Annicka Engblom (M)

Motion till riksdagen 2021/22:1826 av Annicka Engblom (M) Ett nationellt center inom dykeri, undervattensteknik och medicin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum med fysiologisk forskningskompetens och

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

2

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:FöU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1825 av Annicka Engblom (M) Utveckla skogsnäringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra förutsättningarna för skogsbruket och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skogens betydelse för Sverige i allmänhet och för Blekinge

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1824 av Annicka Engblom (M) Införlivande av säl och skarv i viltförvaltningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva säl och skarv i länens viltförvaltningsplaner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under de senaste

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1823 av Annicka Engblom (M) Undantag för användning av glyfosat i bekämpningen av parkslide Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag för användning av glyfosat i bekämpningen av parkslide och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1822 av Annicka Engblom (M) Underlätta rekrytering av personal till räddningsvärnen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta rekryteringen av personal till landets räddningsvärn och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:FöU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1821 av Annicka Engblom (M) Behåll Bromma flygplats Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla Bromma flygplats fram tills avtalet löper ut 2038 och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bromma flygplats framtida existens

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:TU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1820 av Annicka Engblom (M) Nationella utbildningskrav för brandmän och deltidsbrandmän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att, i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner, utarbeta

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:FöU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:2089 av Annicka Engblom m.fl. (M) Utfasning av djurförsök Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver en strategi för att fasa ut försök på levande djur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

2

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:UbU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1704 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Regionala flygplatser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för att säkra de regionala flygplatsernas överlevnad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:TU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1137 av Ulrika Heindorff och Annicka Engblom (båda M) Registrering och id-märkning av katter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registrering och id-märkning av katter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Varje år överges

Inlämnad

2021-09-29

Förslag

1

Datum

2021-09-29

Utskottsberedning

2021/22:MJU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1123 av Ulrika Heindorff och Annicka Engblom (båda M) En starkare livsmedelsstrategi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förstärka livsmedelsstrategin på så sätt att den ska inkludera hur Sverige kan bli världsledande

Inlämnad

2021-09-29

Förslag

2

Datum

2021-09-29

Utskottsberedning

2021/22:MJU20 2021/22:MJU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2017/18:1590 Möjlighet att tillhandahålla drav för utfodring av Annicka Engblom (M) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S) Sommarens extremtorka har medfört akut foderbrist för landets lantbrukare och djurhållare och i skrivande stund har vi ännu inte sett slutet på värmeböljan. Det vänds på alla möjliga stenar för

Inlämnad

2018-07-27

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Motion till riksdagen 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. (M) med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 3 första meningen lagen om regionalt utvecklingsansvar ska lyda: Denna lag gäller för landstingen, dock inte Stockholms läns

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

1

Datum

2018-04-25

Utskottsberedning

2017/18:KU46

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)  Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) Minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S) Socialminister Annika Strandhäll

Datum

2018-04-19

Statsministerns frågestund

Datum

2018-04-12

Motion till riksdagen 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M) med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

1

Datum

2018-04-04

Utskottsberedning

2017/18:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

• fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
• följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
• lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-11-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17