagande

Inlämnad

2006-06-15

Besvarare

Jan Eliasson (S)

den 22 maj Interpellation 2005/06:453 av Gustav Fridolin (mp) till vice statsminister Bosse Ringholm (s) EU:s konstitution För drygt ett år sedan röstade de franska och nederländska folken i folkomröstningar klart och tydligt nej till den föreslagna EU-konstitutionen. Eftersom ändringar av fördragen måste godkännas

Inlämnad

2006-05-22

Besvarare

Bosse Ringholm (S)

den 2 juni Fråga 2005/06:1751 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Lena Sommestad (s) Marknaden för handel med begagnade varor I arbetet för en omställning av samhället till att bli ekologiskt hållbart är det av största vikt att prylar används så länge som möjligt. Därför är marknaden av begagnade varor, särskilt

Inlämnad

2006-06-02

Besvarare

Lena Sommestad (S)

den 2 juni Fråga 2005/06:1750 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Ylva Johansson (s) Utländska kvinnors rätt till abort i Sverige Den 7 november förra året överlämnades utredningen om utländska aborter (SOU 2005:90) till socialministern. Utredningen föreslog att abortlagen skulle ändras så att en utländsk

Inlämnad

2006-06-02

Besvarare

Ylva Johansson (S)

Anställda och uppdragstagare i kommunala företag får ett starkare och tydligare meddelarskydd från den 1 juli 2006. Det innebär att anställda och uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar, som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess, får meddelarfrihet i förhållande till arbetsgivaren respektive uppdragsgivaren på samma sätt som om de vore anställda i myndigheter. Meddelarskyddet innebär att företagen inte får efterforska eller ingripa mot en anställd eller uppdragstagare som har utnyttjat sin meddelarfrihet. Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att utan straff lämna annars sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 44 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-04

Datum

2006-05-04

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

60, 189 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

den 1 juni Fråga 2005/06:1735 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Carin Jämtin (s) Regeringsbeslut om Indien och HBT Regeringen har nyligen beslutat om bidrag för särskilda investeringsfrämjande insatser avseende såväl Indien som Kina. I båda länderna är situationen för HBT-personer svår. Indien upprätthåller

Inlämnad

2006-06-01

Besvarare

Jan Eliasson (S)

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Beredning

2006-05-04

Justering

2006-05-18

Datum

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

den 22 maj Interpellation 2005/06:472 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Jan Eliasson (s) De avvisade egyptierna "Sveriges regering sätter respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet. För ett litet land som Sverige är respekten för internationella normer en förutsättning

Inlämnad

2006-05-22

Besvarare

Barbro Holmberg (S)

den 19 maj Fråga 2005/06:1666 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Jan Eliasson (s) Pridefirande i Moskva Som svar på fråga 2005/06:1121 om förföljelse av HBT-personer i Ryssland svarade den dåvarande utrikesministern att svenska ambassaden i Moskva har fått i uppdrag att kontakta borgmästaren i Moskva

Inlämnad

2006-05-19

Besvarare

Jan Eliasson (S)

den 19 maj Fråga 2005/06:1665 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Jan Eliasson (s) Stoppat Pridefirande i Moldavien Det femte Pridefirandet i Moldaviens huvudstad Chisinau har nyligen avslutats. Precis som förra året vägrade myndigheterna att lämna sitt tillstånd till en fredlig demonstration utanför parlamentet

Inlämnad

2006-05-19

Besvarare

Jan Eliasson (S)

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 37 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-11

Datum

2006-05-11

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 51 minuter

Justering

2006-05-09

Datum

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Datum

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19

Sametinget blir den 1 juli 2006 central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Ett antal myndighetsuppgifter förs över från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Syftet är att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen handlar om rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som handlar om markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även i fortsättningen att handläggas av länsstyrelserna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 119 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-02

Datum

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Beredning

2006-03-30

Justering

2006-05-02

Datum

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11